<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011</id><updated>2011-07-07T21:25:54.648-07:00</updated><title type='text'>ritatimorpost</title><subtitle type='html'>APRENDE NO RESPEITA EMA SELUK NIA HANOIN MAK DALAN DIAK LIU HODI DEZENVOLVE-AN</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>55</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-4657004118554549639</id><published>2010-03-12T05:15:00.000-08:00</published><updated>2010-03-12T05:15:07.059-08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o9-f1t08I/AAAAAAAAAVY/xd5I8UX8hcw/s1600-h/Image0608.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o9-f1t08I/AAAAAAAAAVY/xd5I8UX8hcw/s320/Image0608.jpg" vt="true" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;Selebrasaun loron mate Saudozo Nino Conis Santana 11/03/1998 - 11/03/2010 ne'ebe halao iha Ermera ladun hetan partisipasaun husi autoridade lokal&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-4657004118554549639?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/4657004118554549639/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=4657004118554549639&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4657004118554549639'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4657004118554549639'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2010/03/selebrasaun-loron-mate-saudozo-nino_12.html' title=''/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o9-f1t08I/AAAAAAAAAVY/xd5I8UX8hcw/s72-c/Image0608.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-410056396940269761</id><published>2010-03-12T05:00:00.000-08:00</published><updated>2010-03-12T05:00:01.181-08:00</updated><title type='text'>Selebrasaun Loron Mate Saudozo Nino Konis Santana</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o6lunGSsI/AAAAAAAAAVQ/JB9rNYRFDzI/s1600-h/Image0663.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o6lunGSsI/AAAAAAAAAVQ/JB9rNYRFDzI/s200/Image0663.jpg" vt="true" width="186" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-410056396940269761?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/410056396940269761/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=410056396940269761&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/410056396940269761'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/410056396940269761'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2010/03/selebrasaun-loron-mate-saudozo-nino.html' title='Selebrasaun Loron Mate Saudozo Nino Konis Santana'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/S5o6lunGSsI/AAAAAAAAAVQ/JB9rNYRFDzI/s72-c/Image0663.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-7885485134822697598</id><published>2009-09-15T00:25:00.000-07:00</published><updated>2009-09-16T21:20:02.526-07:00</updated><title type='text'>Kazu Maternus</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SrG4ewGNsrI/AAAAAAAAATY/3ZmuQxAlbWA/s1600-h/DSC_0154-ok.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5382285868131005106" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 229px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SrG4ewGNsrI/AAAAAAAAATY/3ZmuQxAlbWA/s320/DSC_0154-ok.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Liberta Maternus,&lt;br /&gt;Dilema, Situasaun TL&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Husi :&lt;br /&gt;Jornalista, Rita Almeida&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Maternus Bere hanesan eis segundu komandante grupu milisia Laksaur (Laksar Sapurata) tuir amendasaun husi regulamentu UNTAET (United Nation Transtitional Administration In East Timor) 2001/25 ho akuzasaun halo krime hasoru umanidade hanesan oho, esterminasaun, desaperesimentu reforsadu, tortura, aktu dezumanu, violasaun seksual, deportasaun no persegisaun.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Akuzasaun ne’e, husi Vice Prokurador Jeral ba krime seriu tuir regulamentu UNTAET 2000/16 no 2000/30.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Akuzado sira seluk ba masakre Igreja Suai iha tinan 1999, mak Igidio Manek, Pedro Teles, Henrikus Mali, Cosmas Amaral, Alipio Gusmão Aka Alipio Mau, Baltazar da Costa Nunes, Domingos Mali Aka Sete Aloi, Ilidio Gusmão, Joaquim Berek Aka Berek Bot, Olivio Tatto Bau, Gabriel Nahak, Americo Mali no Zito da Silva Aka Zito Saek.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Iha akuzasaun krime seriu katak, entre Janeiru 1999 no Setembru 1999, membru milisia Laksaur hetan suporta husi TNI (Tentara Nasional Indonesia) no POLRI (Polisi Republik Indonesia) halo terror ba ema sivil sira ne’ebe suporta independensia. &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Ho suporta husi forsa no polisia Indonezia halo populasaun entre 27 too 200 husi Suai, Fohorem, Fatululik, Tilomar, Fatumean no Zumalai halai ba Igreja Suai tanba tauk.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Hafoin konsulta popular no asunsia resultadu, membru armadu sira husi Laksaur, no TNI halao patrullamentu iha area Igreja no ameasa ema sivil ne’ebe subar iha ne’eba.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Bainhira anunsia resultadu konsulta popular iha loron 4 no 5 fulan Setembru 1999, Maternus Bere, Olivio Moruk, Egidio Manek Pedro Teles ho kilat no membru sira seluk ne’ebe temi iha akuzasaun mos ho kilat, surik no katana akompanha Herman Sudyono (Bupati Kovalima) Lt. Sugita, partisipa atake iha Igreja Suai.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Husi atake ne’e, resultadu mak Amo Hilario Madeira, Francisco Soares no Tarsisius Dewanto no ema sivil lubun balun lakon nia vida moris.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Depois Timor – Leste independensia husi nasaun vizinho Indonezia, no hetan restaurasaun iha 2002 hatudu ba mundu katak TL hanesan ona nasaun soberano ho nasaun independensia sira seluk.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Soberania TL mak hakerek momos ona iha lei inan konstituisaun Republika Demokratika de Timor – Leste (RDTL).&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Orgaun soberano haat iha TL mak Prezidente da Republika, Governu, Parlamentu Nasional no Tribunal Sira.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Konstituisaun RDTL artigo 69 haktuir, orgaun soberano sira, iha sira-nia relasaun ba malu no wainhira halao knaar, tenki tuir prinsipiu separasaun no interdependensia kbiit nian ne’ebe iha lei inan nia laran.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Kazu Maternus Bere, hare ba konstituisaun RDTL artigo 118 kompetensia tomak iha orgaun soberano Tribunal Sira.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Iha artigo ne’e, versiklu 3) desizaun ne’ebe tribunal sira foo ona tenki halo tuir duni no soi kbiit aas liu desizaun autoridade sira seluk nian.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Hare-ba prosediamentu legal, tribunal mak iha kompetensia tomak ba kazu Maternus, laos kompetensia Governu ou Prezidente da Republika. &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Alende ne’e, akuzasaun ba Maternus hakerek mos iha konstituisaun RDTL artigo 160 krime boot sira haktuir katak, hahalok sira ne’ebe halo husi loron 25 Abril tinan 1974 too loron 31 Dezembru tinan 1999, ne’ebe konsidera nudar krime hasoru umanidade, jenosidiu ka funu nian, nia prosedimentu kriminal tenki halao iha tribunal nasional ka internasional sira.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Artigo 163 konstitusional organizasaun judisial iha tempu leet, iha versiklu 1) esplika instansia judisial koletivu ne’ebe iha TL, ne’ebe juiz nasional no internasional sira integra, ho kompetensia atu halo julgamentu ba krime boot sira ne’ebe ema halo husi 1 Janeiru too 25 Outubru 1999 halao nafatin ba tempu ne’ebe presiza duni atu remata prosesu sira ne’ebe halo hela investigasaun ba. Versiklu 2) organizasaun judisiario ne’ebe iha TL laran bainhira lei inan ne’e tama vigor sei lao nafatin too wainhira judisiario foun hari no hahu nia knaar.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Tuir esplikasaun konstituisaun artigo 160 no artigo 163, Tribunal Distrital Suai iha kompetensia tomak halao julgamentu ba Maternus Bere.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Maibe iha deklarasaun Prezidente da Republika, Jose Ramos Horta foo kompetensia ba tribunal Indonezia hodi halo julgamentu ba Maternus, tanba sistema justica inklui estadu tomak iha TL seidauk forte, “ dehan Horta.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Ita laos haluhan justisa, hau hakarak hateten justisa Indonezia mak halo ba sira nia ema laos ita ou komunidade internasional mak halo justisa. Kuandu ita halo problema ruma iha ne’e, ita hakarak justisa ne’e halo deit iha ne’e bolu ema husi tribunal internasional mak mai halo justisa, ”dehan nia ba jornalista sira, sesta (04/09) iha Palacio Presidensial Nicolao Lobato – Dili.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Alende ne’e, desizaun hodi muda Maternus Bere husi komarka Becora ba iha embaixada Indonezia Farol – Dili, hodi hein prosesu deportasaun ou Maternus agora dadaun iha ona Indonezia hanesan desizaun politika.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Ho desizaun politika ne’e, Prezidente Tribunal de Rekursu Claudio de Jesus Ximenes hateten, tuir kodigu penal TL artigu 245 no.1 esplika, se-mak, ho meiu illegal, hasai ema ne’ebe tuir lei lakon tiha ona nia liberdade husi kadeia ka fo tulun ba ema refere atu halai sai husi prizaun, sei hetan pena komarka tinan 2 to’o tinan 6.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Claudio Ximenes haktuir, konstitusaun RDTL defini TL hanesan estadu de direitu demokratiku, entaun estadu ne’ebe lao tuir lei no tuir prinsipiu demokratiku.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Ho deklarasaun Prezidente TR Claudio Ximenes, Primeiru Ministru Xanana Gusmão dehan prontu simu kastigo no Ministra da Justica Lucia Lobato mos hateten, prontu atu hatan ba reprejentante povo iha uma fukun Parlamentu Nasional.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Hau simu desizaun ne’e, tanba hau duni mak haruka, naran sentensa husi tribunal to’o ona, hau simu ona, sei kontinua ba kumpri kedas sentensa iha Bekora, “ dehan PM Xanana ba jornalista sira, kinta (10/09) hafoin remata hasoru malu ho PR Horta.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Lucia Lobato haktuir katak, situasaun ruma ne’ebe presiza hola desizaun politika hodi hare liu ba interese estadu tomak, Prezidente Republika nudar Xefi Estadu iha dalan atu hola desizaun.&lt;br /&gt;“Hau membru governu ida, hau iha hau nia Xefi, hau nia Xefi mos iha nia Xefi tan, hakarak ka lakohi Prezidente Republika reprejenta estadu tomak, povu mak hili nia liu husi eleisaun ida,” katak Lucia.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Loos duni, iha konstituisaun RDTL artigo 85 koalia kompetensia xefi do estadu iha alinea i) hateten, rona tuir governu, atu foo perdaun ka hamenus kastigo.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Atu foo perdaun ka hamenus kastigo ba arguido sira, bainhira arguido ne’e simu ona kastigo no kumpri ona kastigo sorin balun, hahalok diak durante simu kastigo iha komarka. Hirak ne’e mak arguido sira iha direitu atu hetan perdaun hodi simu kastigo sorin balun deit.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Dalan loos ne’ebe Prezidente da Republika foti ona mak foo perdaun ba eis milisia grupu Alfa husi distritu Lautem Joni Marques ne’ebe hetan mos akuzasaun halo krime kontra umanidade iha tinan 1999, ne’ebe hamate madres no jornalista Indonezia nian ida iha distritu Lautem depois resultadu referendum.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Perdaun ne’ebe Joni Marques hetan tanba kumpri ona kastigo sorin balun iha komarka Bekora.&lt;br /&gt;Lei inan TL iha artigo 29, versiklu 3) hateten, iha RDTL laiha kastigo nudar mate-kotu. Iha artigo 32 versiklu 1) mos haktuir, iha RDTL laiha prizaun perpetua, laiha mos pena no medida seguransa nian ho durasaun rohan laek eh ladauk defini lo-loos.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Mesmo, Maternus sei la-hetan kastigo rohan laek no seidauk kumpri desizaun Tribunal Distrital Suai ho kumpletu, maibe TL foo ona perdaun tanba deit presaun husi Ministru Negosio Estranjeiru Indonezia nian Hassan Wirajuda.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Deputadu Vital dos Santos husi bankada Partido Democratiko hateten, presaun ne’ebe TL hetan mak, MNE Indonezia Hassan Wirajuda sei la-partisipa selebrasaun tinan 10 loron konsulta popular iha 30 Agustu liu ba nomos presaun seluk mak sei kria instabilidade iha area fronteira.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Hau sente prekupasaun Ministru Negosiu Estranjeiru Indonezia Hassan Wirajuda ne’e normal, laos hanesan presaun, “ dehan Ministru Negosiu Estranjeiru TL, Zacarias Albano da Costa.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Publiku seidauk hatene klaru kona-ba presaun ida oinsa mak Prezidente da Republika hetan husi Hassan Wirajuda, tanba Ramos Horta rasik seidauk halo esklaresementu offisial ida ba nasaun.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Kuandu presaun ne’e iha duni husi Indonezia, todan ba TL, tanba maizumenus pursentu 80 nesesidade baziku no nesesidade infrastrutura, TL sei depende husi Indonezia.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Nesesidade baziku ita sei depende makas husi Indonezia, susar ba ita nian nain ulun sira wainhira hetan presaun husi Indonezia, “ dehan Juliana de Jesus ne’ebe sosa sasan iha loja Audian atu faan fali iha Kios.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Todan seluk mak estudante Timor-oan ne’ebe foti programa Strata-1 no funsionario publiku balun kontinua estudu ba programa mastradu iha universidade Indonezia.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Tuir lei inan Timor Leste, Prezidente da Republika no Xefi do Governu laiha duni kompetensia atu liberta eis milisia Laksaur Maternus, maibe atu oinsa mos diak ba ami estudante ne’ebe estudu iha Indonezia, “ katak Tito Lopes ne’ebe estuda direitu ba programa mastradu iha Universidade Undana Kupaun.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Laos ne’e deit, tanba deit lingua Malaiu, Timor-oan sira ne’ebe servisu iha Organizasaun Naun Govermental no funsionariu publiku sempre hakarak hetan formasaun ou treinamentu iha Indonezia.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;“Tanba deit fasil atu koalia lian Indonezia, hau sempre hakarak atu hetan oportunidade treinamentu iha Indonezia, “ tenik Izalde Santana nudar funsionariu publiku ida.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Seluk fali, sira ne’ebe hela iha area fronteira hanesan distritu Enclave Oecusse tanba deit kultura no lingua, difisil atu haketak ho Indonezia, liliu Kefamenanu.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;“Bainhira buat ruma ne’ebe ami persiza iha kios Oecusse laiha, ami sempre hakat ba sosa iha Kefa. Alende ne’e, balada husi Kefa no Oecusse sempre lao ba mai, “ dehan Domingas da Costa, populasaun Oecusse ne’ebe hela iha Dili.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Hare ba kestaun hirak ne’e, estudante Universidade Nasional Timor Lorosa’e Martinho Baptista haktuir, lo-loos ita nian nain ulun sira, liliu orgaun soberano sira oinsa tuur hamutuk hodi buka solusaun ba problema ne’e, nune’e labele mosu krise inkonstitusional hanesan deklarasaun Sekretariu Jeral Partidu Fretilin Mari Alkatiri, “ katak Baptista.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Situasaun hodi husik Maternus Bere, prekupasaun laos mosu deit iha rai laran. Iha loron 2 fulan Setembru foin lalais ne’e, PR Horta simu karta prekupasaun ida husi Navanethem Pillay Komisariu Altu ba Direitus Umanos Nasoens Unidas (ONCHR).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Iha karta ne’e, Navanethem Pillay apresia governu TL harí relasaun ne’ebe saudavel ho Indonezia no simu progresu ne’ebe halo ona.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Pillay hateten, lo-loos governu labele koko atu ses husi obrigasaun internasional sira hodi naran koperasaun bilateral.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Tanba deit, pozisaun firmi husi Organizasaun Nasoens Unidas katak, laiha amnestia ka impunidade ba krime seriu hanesan krime funu, krime hasoru umanidade no jenosida, Navanethem Pillay iha nia karta hakarak hetan klarifikasaun detalladu kona-ba sirkunstansia husi desizaun ne’ebe TL foti hodi liberta Maternus Bere.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Ita Hein! Saida mak Prezidente Jose Ramos Horta no Primeiru Ministru Xanana Gusmão sei koalia bainhira asuntu Maternus Bere mosu iha enkontru asembleia jeral Nasoens Unidas iha tempu besik, iha Nova Iorke. &lt;strong&gt;(*)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-7885485134822697598?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/7885485134822697598/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=7885485134822697598&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7885485134822697598'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7885485134822697598'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/09/kazu-maternus.html' title='Kazu Maternus'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SrG4ewGNsrI/AAAAAAAAATY/3ZmuQxAlbWA/s72-c/DSC_0154-ok.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-522059596127769520</id><published>2009-09-14T01:28:00.000-07:00</published><updated>2009-09-14T01:39:24.262-07:00</updated><title type='text'>Opini Amo Martinho</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Kado 10 Tahun Referendum:&lt;br /&gt;Indonesia “Menampar Muka” Timor Leste&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Martinho G. Da Silva Gusmão&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Landasan nation building menurut Kitab Suci Kristiani ialah hukum (lei). Itu yang tertuang dalam Dasa-Firman Tuhan (Os dez mandamentos da Lei de Deus; Maromak nia Ukun Fuan Sanulu). Seluruh isi Dasa-Firman telah dikembangkan dalam filsafat humanisme yang meretas prinsip-prinsip hak azasi manusia. Kalau kita membaca filsafat politik modern, maka akan ditemukan argumen yang sangat konsisten bahwa tanpa inspirasi Judeo-Kristiani, maka gagasan tentang hak-hak azasi manusia, demokrasi dan budaya modernitas kehilangan jejak langkahnya. Dengan kata lain, hak-hak azasi manusia, modernitas dan demokrasi lahir dari jantung hati kekristenan itu sendiri (J. Habermas dan J. Ratzinger: 2004; Marcello Pera dan J. Ratzinger: 2004).&lt;br /&gt;Adalah tidak masuk akal jika Dom Alberto Ricardo (Uskup Dili) dan Dom Basilio do Nascimento (Uskup Baucau) setuju dengan tindakan PR Dr. Ramos Horta dan PM Xanana Gusmão untuk melepaskan Komandan Laksaur Martenus Bere sebagaimana dulu, pelepasan Rogerio Lobato dan Jhoni Marques. Tindakan semacam itu hanya mengandaikan bahwa kedua Uskup telah melenceng dari tradisi dan ajaran sosial Gereja Katolik. PM Xanana Gusmão mengatakan bahwa “Igreja mos respeita desizaun ne’ebé Estadu foti” (Gereja menghormati keputusan yang diambil Negara). Pernyataan PM Xanana sangat bersayap “... governu no estadu halo ona konsulta ho Igreja” (... pemerintah dan negara sudah konsultasi dengan Gereja). Masalahnya, ketika Dom Basilio ditanya oleh penulis, beliau sendiri heran dan terkejut. Katanya, beliau tak tahu menahu siapa itu Martenus Bere, siapa dan apa peranannya di masa lalu. Dom Basilio mengatakan, bahwa “Kebetulan saja Jaime Gama (mantan Menlu Portugal) mengeluh bahwa acara peringatan itu terlambat dari jadwal yang ditentukan karena Ramos Horta dan Xanana Gusmão masih mengurus Hasan Wirayuda”. Selanjutnya, Dom Basilio tidak tahu masalahnya. Di sini sudah terbukti bahwa atau PM Xanana yang berbohong atau MJ Lucia Lobato yang melakukan manipulasi terhadap posisi Gereja Katolik. [Kalau Presiden Ramos Horta, istilahnya “sudah biasa”]. Sebagaimana halnya dengan Dom Ricardo, penulis mendapat bocoran bahwa Uskup Dili sangat terganggu dengan pernyataan PM dan MJ. Sudah bukan rahasia bahwa Uskup-Uskup Timor Leste meminta “pengadilan internasional”. Bagaimana mungkin mereka bisa setuju melepaskan Martenus Bere? Lagi-lagi, pasti para pejabat negara telah berbohong dengan memakai gerbong Gereja Katolik.&lt;br /&gt;Namun pertanyaannya: apakah Gereja Katolik benar-benar secara harafiah mengusulkan pelepasan tanpa syarat bagi Martenus Bere [Rogerio Lobato dan Jhoni Marques]? Haruskah Uskup-uskup menjadi Presidente Tribunal de Recurso (TR) atau Supremo Tribunal de Justiça (STJ) untuk mengatakan kepada Presiden Republik agar melepaskan tahanan tanpa syarat? Dengan segala hormat pada Presidente RDTL Ramos Horta dan PM Kay Rala Xanana Gusmão dan keunggulan moral kedua pejabat beragama Katolik itu, saya percaya bahwa telah terjadi manipulasi untuk menjebak Uskup-Uskup ke dalam permainan kotor ini!&lt;br /&gt;Tetapi marilah kita berpikir secara jernih tentang persoalan tersebut secara utuh dan dilihat dari berbagai sudut. Pertama-tama, kita menyorot politik “represif” yang masih menyimpan sisa-sisa keangkuhan politik Orde Baru Indonesia atas Timor Leste yang diterapkan Menlu RI Dr. Hasan Wirayuda. Beliau rupanya masih mengidap penyakit Orba yang kambuh lagi dalam “menganeksasi” wilayah kekuasaan Timor Leste. Kemudian kita menyoal pemahaman (dan penghayatan) paradigma “kebenaran dan persahabatan” yang makin terasa sebagai “kebohongan dan permusuhan” Indonesia-Timor Leste di aras politik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diplomasi «Ngambek»&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          Bukanlah taktik baru, jika dalam urusan Timor Leste, Indonesia selalu memakai acara diplomasi «ngambek» (= diplomacia manhosa). Sudah sejak jaman perjuangan dulu, banyak upaya untuk mendiskusikan penyelesain «secara damai» situasi di Timor Timur (waktu itu), selalu berakhir dengan sia-sia. Biasanya, langkah yang diambil di Timor Timur tidak akan ditanggapi oleh Jakarta.&lt;br /&gt;          Ambilah contoh, memoir Letjen (Purn) TNI Sintong Panjaitan, «Perjalanan Seorang Prajurit Para Komando» (2009). Kalau kita membaca halaman demi halaman tentang «Timor Timur», kita akan mendapati kenyataan kramanisasi politik Indonesia yang ditunjang oleh paradigma kultural Jawa. Hanya gara-gara Soeharto ngambek oleh langkah-langkah yang diambil Jendral asal Batak itu, maka jerat pun dipasang. Pangdam IX/ Udayana itu memandang perlu untuk merevisi penyelesaian masalah Timor Timur. Secara militer ia meminta «operasi teritorial» untuk mengganti “operasi tempur”. Pada tataran politik ia meminta “daerah terbuka” dan “otonomi khusus” (atas usulan Uskup Belo). Ternyata, Soeharto tidak menyukai gagasan otonomi khusus. Maka, “oknum tak dikenal” pun menyusup ke Timor Timur dan pecahlah tragedi Santa Cruz, 12 November 1991. Sintong pun pensiun dini. Dan tamatlah riwayat Jendral brilyan itu hanya karena Soeharto [dan orang-orangnya] tidak menyukai ‘bintang’ Sintong.&lt;br /&gt;          Hal yang sama diterapkan pada Uskup Belo, ketika Soeharto berkunjung ke Timor Timur, 1996. Saat itu ia hendak meresmikan Patung Kristus Raja di Areia Branca, Dili Timur. Mereka duduk berdampingan, tetapi Soeharto tutup mulut. Memberikan ucapan “selamat” atas Hadiah Nobel Perdamaian 1996 untuk Uskup Belo saja, Soeharto enggan. Sikap ‘diam’ dan ‘nggrundel’ adalah tanda tidak suka atau ngambek. Bacalah, misalnya memoir dai Prof. Dr. Ir. B.J. Habibie, “Detik-Detik yang Menentukan” (2006). Di situ, Habibie menulis bahwa, pertama kali Uskup Belo diajak berbicara “baik-baik” oleh Presiden Republik Indonesia. Hanya Habibie saja – orang Makassar – yang berani mengundang Uskup Belo untuk berbicara gamblang tentang penyelesaian masalah Timor Timur. Selama ini, dia didiamkan saja oleh Soeharto. Meski, Uskup Belo memahami betul karakter persoalan dan cara menyelesaikan masalah Timor Timur.&lt;br /&gt;          Terus, sewaktu Presidente RDTL Xanana Gusmão (waktu itu) berangkat ke New York untuk membawa laporan dari CAVR (Comissão de Acolhimento, Verdade e Reconciliação), maka para politisi Indonesia mulai ngambek. Sampai Presidente Xanana Gusmão tiba di Jakarta pun, Presiden Susilo Bambang Yudhoyono tidak bersedia menerima kunjungan itu. Sekali lagi, diplomasi ngambek. Bahkan media di Indonesia ikut “mengeroyok” dengan memberi pandangan miring pada Presiden Xanana. Dengan segala hormat pada kebesaran SBY, dia tetaplah orang Jawa yang suka memakai diplomasi ngambek.&lt;br /&gt;          Sekarang, Dr. Hasan Wirayuda datang sebagai sahabat. Tetapi Dr. Wirayuda pun menerapkan diplomasi “ngambek” tersebut di Timor Leste. Kalau tradisi orang Timor Leste selalu beranggapan, “jika bertamu, janganlah minta yang aneh-aneh”. Jika diberi makan jagung, ya terima; diberi nasi, ya makan! Kalau ternyata sang tamu minta yang aneh-aneh, itu sama dengan “muntah di dalam sup”, atau “menampar muka” tuan rumah.&lt;br /&gt;          Sebenarnya hal serupa juga berlaku di Indonesia. Dalam tata krama (= istilah Jawa) atau ettiquete (istilah Perancis), tamu yang baik dan sopan biasanya tidak ngambek. Kecuali, tamu itu datang bersama anak ingusan. Maklumlah, namanya juga anak-anak. Tuan rumah pun akan dengan senang hati meladeni anak-anak, apalagi yang lucu-lucu dan nakal-nakal. Jika tidak suka, orang Jawa hanya bergurau, “anak polah bapa kepradhah” (= anak yang bertingkah, ayah yang bertanggungjawab). Tetapi, kalau orang tuanya ikut-ikutan lucu-lucu dan nakal-nakal maka jadi janggal. Bikin “ngisin” atau “risih”, katak orang Jawa. “Halo moe an deit”, kata orang Timor Leste. Lagi, “ora ilok” (tidak pantas), “amit-amit nuwun sewu”!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Relativisme Kebenaran&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;          Peringatan 10 tahun Referendum, bukanlah acara “among-among” (tradisi Jawa; selamatan untuk anak-anak, yang hadir juga anak-anak). Tetapi tindakan yang diambil oleh Presiden RDTL Dr. Ramos Horta dan sikap ngambek yang dibikin oleh Menlu Dr. Wirayuda telah membuat masyarakat Timor Leste merasa tertampar mukanya. Ini hadiah yang benar-benar bikin ngisin dan ora ilok. Hanya demi kedatangan Dr. Wirayuda, Presiden Ramos Horta menekan Perdana Menteri Xanana Gusmão dan Menteri Kehakiman Lucia Lobato [sebenarnya tidak jelas siapa menekan siapa] agar melepaskan Martenus Bere dari penjara Becora. Hal ini telah membuat Timor Leste ditampar di muka umum. PBB langsung memberi reaksi negatif dan mengutuk tindakan melawan hukum itu. Di deretan tamu VVIP, hadir banyak tokoh dunia dan negara sahabat yang tentu saja miris dengan keputusan Presiden Ramos Horta. Sejumlah media di Indonesia langsung memberikan reaksi yang kurang mendukung terhadap diplomasi ngambek Horta-Wirayuda.&lt;br /&gt;          Masalahnya, Martenus Bere sudah masuk kategori daftar orang yang harus ditangkap dan diadili atas kasus Referendum 1999. Tragedi yang mengakibatkan tewasnya banyak orang di Suai [termasuk Pe. Hilario Madeira, Pe. Francisco Soares dan Pe. Tarcisius Dewanto, SJ] belum juga diadili. Dia adalah salah satu dari pelaku kunci. Maka, adalah pantas menurut Undang-Undang dan Konstitusi ia harus ditangkap dan diadili. &lt;br /&gt;          Memang dalam kerangka hubungan Indonesia–Timor Leste, konsep “kebenaran dan persahabatan” telah menghiasi halaman rumah tangga kita masing-masing. Itu tidak berarti, antara sahabat tidak pernah terjadi konflik. Di masa lalu. Di masa depan. Indonesia dan Timor Leste telah menjalani masa lalu yang pahit. Mengakui pengalaman pahit adalah bagian dari kemanusiaan yang adil dan beradab. Orang-orang NAZI Jerman dan juga orang-orang Jepang yang melakukan kejahatan terhadap kemanusiaan selama PD-II mampu membuktikan diri sebagai kaum “beradab” karena mengakui kesalahan sejarah yang dilakukannya. Tentu saja ini bukanlah hal yang gampang. Ini membutuhkan sikap ksatria. Bahkan Fredrich Nietzsche yang meniupkan nafiri kebanggan moral bangsa Jerman pernah berkata, “Even the bravest of us rarely has the courage for what he really knows ...” (bahkan orang yang paling hebat di antara kita jarang memiliki keberanian terhadap apa yang dia sesungguhnya tahu ...).&lt;br /&gt;          Saya dididik dan belajar di “alam integrasi dengan Negara Kesatuan Republik Indonesia”. Seluruh masa mudaku habis di Jawa. Dan saya mengenal dengan lumayan baik, apa artinya javanisasi politik Indonesia atau kramanisasi etika politik di Indonesia. Seorang dosen di bidang etika Jawa pernah mengatakan bahwa jika anak-anak Belanda dididik untuk “tidak berbohong”, maka anak-anak Jawa dididik untuk “tidak menyakiti”. Hasilnya, anak-anak Belanda mengetahui apa itu “kebenaran”, sedangkan anak-anak Jawa memahami apa itu “keserasian”. Maka disimpulkan bahwa etika politik orang Jawa –  thus, politik Indonesia – ialah lebih suka berbohong untuk tidak menyakiti, dari pada mengatakan kebenaran hanya untuk mengungkit hal-hal yang menyakitkan.&lt;br /&gt;          Karena itu, orang Jawa sering mengatakan ngono ya ngono, ning ojo ngono (begitu ya begitu, tapi jangan begitu). Artinya, relativisme dalam kultur ini hendak menekankan bahwa mungkin sesuatu memang benar terjadi begitu, tetapi seyogyanyalah jangan mengatakan bahwa benar begitu. Agar tidak mumet dan nglibet, maka boleh dikatakan secara pendek: jangan berkata hal sebenarnya jika hanya membuat orang lain “tidak enak”, ngisin, risih. Pada kenyataannya, “orang lain” yang dianggap orang, yah, hanya kepentingan Indonesia. Sedangkan sikap, pandangan dan perasaan orang Timor Leste tidak masuk dan tidak pernah masuk hitungan. Orang Timor Leste harus nunut pada orang Indonesia (Jawa), dan orang Indonesia tidak perlu katut pada orang Timor Leste. Pada tataran ini, istilah “fairness” sebagai landasan “keadilan” sudah menghilang dan dihilangkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Landasan Persahabatan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          Bagaimana pun juga, konsep “persahabatan” terletak pada hubungan yang serasi, harmoni nan lestari antara pribadi. Persahabatan bisa mendasari kebajikan sebuah politik yang beradab. Begitu ajaran Aristoteles. Jika kita membaca trilogi Aristoteles yaitu Nicomachean Ethics, Eudemian Ethics dan Magna Moralia, kita akan menjumpai gagasan-gagasan luar biasa bahwa “persahabatan” (= philia) pada mulanya merupakan landasan filsafat etika dan politika. Pertanyaan yang bisa diajukan ialah (a) Apa saja bentuk persahabatan yang melandasi hakekat persahabatan?; (b) Apa artinya jika “philia” (cinta diri/ self love) sebagai landasan persahabatan?; (c) Bagaimana rasa pemuasan diri (self-suficiency) bisa digantikan demi keserasian persahabatan?&lt;br /&gt;          Persahabatan ini pantas diajukan agar dalam membina persahabatan antara Indonesia dan Timor Leste, tidak boleh terjadi “ganti rugi” melulu. Artinya, Indonesia jangan hanya mengganti persahabatan dengan Timor Leste dengan cara merugikan saja.&lt;br /&gt;          Menurut pandanga filsuf tersebut, persahabatan harus berpijak pada ‘sikap saling’ (reciprocity) menguatkan, mendukung atau menolong.  Ada sikap kebersamaan. Kongkritnya, jika politisi Timor Leste (Ramos Horta, Xanana Gusmão, Fernando Lasama, Mari Alkatiri) dengan sikap agung menolak Pengadilan Internasional, paling tidak Indonesia pun menolong dengan cara menunjuk keberadaan para korban 12 November 1991, orang hilang selama 1975-1999, semacam Nicolau Lobato, David Alex Daitula, dll. Pada kenyataannya, Ramos Horta sudah melepaskan Jhoni Marques, Martenus Bere dan menolak mentah-mentah pengadilan internasional, tetapi Indonesia masih cuek dengan keinginan masyarakat Timor Leste, khususnya para korban tanpa dosa. Itu berarti Indonesia dan Timor Leste tidak pernah memiliki landasan persahabatan. Alias, persahabatan tanpa bentuk.&lt;br /&gt;          Selanjutnya, “philia” selalu mengandaikan bahwa cinta diri menjadi landasan bagi kebaikan bersama (bonum comunae). Kebaikan bersama bukanlah masalah materi, bukan jumlah dari hal-hal yang baik, bukan pula cara-cara yang diakumulasi sebagai kebaikan. Kebaikan bersama adalah nilai dasar di mana – dalam kasus Timor Leste dan Indonesia – harus diterima bersama. Jika kita perhatikan, apa yang terjadi selama ini ialah “kebaikan” Indonesia selalu menjadi alasan “bersama”. Sedangkan perasaan “bersama” Timor Leste tidak pernah menjadi “kebaikan” bagi Indonesia. Taruhlah contoh, pencalonan diri Prabowo dan Wiranto menjadi Presiden Republik Indonesia. Timor Leste tidak pernah mencampuri atau ngambek. Mungkin sikap tersebut sebagai bagian dari toleransi, agar Indonesia bisa menyelesaikan masalahnya secara “adil dan beradab”. Tetapi, alangkah menggelikan dan adalah tindakan bodoh jika Indonesia terus mencampuri urusan Timor Leste atas nama kebaikan bersama. Kasus Martenus Bere ialah tindakan bodoh dan melanggar “kebaikan bersama”.&lt;br /&gt;          Akhirnya, jika kebaikan bersama dilanggar sesungguhnya tak ada lagi alasan bagi Indonesia dan Timor Leste untuk melanjutkan persahabatan elite politik sambil mengorbankan kebaikan rakyat kedua negara. Bagaimana pun juga nasib korban dari pihak Timor Leste di Indonesia, dan korban dari Indonesia di Timor Leste tak pernah menjadi perhatian kita bersama. Keserasian persahabatan antara Indonesia dan Timor Leste sudah luntur dengan sendirinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhirul kalam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;          Kasus pembebasan Martenus Bere [Rogerio Lobato dan Jhoni Marques] adalah sebuah bukti paling nyata, bahwa Ramos Horta dan Xanana Gusmão sedang mendemonstrasikan “keangkuhan politik” di Timor Leste. Mereka adalah pahlawan. Dan bagi pahlawan, negara merupakan hasil bentukannya. Karena itu, mereka memperlakukan negara sebagai “cosa nostra” (istilah populer di kalangan mafia Italia). Bagi mereka berdua, Lembaga Hukum (Tribumais) dan Parlamen Nasional adalah “mainan”. Jika dulu Ramos Horta menjadi Perdana Menteri dengan “kursi tiga kaki” dari FRETILIN, maka sekarang Timor Leste tinggal “dua kaki” demokrasi. Pengadilan dan Parlamen sudah dipotong-potong seenaknya. Selebihnya, Gereja Katolik adalah “alas kaki”. Rakyat Timor Leste adalah “sampah”.&lt;br /&gt;          Dan Indonesia melihat dengan jeli kesempatan itu. Harus diakui bahwa “kemerdekaan” Timor Leste merupakan sebuah luka sejarah di halaman-halaman memori Indonesia. Tidak mudah bagi Indonesia untuk menerima kenyataan tersebut sebagai sebuah kebenaran. Dalam tata krama budaya politik Indonesia, terlepasnya Timor Leste dari Indonesia merupakan situasi “kehilangan muka”. Kenyataan itu menimbulkan “risih” (ngisin) dan “borok” bagi sejarahnya. Karena itu, Indonesia perlu mengambil semua cara dan segala tindakan untuk “taruh muka” di tempat yang layak dan pantas. Caranya, bila perlu menampar muka Timor Leste. Dan peringatan 10 tahun referendum adalah cara yang tepat untuk menampar muka kami. Namanya “peringatan”. Jadil, ini merupakan cara “peringatan” untuk “mengingatkan” Timor Leste, bahwa di sini Indonesia masih ada!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*) Penulis adalah alumnus fakultas filsafat pada Universitas Kepausan Gregoriana Roma; dosen etika dan filsafat politik di Dili, juga direktur Komisi Keadilan dan Perdamaian di Diosis Baucau.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-522059596127769520?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/522059596127769520/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=522059596127769520&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/522059596127769520'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/522059596127769520'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/09/opini-amo-martinho.html' title='Opini Amo Martinho'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5539473558633403864</id><published>2009-08-13T22:37:00.001-07:00</published><updated>2009-08-13T23:44:24.033-07:00</updated><title type='text'>Julgamentu 11 Fevereiru</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUHQhIO_FI/AAAAAAAAASY/ZDbK_TJ6jqU/s1600-h/horta+kanek.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 300px; FLOAT: right; HEIGHT: 255px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369706111061392466" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUHQhIO_FI/AAAAAAAAASY/ZDbK_TJ6jqU/s320/horta+kanek.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Testemuña Sira Deklara La Haree Se Mak Tiru PR Horta&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Julgamentu kazu 11 Fevereiru 2008 iha Tribunal Distrital Dili, Segunda (10/08/2009), rona deklarasaun husi testemuña sira inklui familia Prezidente Ramos Horta nian hanesan Rosa Maria Carrascalão, Dulce Maria Horta, sira ne’ebe servisu iha rezidensia PR Horta nian nomos sira ne’ebe hela besik rezidensia&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Husi deklarasaun testemuña sira ne’e hatete katak, sira rona deit kilat tarutu maibe la-heree se-mak tiru Prezidente Ramos Horta. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña Rosa Maria Ramos Horta Carrascalão haktuir ba tribunal kona-ba kondisaun Prezidente Ramos Horta nian momentu hetan tratamentu iha Heliport. Rosa Carrascalão koalia ho mata-been bainhira presta deklarasaun iha tribunal. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Bainhira hau too iha Heliport, hau sente loron ne’e hanesan infernu ba ami familia, “ katak Horta nia alin ne’e ho mata-been, bainhira hatan pergunta husi prokurador Felismino Cardoso.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin simu telefone husi kolega Maria Antonia ne’ebe hela iha area Metiaut, testemuña hateten telefone kedas ba Xefi Gabinete PR Natalia Carrascalão no Brigadeiru F-FDTL Taur Matan Ruak. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña simu resposta dehan, rona ona akontesementu iha residensia PR Metiaut, no atu ba hare besik akontesementu ne’e. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau mos simu telefone husi subriña Ligia Horta dehan tiu Ze (Horta) hetan kanek,” deklara testemuña ba tribunal. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha loron 11 Fevereiru 2008, testemuña laiha fatin akontesimentu maibe iha nia hela fatin Pantai Kelapa hodi telefone ba-mai husu ajuda. Bainhira to’o iha Heliport, PR hetan ona asistensia mediku. Testemuña deklara akompaña PR Horta to’o ospital Darwin – Australia. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña Dulce Maria dos Reis Horta Lemos nudar subriña PR Horta nian deklara ba tribunal katak, loron 11 Fevereiru 2008 bainhira husi uma atu ba rezidensia Metiaut iha dalan klaran hasoru viziñu PR Horta naran Celestino hateten ba testemuña katak PR Horta hetan tiru. Iha momentu ne’eba, testemuña deklara hasoru Paulo Remedios ne’ebe sai husi nia uma. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña mos hatutan katak, hafoin tuun husi nia kareta, testemuña lao ain hodi hare besik saida mak akontese iha residensia PR Horta. To’o iha fatin ne’ebe PR hetan tiru, sasin haktuir nia hare PR nia alin Arsenio Ramos Horta, forsa F-FDTL Isaac ne’ebe taka metin hela PR Horta nia kanek no mos membru F-FDTL seluk ne’ebe testemuña la hatene naran. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Dulce Horta Lemos mos haktuir, momentu ne’eba ambulansia bosan ida, laiha infermeiru ruma, sofer deit mak tula prezidente ba Heliport. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña Luis Neto ne’ebe hela iha Areia Branca (rai-henek mutin) hateten, momentu halai ho nia kaben ba iha Cristo Rei konsege haree no kumprimenta PR Horta ne’ebe halai (olah raga) ho eskoltu nain rua. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin fila ba uma, rona kilat tiru razadas maibe la haree se mak tiru. Luis Neto haktuir katak iha momentu ne’e forsa ida halai ba testemuña hodi husu ajudu telefone dehan: ‘ajuda lai, Alfredo ho nia grupu asalta rezidensia prezidente republika’. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña Luis Neto mos fo telemovel ba forsa ne’e hodi komunika ba nia komandante, maibe sasin deklara la-rona diak saida mak forsa ne’e koalia iha telefone. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña Domingos Kolo no Angelo Kelo ne’ebe loroloron rega aifunan iha jardin rezidensia PR deklara ba tribunal katak, momentu akontesimentu rona deit mak kilat tarutu maibe la-hare se-mak tiru. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña sira mos deklara katak, la-konsege hare ba liur tanba tauk. Depois situasaun normal, hare deit husi dook, ema nain rua nia isin mate latan hela ba rai. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nuneé mos testemuña Rodolfo de Assis ne’ebe hela iha area Metiaut deklara mos ba tribunal katak, rona deit kilat tarutu ho razadas maibe la-hatene se-mak tiru. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testemuña ne’e mos haktuir, kolega ho PR Horta desde joven. Kuandu PR halo tinan, testemuña sempre asiste. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Lidio Amado, testemuña ikus ne’ebe ministeriu publiku aprezenta iha sesaun loron-kraik deklara mos ba tribunal dehan katak, bainhira hader, la-kleur rona kilat tarutu ho razadas maibe la-hatene no la-hare se-mak tiru momentu ne’eba iha residensia PR. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Amado mos haktuir, konsege hare ema nain tolu halai sae ba foho leten parte Kamea nian, maibe la-hatene lo-loos ema nain tolu ne’e tanba distansia dook. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Entertatu testemuña Arsenio Horta no Jorge Manuel Antunes mak tribunal la-konsege notifika tanba agora dadaun iha rai liur. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu ba kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 hasoru PR Horta no Primeiru Ministru Xanana Gusmão adia ba fulan oin mai Setembru, relasiona feriadu ba judisiario sira. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu ne’e, partisipa husi argidu nain 23, inklui sira nain lima ne’ebe hetan termus residensia. Julgamentu ba kazu ne’e hetan seguransa maximu husi Guarda Nacional Republicana, Unidade Intervensaun Rapida, Guarda Prisioneiru sira, no mos seguransa sivil sira ne’ebe lor-loron fo seguransa iha tribunal. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5539473558633403864?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5539473558633403864/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5539473558633403864&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5539473558633403864'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5539473558633403864'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/julgamentu-11-fevereiru_13.html' title='Julgamentu 11 Fevereiru'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUHQhIO_FI/AAAAAAAAASY/ZDbK_TJ6jqU/s72-c/horta+kanek.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5598258031611932607</id><published>2009-08-13T22:31:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T23:17:16.974-07:00</updated><title type='text'>Julgamentu 11 Fevereiru</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoT3YZ8p2XI/AAAAAAAAAR4/tesnOZ50IVU/s1600-h/horta-reinado.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369688654386682226" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoT3YZ8p2XI/AAAAAAAAAR4/tesnOZ50IVU/s320/horta-reinado.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Enkontru Alfredo ho PR Horta,&lt;br /&gt;Dalaruma Taka Ba Publiku&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Izolino da Costa nudar eskoltu Prezidente da Republika Jose Ramos Horta, hanesan testamunha ba kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 deklara ba Tribunal Distrital de Dili, segunda (03/08/2009) katak, nudar seguransa la-besik ba enkontru ne’ebe PR Horta halo ho matebian Maijor Alfredo Reinado Alves&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;“Kuandu Prezidente hasoru malu ho matebian, ami seguransa la-besik, dala-ruma enkontru tertutup (taka-red), sira nain rua deit mak koalia ba malu, tanba ne’e hau la-hatene saida mak sira nain rua koalia, “ katak sasin ne’ebe hanesan mos komandante ekipa Corpu Seguransa Pesoal ba Prezidente Horta.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tuir sasin ne’e katak, dala-ruma nia hare Prezidente Horta ho matebian Alfredo kontente no dala-ruma han hamutuk. Sira nain rua iha relasaun diak hela, “ dehan Izolino da Costa.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Testemunha haktuir, nia akompanhe PR Horta halo ona enkontru ho matebian Alfredo mak iha Pousada Maubessi no iha Ermera.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Izolino da Costa haktuir, rona akontesementu husi eis Assesor Sosiedade Sivil ba Primeiru Ministru Joaquim Fonseca, liu husi telefone.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;“Senhor Juaquim Fonseca mak telefone hau hodi husu saida mak akontese iha residensia Prezidente, hau hatan dehan la-hatene tanba hau sei iha uma, “ dehan nia ba tribunal.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Depois rona informasaun ne’e, testamunha ba kedas residensia Prezidente da Republika no la-konsege hare PR Horta tanba ambulancia lori sai ona PR husi fatin akontesementu.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha seluk, komandante ekipa seguransa ba residensia PR membru forsa F-FDTL husi Polisia Militar Olderico de Araujo hateten, momentu akontesementu nia iha kampaun Metinaro hodi halao orden treinamentu no responsabilidade entrega ba adjunto Albino Assis.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Nia mos deklara katak, hanesan membru husi komandante Maijor Alfredo momentu ne’eba haktuir, matebian halao servisu ho diak.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;“Hau nunka rona konaba planu Maijor Alfredo halo ataka. Maijor halo servisu diak tanba ejiji ami halo servisu tuir ordem militar nian, “ katak nia, hodi hatan perguntas husi advogado.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Hanesan komandante ekipa, nia haktuir katak, antes akontesementu la-simu informasaun ruma husi ema balun konaba vizita ruma iha loron 11 Fevereiru 2008 ba residensia PR.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha Tadeo Gabriel Pereira,15 deklara, bainhira rona lian barullu hodi karega kilat dehan labele book-an, nia halai kedas ba tenda Francisco Marcal no Albino Assis hodi hafanun membru F-FDTL nain rua ne’e iha sira nian toba fatin.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;“Hau fanu sira hodi dehan maun Sico no maun Assis Maijor Alfredo tama, “ haktuir nia ba tribunal.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha Tadeu ne’ebe membru forsa F-FDTL sira konhese ho naran Tedy ne’e haktuir mos katak, momentu akontesementu nia hare Maijor Alfredo no konhese didiak matebian Alfredo tanba hare liu husi jornais no televisaun.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Depois fanu membru F-FDTL nain rua ne’e, nia halai fila ba nia tenda no iha momentu ne’eba rona kilat razadas maibe la-hatene se-mak tiru.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tedy hanesan refujiadus iha residensia PR desde 2006 ne’e hatutan dehan, hare matebian Alfredo kaer kilat hatais farda forsa nian, hodi kesi hena iha ulun.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha ne’e haktuir, konsege hare Sico kaer metra no Assis prepara-an hela hodi sai husi tenda laran.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Nia hatutan katak, konhese metra liu husi istoria ne’ebe ema konta katak, metra ne’e kilat musan barak.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha Amelia Paixão da Silva nudar servidor iha residensia PR haktuir, iha loron 11 Fevereiru 2008 husi uma Taibessi ba residensia Metiaut ho situasaun normal.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Depois prepara PR nia aimoruk iha sala han fatin, nia haktuir konsege hare ema nain walu hatais farda maibe hanoin forsa Nova Zelandia ou Australiano sira halo exersicio.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha hatutan, konsege hetan ameasa husi maijor Alfredo ho koalia lian Tetun haruka sasin toba taka rabat ba rai nomos husu ba sasin konaba PR nia kuartu.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tanba tauk, testamunha lakon kedas sentidu momentu ne’eba too situasaun lao normal, iha situasaun ne’e, sasin deklara, konsege hare odamatan haris fatin hetan estragus.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha iha sesaun loron-kraik ne’ebe foo deklarasaun mak Warnasooriya Patabandige Dayaratne nudar membru Polisia Nasoens Unidas iha Timor Leste husi Pakistaun.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Iha tribunal, sasin haktuir momentu halo patrulhamentu husi Becora no rona akontesementu iha residensia PR la-lori kilat maibe lori deit pistola. Bainhira too iha residensia PR situasaun lao normal ona.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Testamunha Christopher Charles Durman hanesan Manajer Jeral Banku ANZ haktuir katak, momentu rona kilat tarutu maibe la-hare se-mak tiru, konsege husu ba PR atu labele fila ba residensia maibe PR hatan dehan laiha buat ida.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Antes akontesementu, sasin sempre halai ho bisikleta iha dader no dala-ruma iha loron-kraik ba Cristo Rey.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Depois fila husi Metiaut ba uma, testamunha konfesa katak, telefone ba ANZ iha Australia dehan Timor hasoru problema, ema ataka residensia PR.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Julgamentu ba dala sia, kazu atentadu hasoru PR no Primeiru Ministru iha loron 11 Fevereiru 2008 hetan prejensa husi arguido nain 23 ne’ebe durante ne’e hela iha komarka Bekora no arguido nain lima seluk ne’ebe hetan termus de residensia.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tanba la-konsege haruka notifikasaun ba testamunha sira hodi presta deklarasaun iha tribunal, tersa no kuarta semana ne’e, tribunal sei la-halao audensia tuir agenda ne’ebe determina ona.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Liu husi diskusaun, prokurador Felismino Cardoso husu ba tribunal atu hare fila fali lista testamunha ne’ebe simu ona. Maibe, Defensor Publik Manuel Sarmentu husu ba tribunal atu oinsa bolu uluk ema estranjeiru ne’ebe naran iha ona lista, relasiona ho tempu kontratu iha TL. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tuir sugestaun defensor Andre Fernandes katak, tribunal bele hare testamunha Timor-oan bazeia ba lista ne’ebe tribunal simu. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Julgamentu ne'e kontinua hetan seguransa masimu husi membru Guarda Nasional Republika, Polisia Nasional TL husi Unidade Intervensaun Rapida, Guarda Prisionario nomos seguransa sivil ne’ebe bai-bain halao knaar iha TDD. &lt;strong&gt;(Timor Post) &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5598258031611932607?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5598258031611932607/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5598258031611932607&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5598258031611932607'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5598258031611932607'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/julgamentu-11-fevereiru.html' title='Julgamentu 11 Fevereiru'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoT3YZ8p2XI/AAAAAAAAAR4/tesnOZ50IVU/s72-c/horta-reinado.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1480222802577427572</id><published>2009-08-13T22:23:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T23:46:36.281-07:00</updated><title type='text'>Kazu 11 Fevereiru</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIIdI9vqI/AAAAAAAAASo/Njmw-kTTpQQ/s1600-h/horta.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 199px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369707072063389346" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIIdI9vqI/AAAAAAAAASo/Njmw-kTTpQQ/s320/horta.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoT1eP2CPdI/AAAAAAAAARw/XV7OrvBtUXo/s1600-h/horta.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;PR Sei Hatan Tribunal Ho Eskrita&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Prezidente da Republika Jose Ramos Horta hanesan mos vitima ba atentadu 11 Fevereiru 2008 husi grupu Maijor Alfredo Reinado Alves sei hetan perguntas relasiona ba kazu ne’e ho eskrita husi Tribunal Distrital de Dili&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Juis Constacio Basmery informa ba prokurador no advogado sira katak, antes loron 31 fulan Agustu 2009, perguntas sira tenki hatoo ona ba Prezidente Ramos Horta. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Molok atu taka julgamentu ba kazu atentadu 11 Fevereiru 2008, horseik, Basmery hatutan katak, molok PR simu perguntas, tribunal tenki junta ona perguntas hotu husi prokurador, defensor nomos juiz. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Julgamentu ne’ebe lo-loos, halao iha semana ida dala-tolu, segunda, tersa no kuarta, maibe kuarta (29/07/2009) liu ba, laiha julgamentu tanba testamunha membru forsa F-FDTL Filomino halao hela servisu iha fronteira no Celestino Gama sei iha kondisaun moras. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tribunal la-konsege halo notifikasaun tanba hare ba tempu, ho fallansu ne’e juiz husu ba prokurador atu oinsa hetan ajudus husi instituisaun F-FDTL para bele fasilita testamunha Filomino tuun mai Dili hodi presta deklarasaun ba tribunal. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tanba ne’e, julgamentu sei kontinua ba segunda (03/08/2009) tuku 09.00 dader no tuir agenda kontinua iha loron-kraik tuku 14.00. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Direitu Prezidente da Republika bazeia ba prosesu sivil artigo 557 prerogativu de inskrisaun bele halo iha residensia ou servisu fatin. Artigo ne’e vale Prezidente, Ajente diplomatiku husi paiz ne’ebe foo prerogative hanesan ba Timor Leste nian reprejentante sira, Governu nia membru, Deputadu, Juis iha tribunal superior. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Alende ne’e, direitu atu hatan tribunal ho eskrita mak Prokurador Geral da Republika no Magistradu iha Ministeriu Publiku ho ekiparasaun ho Juiz iha Tribunal Superior, Provedor dos direitus, Membru iha Konsellu Superior Magistratura no Konsellu Superior ba Ministeriu Publiku, Offisial Jeral iha Forsa Armada, Konfisaun Relijioza nian atu dignatariu, Bastonario iha ordem dos advogados. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1480222802577427572?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1480222802577427572/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1480222802577427572&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1480222802577427572'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1480222802577427572'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/kazu-11-fevereiru.html' title='Kazu 11 Fevereiru'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIIdI9vqI/AAAAAAAAASo/Njmw-kTTpQQ/s72-c/horta.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1770223229925258117</id><published>2009-08-13T22:18:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T23:49:49.887-07:00</updated><title type='text'>PN Diskute Agenda</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIoSSXSrI/AAAAAAAAASw/tYdiKOx4t6M/s1600-h/JoseTeixeira.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369707618905836210" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIoSSXSrI/AAAAAAAAASw/tYdiKOx4t6M/s320/JoseTeixeira.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoT0N0v7GMI/AAAAAAAAARo/EMmRJOC23q0/s1600-h/JoseTeixeira.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Fretilin Ejiji Rekomendasaun CAVR,&lt;br /&gt;Prioridade CNRT Mak Lei Remoderatorio&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Tuir deputadu husi bankada Fretilin agenda importante ne’ebe Parlamentu Nasional presiza diskute iha semana oin mai mak, rekomendasaun Comisaun Akolhamentu Verdade no Rekonsiliasaun, maibe agenda importante tuir deputadu husi bankada CNRT mak lei remoderatorio&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Deputadu husi bankada Fretilin Jose Texeira, Josefa Pereira, Antoninho Bianco no Francisco Branco liu husi sesaun plenaria komisaun permanente, horseik, propoin ba meza atu hatama rekomendasaun CAVR ba agenda, nune’e PN foo konsiderasaun hodi deside, tanba 2009 tama ona ba tinan 10 konsulta popular. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Rekomendasaun CAVR hanesan kestaun interese nasional no interese nasaun tanba deputadu hanesan reprejentante povo, importante atu hare asuntu ne’e, “ dehan deputadu Francisco Branco hanesan mos Vice Prezidente bankada Fretilin. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Agenda importante tuir deputadu Romeo Moises husi bankada CNRT mak lei remoderatorio, realidade agora dadaun salario direitur nian boot liu fali salario deputadu sira nian, tanba ne’e presiza atu hare, “ Romeo Moises ho ibun hamnasa haktuir ho razaun. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Instituisaun soberano Parlamentu Nasional presiza hare lei remoderatorio ba deputadu sira, nune’e labele mosu kecemburuan sosial, “ tenik Moises. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Natalino dos Santos deputadu husi CNRT no Renan Selak husi bankada Undertim hateten katak, importante PN hare lei remoderatorio, nune’e bele iha balanco entre instituisaun soberano.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Antoninho Bianco lei remoderatorio, PN presiza husu opiniaun husi governu, nune’e parte governu bele hatoo opiniaun ho vizaun global ekonomia rai laran. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hatan kestaun lei remoderatorio, Prezidente PN Fernando Lasama de Araujo haktuir, meza seidauk simu proposta lei remoderatorio, tanba ne’e husu ba deputadu sira atu tuur hamutuk ho asesor sira hodi hare lei refere. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alende ne’e, asuntu seluk ne’ebe deputadu sira mensiona atu hatama iha agenda mak hanesan lei poder lokal, tuir deputadu sira importante tanba hare ba kalendario eleisaun xefi suco iha fulan Setembru oin mai. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deputadu husi bankada ASDT Francisco de Araujo hateten, lei poder lokal importante atu parlamentu diskute tanba fulan Setembru tama ona ba prosesu kampanye eleisaun xefi suco.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deputadu seluk, husi bankada Partido Democratiko Vital dos Santos haktuir mos katak, importante pakote lei poder lokal, parlamentu presiza hare lalais, bainhira tama ona ba prosesu eleisaun suco. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lei rejimentu parlamentar mos sai asuntu importante ba deputadu sira atu diskute. Tuir Antoninho Bianco lei ne’e importante atu hare, relasiona ho komisaun ne’ebe halao servisu kleur ona hodi halo revisaun ba lei refere. &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Deputadu Natalino dos Santos no Francisco Branco haktuir katak, lei rejimentu internal parlamentu importante sai agenda prioridade atu nune’e servisu parlamentu bele lao efisiente. &lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;“Rejimentu Parlamentu Nasional importante atu deskute tanba regras la-loos, servisu mos sei la efisiente, “ dehan Prezidente Fernando Lasama.&lt;strong&gt; (Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1770223229925258117?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1770223229925258117/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1770223229925258117&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1770223229925258117'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1770223229925258117'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/pn-diskute-agenda.html' title='PN Diskute Agenda'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUIoSSXSrI/AAAAAAAAASw/tYdiKOx4t6M/s72-c/JoseTeixeira.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8766929766795888050</id><published>2009-08-13T21:48:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T23:52:37.264-07:00</updated><title type='text'>Amnestia Ba Kazu 1974 – 1999</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJayhSIOI/AAAAAAAAATA/l07AC7xALPQ/s1600-h/1999.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 226px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369708486551806178" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJayhSIOI/AAAAAAAAATA/l07AC7xALPQ/s320/1999.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJasVIw7I/AAAAAAAAAS4/yT9F2svrISY/s1600-h/masakre+santa+cruz.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 216px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369708484890248114" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJasVIw7I/AAAAAAAAAS4/yT9F2svrISY/s320/masakre+santa+cruz.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoTuuQWi9kI/AAAAAAAAARg/2RPATZCPr3w/s1600-h/masakre+santa+cruz.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;JSMP : &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Sei Halakon Istoria TL&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Tuir observasaun Judicial System Monitoring Programme katak, foo amnestia sen iha lialoos sei halakon oportunidade atu estabelese história en jeral, konkreta, no factual konaba akontesimentu tomak ne’ebe akontese durante tempu 1974 too 1999&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;JSMP mos haktuir katak, amnestia hanesan dalan ida fo oportunidade mos ba governu e elementu sira seluk hodi halo aat ka rezeita tomak faktus história iha tempu passadu. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Relatorio JSMP ne’ebe diario ne’e asesu haktuir katak, garantia hodi foo amnestia jeral ba atór krime grave durante 1974 too 1999, sei fo influensia direitamente ba sistema judisiariu Timor Leste no iha possibilidade hodi sai dezafia ka obstakulu real ba sistema judisiariu iha rai laran. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Ho razaun ne’ebe haktuir mak, amnestia jeral ba atór krime grave, neneik maibe sertu sei bele hasa’e tensaun ódiu ka vingansa social ne’ebe pro amnestia no sira ne’ebe maka anti ba amnestia hodi aproveita pekadu ka krime iha tempu uluk sen iha lia-loos. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;JSMP mos komenta katak, amnestia ba krime grave hakuran valores justisa. Karik bainhira Prezidente da Repúblika deklara katak iha possibilidade foo perdaun ba krime grave iha 1974 – 1999 maka realmente ne’e hanesan legaliza amnestia jeral de facto, “ dehan JSMP iha nia relatorio. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Relatorio ne’e hatutan katak, bainhira amnestia jeral ne’e foo, klaru desizaun ne’e abertamente pelu kontrariu ho lei no konstituisaun TL, liu-liu artigu 95. 3 (g) no 160, 163 mos artigu 9 nomos 23, no lei internasional e konvensaun internasional ne’ebe mak Timor Leste ratifika ona, liu-liu konvensaun Direitu Sivil no Politika Parte II artigu 2. 3 no Parte III artigu 6. 3, mos Estatutu Roma artigu 5.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tuir JSMP nia hare, TL hanesan estadu soberanu devia tane aas prinsipiu estadu de direitu demokrátiku ne’ebe obedese ba lei tuir konstituisaun artigu 1. 1 no artigu 2. 2.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;JSMP hanoin katak wainhira estadu ida hakarak ema haré hanesan estadu de direitu demokrátiku maka deve-ser ke priense kriteriu ; lei deve-ser hanesan komandante supremu katak lei deve-ser tane aas no tau iha fatin ne’ebe aas husi interese tomak tantu interese politiku, partidu ka partes balun.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Prosedimentu legal ne’ebe klaru ba kazu tomak sen iha influensia husi partes barak, garantia ema tomak hanesan iha lei ninia oin, iha separasaun poder. Haré kriteriu JSMP hanoin, bainhira lideransa sira husi nasaun ne’e hakarak foti desizaun foo amnestia, importante foo definisaun klaru, “ haktuir iha relatorio ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;JSMP mos haktuir katak, justisa ne’ebe sai hanesan dezeju husi povu TL agora, parese hanesan deit esperansa ne’ebe mak sei la-realiza tanba lideransa masimu estadu TL komesa hanoin fo amnestia jeral ba kriminozu funu nian, atór ba violasaun direitus humanus, krime kontra humanidade mesmu planu ne’e hetan objesaun husi povu tomak tantu ne’e husi ONG, akadémiku sira, parte Igreja nomos vítima rasik, familia vítima husi krime durante tempu okupasaun no invasaun husi Indonesia durante tinan 24&lt;/span&gt;&lt;a name="_ftnref1"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Organizasaun Naun Govermental JSMP nia hanoin katak atu foti desizaun hodi fo amnestia jeral la’os buat ida ke fasil, tanba relasiona ho povu TL tomak ne’ebe mak kleur tebes sai hanesan vítima ba krime durane tempu okupasaun ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tanba ne’e JSMP sente presiza atu fo opiniaun legal antes estadu realiza dezeju ne’e iha tempu oin mai, bazeia ba Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor Leste ne’ebe iha kompetensia atu fo amnestia mak Parlamentu Nasional deit, bazeia ba iha artigu hanesan tuir mai ne’e, 95: (Kompetensia Parlamentu Nasional Nian) 3. Parlamentu Nasional sei Halo mos (g) Amnestia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Mesmu Parlamentu Nasional hetan kompetensia hodi fo amnestia bazeia ba artigu 95.3 (g) Konstituisaun no Prezidente da Repúblika mos hetan kompetensia bazeia ba artigu 85 (i) hodi fo perdaun ka indultu no halo redusaun ba iha pena sentensa, karik artigu hirak ne’ebe refere iha leten direitamente bele uza hodi nune’e ezerse kompetensia hodi fo amnestia ba kazu krime grave 1974 – 1999?.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kompetensia tomak ne’ebe fo ba iha Prezidente da Repúblika no Parlamentu Nasional tenki mos bazeia ba iha ou tuir kompetensia sira seluk ne’ebe mos regula ka estipuladu tiha iha konstituisaun. Nune’e iha artigu balun ne’ebe eziste iha konstituisaun mos bandu hodi fo amnestia jeral ba iha atór krime grave iha TL ne’ebe akontese durante tempu 1974 – 1999.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Artigu 160 no163 Konstituisaun, artigu 160 regula katak krime grave ne’ebe akontese iha loron 25 de Abril 1974 até 31 de Dezembru 1999 (ne’ebe konsidera nu’udar Krime kontra Humanidade, Genosida, ou Krime Guerra/Funu) tenki prosesa nu’udar krime iha tribunal nasional ka tribunal internasional.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Artigu 163(1) estipula katak juiz iha tribunal nasional ou internasional sei ou bele julga kazu krime grave ne’ebe akontese iha tinan 1974 – 1999 no tenki prosesa to’o kazu ne’e deklara katak remata.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bazeia ba lei internasional, amnestia jeral ba kazu krime Guerra/funu, krime kontra humanidade, krime ne’ebe hanaran Genosida kontra étniku la hetan lisensa. Ne’e bele hare iha Konvensaun Internasional Direitu Sivil no Politika iha parte II liu-liu iha artigu 3 (a, b, c) no iha parte III artigu 6.3 nomos iha Estatutu Roma ne’ebe Estadu Timor Leste ratifika tiha ona iha loron 6 Setembru 2002 deklara iha parte II Jurisdisaun, lei ne’e bele adopta no aplika, liu-liu iha artigu 5 konaba Krime ne’ebe inklui iha juridisaun tribunal. &lt;strong&gt;(ki)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8766929766795888050?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8766929766795888050/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8766929766795888050&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8766929766795888050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8766929766795888050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/amnestia-ba-kazu-1974-1999.html' title='Amnestia Ba Kazu 1974 – 1999'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJayhSIOI/AAAAAAAAATA/l07AC7xALPQ/s72-c/1999.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8639423039973586371</id><published>2009-08-12T17:50:00.000-07:00</published><updated>2009-08-13T23:54:54.799-07:00</updated><title type='text'>Horta Kritika Nasaun Birmania</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJ_L6tYWI/AAAAAAAAATQ/MNXF4gW-GKI/s1600-h/aung-suu.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 300px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369709111844626786" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJ_L6tYWI/AAAAAAAAATQ/MNXF4gW-GKI/s320/aung-suu.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJ-3NUL0I/AAAAAAAAATI/y_lKnY_nCf4/s1600-h/horta+kritika.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 276px; FLOAT: left; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369709106285522754" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJ-3NUL0I/AAAAAAAAATI/y_lKnY_nCf4/s320/horta+kritika.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoNj24lrtiI/AAAAAAAAARQ/iXtAOi77ws0/s1600-h/ramos_horta_narrowweb__300x348,2.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Horta Lamenta Kondisaun Aung San Suu Kyi&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Prezidente da Republika Jose Ramos Horta hanesan mos Laureadu Nobel da Paz, kuarta (12/08/2009) hato’o ninia lamentasaun kona-ba kontinuasaun husi tratamento ne’ebe la-justu no detensaun illegal hasoru Xefi oposizisaun no Laureadu Nobel da Paz Daw Aung San Suu Kyi&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Prezidente Horta katak, sentensa ne’ebe desidi hasoru Suu Kyi hodi kontinua hela iha prizaun domisiliariu ne’e la-justu no totalmente labele aseita, tamba laiha baze ne’ebe forte, tuir kualker sistema legal ne’ebe iha. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Prezidente ne’e realsa katak, Daw Aung San Suu Kyi no prizoneirus politika sira iha Birmania tenke hasai hikas seim kondisoes ruma. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;Prezidente Jose Ramos-Horta sei hato’o ninia ideias politika ruma kona-ba situasaun iha Birmania nian ne’e iha loron hirak mai.&lt;strong&gt; (ki)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8639423039973586371?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8639423039973586371/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8639423039973586371&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8639423039973586371'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8639423039973586371'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/horta-kritika-nasaun-birmania.html' title='Horta Kritika Nasaun Birmania'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SoUJ_L6tYWI/AAAAAAAAATQ/MNXF4gW-GKI/s72-c/aung-suu.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-7977008970766403213</id><published>2009-08-12T17:29:00.001-07:00</published><updated>2009-08-12T17:31:00.520-07:00</updated><title type='text'>TL Partisipa Enkontu Ilhas Pasifiku</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TL Hanesan Observador Especial&lt;br /&gt;DILI -  &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Timor Leste sai observador especial iha enkontru forum Ilhas Pacificu nian ba-dala 40 kona-ba mudansa klimatika iha Convestion Centre cidade Cairns - Australia. Enkontru ne’e hahu iha kuarta loron 5  too loron 7 fulan Agosto 2009 liu ba&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Membru ba enkontru ne’e mak Cook Island, Estados Federados Micronesia nian, Niue, Nova Guine Papua, Republika ilhas Marshall, Samoa, Ilhas Salomao, Tuvalu, Tonga , Vanuatu no Kiribi.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Mudansa klima no akequecimento global sai hanesan tema principal iha Forun Pacificu 2009.&lt;br /&gt;Diskursu husi lideres sira ne’ebe partisipa realsa katak, nasoens husi rejiaun pasifiku rekonhese mudansa klima hanesan problema ida ke’e boot teb-tebes,  laos deit iha pasifiku maibe iha mundo tomak.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ex-presidente Forum Pacificu nian, Premier hussi Niue, Dr. Toke Talagi iha nia diskursu abertura  hateten katak, “Ba ita hotu mudansa klimatika kontinua hanessan problema ida ke sai boot ba bebeik. Wainhira tomak  sai afektadu, situasaun  ba Ilhas sira ne’e be kikoan preokupa ita hotu. Nune’e duni ita tenki hare problema ida ne’e hanessa prioridade ida”. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Situasaun mundansa klimatika mos sai preokupasaun  Timor-Leste nian.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vice-Primeiro Ministro Coordenador ba Assuntos de Administration do Estado, Mario Viegas Carrascalao ne’ebe lidera delegasaun Timor-Leste hateten iha nia diskursu katak, “Similar to the PIF member countries, Timor Leste has not been spared the effects of the economic crisis and climate change. These are also issues of concern to our Government, and once again, I look forward to working with all the PIF member countries, in the coming days, in discussing these and other issues of mutual concern and contributing to regional solutions that can ensure the sustained quality of life for all of our peoples.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;”Hanessan  rai sira ne’e be  halo parte Forum  Ilhas Pasifiku, Timor-Leste mos hetan efeitos  crise ekonomika no mudansa klimatikka. Kestoins sira ne’e  mos hanessa preokupasaun ba ami nia governo, ami hakarak servisu ho nasoins sira hotu  husi Forum Ilhas Pasifiku, iha futuro!” atu diskuti konaba neé no konaba kestoins sira nebe hanesan preokupasaun mutua nuneé hodi  kontribui ba solusaun regional nebe bele sustenta kualidade moris ba ema hotu, “ haktuir Carrascalao iha nian diskursu. &lt;strong&gt;(ki)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-7977008970766403213?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/7977008970766403213/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=7977008970766403213&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7977008970766403213'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7977008970766403213'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/08/tl-partisipa-enkontu-ilhas-pasifiku.html' title='TL Partisipa Enkontu Ilhas Pasifiku'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8226655974170921488</id><published>2009-07-28T23:36:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T22:02:42.478-07:00</updated><title type='text'>Benevides "Abandona" Salsinha</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_xDP6IvRI/AAAAAAAAAQI/c4844zanZs4/s1600-h/salsinha.JPG"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363770719333825810" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_xDP6IvRI/AAAAAAAAAQI/c4844zanZs4/s320/salsinha.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt; Julgamentu &lt;/strong&gt;: &lt;em&gt;Eis Tenente Gastao Salsinha ho nia membru tuir julgamentu, hafoin hili advogado foun&lt;/em&gt;. &lt;strong&gt;Foto TP/Eugenio Pereira&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Salsinha, Marcelo Caetano Hili Advogado Foun DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Hahu tersa, (21/07) too segunda (27/07/2009), advogado Benevides Correia Barros ne’ebe durante ne’e foo asistencia direitu ba arguido Gastão Salsinha, Marcelo Caetano no sira seluk, la-marka prejensa iha Tribunal Distrital de Dili, sem karta justifikasaun&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hafoin julgamentu, Manuel Sarmento hanesan mos ekipa advogado husi Defensoria Publiku ba jornalista sira hateten katak, nia simu informasaun husi Benevides katak hetan ameasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau hetan informasaun husi Benevides katak nia hetan ameasa, maibe seidauk hatene klaru konaba faktus Benevides hetan ameasa. Durante ne’e, hau rasik seidauk hetan ameasa husi ema ruma, “ dehan Sarmento.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretantu, Jose Pedro Camoes advogado seluk ne’ebe foo asistencia direitu ba arguido sira konfesa katak, durante ne’e la-sente buat ida.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Karik Benevides hanesan personal sente ameasa, maibe hau rasik too agora la-hetan ameasa, “ dehan nia, hafoin julgamentu iha sesaun dadersan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arguido nain 16 ne’ebe durante ne’e hetan direitu advokasia husi Benevides Barros, horseik ho konsensia hili advogado foun hodi defende sira nian direitu atu hetan justica ba akuzasaun kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 hasoru Prezidente da Republika Jose Ramos Horta iha Metiaut no Primeiru Ministru Xanana Gusmão iha Balibar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arguido Gastão Salsinha, Marcelo Caetano, Paul Neno, Joanino Mario Guterres, Quentino Expedito Santos hili defensor internasional Andre Fernandes husi Defensoria Publiku atu defende sira ba kazu refere.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manuel Sarmento advogado husi defensoria publiku hetan fiar husi akuzado Bernardo da Costa no Gaspar Lopes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akuzado sira seluk ne’ebe foo fiar ba advogado Jose Pedro Camoes mak hanesan Adelino da Costa, Alexandre de Araujo, Raimundo Maia Barreto, Januario Babo Soares, Jose Agapito Madeira, Adolfo da Silva, Jose da Costa, Alfredo Andrade no Francisco Ximenes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha julgamentu, prokurador internasional Felismino Cardoso konsidera atetude advogado Benevides Barros kontra lei advokasia numeru 11/2008, tanba la-foo karta justifikasaun ba tribunal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Felismino Cardoso iha tribunal husu ba juiz atu foo avisa ba konsellu superior advogado, para labele akontese fali iha kazu seluk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hatan ba pedido prokurador, juiz Constancio Basmery hateten, tribunal sei hatoo karta ruma ba orgaun kompetente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bainhira jornalista diario ne’e, tenta konfirma via telefone, Benevides Correia Barros rejeita foo komentario.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Julgamento horseik, hetan prejensa husi arguido nain lima Angelita Francisca Maria Pires (sivil), Tito Tilman (F-FDTL), Francisco Andrade Ximenes (F-FDTL), Alfredo Andrade (F-FDTL), João Amaral (F-FDTL) ne’ebe durante ne’e hetan termos de residensia nomos arguido nain 23 ne’ebe nebe durante ne’e hela iha komarka Becora lidera husi Gastão Salsinha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alende ne’e, hetan mos partisipasaun husi familia arguido nomos familia matebian maijor Alfredo Reinado no Leopoldino Exposto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Julgamentu ba dala-hitu ne’ebe deriji husi juiz Constancio Basmery akompanha husi juiz Deolindo dos Santos no Antonio Goncalves. Ekipa prokurador nomos ekipa advogado.&lt;br /&gt;Julgamentu ne’e, sei halao iha semana ida dala-tolu, segunda, tersa no kuarta. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8226655974170921488?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8226655974170921488/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8226655974170921488&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8226655974170921488'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8226655974170921488'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/benevides-hetan-ameasa.html' title='Benevides &quot;Abandona&quot; Salsinha'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_xDP6IvRI/AAAAAAAAAQI/c4844zanZs4/s72-c/salsinha.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-2374760349374529507</id><published>2009-07-28T23:04:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:19:36.213-07:00</updated><title type='text'>Rona Sasin Eskoltu PM</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_ttsoGXGI/AAAAAAAAAQA/_234RXEE7TM/s1600-h/salsinha-jony1.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363767050550795362" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_ttsoGXGI/AAAAAAAAAQA/_234RXEE7TM/s320/salsinha-jony1.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Eskoltu Sira La-Hetan Salsinha&lt;br /&gt;DILI &lt;/strong&gt;– &lt;em&gt;Eskoltu Primeiru Ministru nain haat ne’ebe prokurador aprejenta iha Tribunal Distrital de Dili, segunda no tersa semana ne’e deklara, la-hare autor ne’ebe halo embuskada hodi tiru konvoi PM momentu akontesementu 11 Fevereiru 2008 iha Balibar&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha akuzasaun prokurador katak, arguido Gastão Salsinha ho nia membru mak tiru konvoi PM, bainhira atu tunn mai Dili.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bobby Agapito Gonçalves iha nia deklarasaun segunda loron kraik (27/07) no Adolfo Soares dos Santos no Joni Barbosa, iha julgamentu ba sesaun kuarta dader (28/07) no Jose Maria Barreto Soares iha sesaun kuarta loron-kraik, koalia hanesan dehan, rona deit mak kilat tarutu ho razadas maibe la-hatene se-mak tiru.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha deklarasaun ne’e, Adolfo Soares deit mak haktuir katak, la-rona akontesementu iha residensia Prezidente da Republika Jose Ramos Horta maibe sasin nain tolu seluk hateten, rona ona antes ne’e husi komandante sesaun Abilio dos Santos bainhira simu telefone husi komandante Mendes, no ikus Abilio informa ba PM. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deklarasaun seluk ne’ebe la-hanesan ho sasin nain tolu seluk mak, sasin Adolfo nudar sofer ba PM ne’e, la-hatene iha loron 10 Fevereiru 2008, Prezidente da Republika hetan vizita husi delegasaun CPLP (Comunidade Paizes Lingua Portugues).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir deklarasaun husi sasin nain tolu katak, antes akontesementu PM sei partisipa cerimonia iha residensia PR Horta, husi loron kraik no fila husi Metiaut ba Balibar iha kalan, maizumenus la-too kalan boot.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deklarasaun diferente seluk mak, antes tama iha kurva liu oituan fatin akontesementu, Adolfo Soares la-hasoru Antonio Delegado eskoltu Primeira Dama Kirsty Sword Gusmão ne’ebe mai husi Dili atu ba Balibar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha deklarasaun testamunha nain tolu katak, antes ne’e sira hasoru kareta Antonio Delegado diresaun husi Dili ba residensia PM Balibar atu halao servisu hanesan bai-bain.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alende ne’e, Adolfo Soares mos haktuir katak, hatene deit katak iha sira nian kareta kilat rua, kareta oin kilat rua, kareta Polisia Nasoens Unidas (UNPOL) kilat rua no kareta komandante Abilio dos Santos kilat ida.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Maibe, tuir sasin Joni Barbosa no Jose Soares katak, iha sira nian kareta iha kilat hitu hamutuk ho sira nain rua nian sia. Kilat hitu ne’e, eskoltu seluk ne’ebe husu lisensa ba uma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Jose Soares no Joni Barbosa haktuir katak, normalmente eskoltu ne’ebe husu lisensa la-lori kilat ba uma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha deklarasaun Adolfo Soares katak, rona uluk kilat tarutu husi oin, hafoin kilat tiru razadas nia lori kareta halai ho velosidade maximo no konsege soke monu kareta eskoltu ne’ebe halai uluk ba rai naruk.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kondisaun kareta halai, Adolfo Soares dos Santos haktuir, Bobby Agapito Goncalves tiru hasoru maibe naran tiru deit la-foka ba ema ruma no atrapalha nia muda mudansa, halo nia nervos atu tuku Bobby, “ deklarasaun ne’e hetan hamnasa husi audensia ne’ebe partisipa julgamentu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Adolfo mos haktuir ba tribunal katak, lamenta ho atetude hahalok membru UNPOL nain rua ne’ebe momentu ne’eba la-konsege salva vida PM.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau triste tanba momentu akontesementu sira halai fila fali ba residensia PM, “ haktuir nia hodi hatan perguntas husi advogada Zeni Arunt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Joni Barbosa mos deklara katak, lolos momentu ne’eba membru UNPOL nain rua ne’e labele halai fila hodi abandona PM maibe funsaun mak satan no foo seguransa ba PM.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Jose Maria Barreto Soares no Joni Barbosa ne’ebe ho kareta monu ba rai naruk konfesa katak, hafoin monu la-sente an maizumenus minutu lima, maibe ikus hetan ajuda husi labarik oan ne’ebe sasin la-hatene naran. Labarik ne’e tuir sira katak, hela iha area kareta monu ba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Depois sae ba estrada boot, Joni Barboso telefone komandante Mendes hodi husu ajudus, molok ajudus too. Sira konsege atu hetan dez-arma husi Guarda Nacional Republika, maibe la-konsege tanba komandante mos too iha fatin akonsementu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bainhira sae mai estrada boot too ba residensia atu lori sai familia PM ba Palacio do Governu, tuir testamunha nain rua ne’e katak situasaun normal ona.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Adolfo haktuir katak, bainhira PM, eskoltu Bobby Goncalves ho nia tuun fila fali husi Angguna tanba hare ba salvasaun pasajeirus sira seluk ne’ebe iha Angguna laran, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos dehan katak, labele kontinua lori halai kareta too mai Dili maibe too deit iha Fatunaba tanba kondisaun kareta ne’ebe aat bainhira hetan tiru.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sasin sofer PM ne’e mos konfesa katak, nia agradese tanba kilat musan la-kona nia mesmo momentu ne’eba kilat musan kona borus kadera ne’ebe nia tuur ba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testamunha sira mos haktuir katak, kilat ne’ebe lori ho marka Stiyer, FNC no pistola.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamento ba dala walu ne’ebe prejidi husi juis koletivu Constancio Basmery akompanha husi juiz Deolindo dos Santos no Antonio Goncalves. Ekipa prokurador nomos ekipa advogado, hetan prejensa husi arguido nain lima Angelita Francisca Maria Pires (sivil), Tito Tilman (F-FDTL), &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Francisco Andrade Ximenes (F-FDTL), Alfredo Andrade (F-FDTL), João Amaral (F-FDTL) ne’ebe durante ne’e hetan termos de residensia nomos arguido nain 23 sira seluk.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Arguido nain 23 ne’ebe nebe durante ne’e hela iha komarka Becora lidera husi Gastão Salsinha (F-FDTL) mak Amaro da Costa Susar (PNTL), Marcelo Caetano (F-FDTL), Ismael S. do Soares (F-FDTL), Domingos do Amaral (F-FDTL), Francisco Jose Antonio (F-FDTL), Paul Leonel de Deus (F-FDTL), Gilberto Suni Mota (F-FDTL), Joanino Mario Guterres (F-FDTL), Igidio Lay Carvalho (F-FDTL), Caetano dos Santo Ximenes (F-FDTL), Bernardo da Costa (F-FDTL), Adelino da Costa (F-FDTL), Alexandre Araujo (PNTL), Raimundo Maia Barreto (F-FDTL), Januario Babo Soares (F-FDTL), Julio Soares Guterres (F-FDTL), Gaspar Lopes (F-FDTL), Jose Agapito Madeira (F-FDTL), Julio Antonio Soares (F-FDTL), Quentino Expedito Santos (F-FDTL), Adolfo da Silva (F-FDTL) no Jose da Costa (F-FDTL).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alende ne’e, hetan mos partisipasaun husi familia arguido nomos familia matebian maijor Alfredo Reinado no Leopoldino Exposto. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-2374760349374529507?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/2374760349374529507/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=2374760349374529507&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/2374760349374529507'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/2374760349374529507'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/embuskada-hasoru-pm.html' title='Rona Sasin Eskoltu PM'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_ttsoGXGI/AAAAAAAAAQA/_234RXEE7TM/s72-c/salsinha-jony1.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3191198002142676066</id><published>2009-07-28T22:49:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:18:43.539-07:00</updated><title type='text'>Rona Sasin F-FDTL</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Julgamentu : &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Arguido nain ne'e hetan seguransa husi guarda prisioneiros bainhira remata julgamentu iha Tribunal Distrital de Dili&lt;/em&gt;. &lt;strong&gt;Foto TP/Mario Jhonny&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_luNVyMRI/AAAAAAAAAP4/N16ZjNpxmAg/s1600-h/fj-caetano.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363758263239323922" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_luNVyMRI/AAAAAAAAAP4/N16ZjNpxmAg/s320/fj-caetano.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Agustinho Freitas Konsidera Alfredo Inimigo,&lt;br /&gt;Eskoltu PM La-hatene Se-mak Tiru&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Testamunha membru F-FDTL Agustinho Freitas konsidera Maijor Alfredo Reinado Alves ho nia membru hanesan inimigo tanba abandona kuartel F-FDTL, “ dehan nia iha julgamentu ba sesaun dader&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu iha sesaun loron-kraik, testamunha Bobby Agapito Goncalves eskoltu Primeiru Ministru hateten katak, la-hatene se-mak halo embuskada ba residensia PM iha Balibar no tiru kuak roda kotuk husi karuk, kareta ne’ebe Xanana Gusmão uza momentu ne’eba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia hatutan, momentu tuun mai Dili iha tuku 07.00 dadersan atu vizita Prezidente da Republika Jose Ramos Horta iha Heliport, tanba rona xefi do estadu hetan tiru husi grupu deskonhesido.&lt;br /&gt;Deklarasaun ne’e, testamunha sira hatoo ba Tribunal Distrital de Dili, horseik iha julgamentu ba dala-hitu, relasiona ho kazu atentadu 11 Fevereiru 2008.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau konsidera Alfredo ho membru sira seluk hanesan inimigo tanba abandona kuartel. Amigo karik servisu hamutuk ba nasaun, laos atu destroi, “ katak Agustinho Freitas hodi hatan perguntas husi prokurador Felismino Cardoso.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Normalmente, PM tuun mai Dili depende ba agenda servisu. Dala-ruma tuun dader deit, dala-ruma tarde oituan iha tuku 08.00 ou tuku 09.00, “ katak sasin eskoltu PM.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Agustinho Freitas haktuir kronolojia katak, depois foo seguransa husi tuku 02.00 – 04.00 no fila deskansa husi tuku 04.00 – 06.00 rona kolega Jose Luis nudar Polisia Militar nia lian hodi hafanun ho hakilar Alfredo ho nia grupu tama.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho kondisaun dukur no hakfodak atu hader husi toba fatin, matebian Alfredo se-kilat ba nia kotuk laran. Ho lian makas hodi hateten, labele bok-an, se-lae mate, “ dehan Agustinho Freitas hodi hatutan kronolojia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testamunha ne’e deklara konhese Maijor Alfredo tanba momentu ne’eba matebian la-taka oin. Nia mos hare Leopoldinho Exposto maibe la-konhese tanba uza hena taka metin oin (topeng-red).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia haktuir, hafoin Maijor Alfredo no Leopoldinho prende kilat husi nia ho kolega Domingos Ximenes, kilat marka M-16. Testamunha halai sai husi PR nia uma kotuk no konsege hare PR besik iha kios, “ katak sasin ne’ebe ho pangkat Cabu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bainhira haksoit husi moru, ain seidauk kona rai, rona kilat tarutu ho razadas, la-hatene se-mak tiru, “ nia hatutan tan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Molok atu trava Prezidente, hakilar dala tolu dehan katuas, katuas, katuas, Alfredo nia ema tama, maibe la-konsege rona, karik tanba dook, “ nia dehan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sasin ne’ebe tama iha forsa 1 Fevereiru 2001, hahu husi Aileu, Metinaro, Lospalos, Baucau too akontesementu no muda fali ba Metinaro haktuir katak, la-hare se-mak tiru kanek Prezidente da Republika.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos haktuir, momentu ne’e nia, Domingos Soares ho Filomeno Ximenes konsege duni ema nain tolu ne’ebe halai sae ba foho leten too iha tangki, maibe testamunha hateten la-konhese ema nain tolu ne’e. Sira nain tolu fila husi foho leten tanba la-simu ordem husi komandante atu duni tuir, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testamunha Bobby Agapito Goncalves hanesan eskoltu ba PM desde 2001 momentu Xanana Gusmão sei assume kargu nudar Prezidente da Republika deklara katak, la-hatene se-mak halo embuskada iha momentu ne’eba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin simu informasaun husi Dili katak Prezidente Horta hetan tiru, komandante sesaun Abilio dos Santos informa kedas ba PM. Husi informasaun ne’e mak iha inisiativa atu vizita Prezidente da Republika, “ deklara testamunha nudar membru Polisia Nasional Timor Leste iha sesaun seguransa pessoal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia hatutan, depois sai husi residensia PM maizumenus metro 400, kareta PM hetan kedas tiru iha primeiru bala, testamunha la-hatene se-mak tiru kuak roda kotuk husi karuk.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kilat tarutu ne’e, la-hatene mai husi ne’ebe konsege harahun vidru kotuk hodi hakanek Primeiru Ministru nia liman, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha akontesementu ne’e, testamunha haktuir, tuur iha kadeira oin ho sofer Adolfo Soares hanesan mos eskoltu ba PM, no PM Xanana Gusmão tuur iha kadeira kotuk.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Depois hetan tiru razadas, kareta ne’ebe Adolfo lori, karik tanba hakfodak soke monu kareta seluk ba rai naruk hodi hakanek Joni Barbosa hanesan mos eskoltu ba PM, “ deklara testamunha.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha deklarasaun ne’e, sasin hatutan mos katak, hafoin soke, Rodolfo lori halai PM ho velosidade maizumenus 60 ou 70 km/h (kilometer per jam). Too iha Fatunaba tanba situasaun normal, sofer deside hodi husik kareta tanba kondisaun ladiak.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sasin ne’e haktuir, hafoin lao maizumenus metro 10, sira hapara Angguna hodi sae maibe tuun fali husi Angguna hodi lao maizumenus metro 100 mai too Marabia.&lt;br /&gt;La-kleur eskoltu PM seluk hanesan mos komandante sesaun Abilio dos Santos ne’ebe lori kareta Pajero, tula sira nain tolu ba hatun iha Palacio do Governu. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Arguido sira hetan akuzasaun husi ministeriu publiku relasiona ho atentadu 11 Fevereiru 2008 hasoru Prezidente da Republika iha Metiaut no Primeiru Ministru iha Balibar. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3191198002142676066?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3191198002142676066/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3191198002142676066&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3191198002142676066'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3191198002142676066'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/julgamentu-arguido-nain-nee-hetan.html' title='Rona Sasin F-FDTL'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_luNVyMRI/AAAAAAAAAP4/N16ZjNpxmAg/s72-c/fj-caetano.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1478645987233436290</id><published>2009-07-28T22:28:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T21:57:13.174-07:00</updated><title type='text'>Previuw Julgamentu 11 Fevereiru</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ4y1dLb2I/AAAAAAAAARA/_4_x_AMqhi4/s1600-h/angelita+pires.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364482920889937762" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ4y1dLb2I/AAAAAAAAARA/_4_x_AMqhi4/s320/angelita+pires.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ4yVtGAkI/AAAAAAAAAQ4/ltXJtP2qZJ4/s1600-h/alfredo.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364482912366756418" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 318px; CURSOR: hand; HEIGHT: 318px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ4yVtGAkI/AAAAAAAAAQ4/ltXJtP2qZJ4/s320/alfredo.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ1_NQCS3I/AAAAAAAAAQw/C4froJ-FnQU/s1600-h/alfredo.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ1al4_4BI/AAAAAAAAAQg/i1rQk210Cdg/s1600-h/angelita+pires.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Arguida : &lt;/strong&gt;Arguida Angelita Pires diskunfia sai hanesan autor prinsipal ba atentadu 11 Fevereiru 2008, husi foto sorin, matebian Maijor Alfredo Reinado Alves momentu iha ai-laran ho nia grupu. &lt;strong&gt;Foto TP/Eugenio Pereira&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Angelita Pires Sai Autor Prinsipal,&lt;br /&gt;Alfredo, Leopoldino Hetan Tiru Husi Membru F-FDTL&lt;br /&gt;DILI &lt;/strong&gt;– &lt;em&gt;Kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 hasoru Prezidente da Republika Jose Ramos Horta iha Metiaut-Dili husi grupu Maijor Alfredo Reinado Alves no atentadu hasoru Primeiru Ministru Ray-Rala Xanana Gusmão husi grupu eis Tenente Gastão Salsinha iha Balibar, tama ona prosesu julgamentu iha Tribunal Distrital de Dili, segunda (13/07/2009)&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu ba loron primeiru segunda, (13/07/2009), iha akuzasaun prokurador haktuir katak, arguida Angelita Maria Pires diskunfia sai autor prinsipal nomos atentadu ne’e planeia ona antes, hodi hasoru Prezidente da Republika no Primeiru Ministru. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hatan ba akuzasaun ne’e, ekipa advogado no arguido Gastão Salsinha rejeita akuzasaun prokurador nian. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha defesa haktuir katak, sira tun ba Dili tanba simu karta atu halao dialogu ho PR Horta, laos atu tun ataka ka halo imbuskada hasoru amos Horta no Xanana Gusmão. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin julgamentu ba jornalista sira, arguida Angelita Pires ne’ebe hetan termus residensia (tahanan rumah-red) koalia ba jornalista sira katak, prontu foo sai lia loos ba tribunal hodi defende nafatin prinsipiu matebian Alfredo Reinado. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau sei hatoo buat hotu ba tribunal, ita sei hetan lia-loos no justisa ba povu ida ne’e, hau la-abandona Maijor Alfredo nia prinsipiu, hau sei kontinua luta ninia direitu,” nia reafirma. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha loron segundu, tersa (14/07/2009), deklarasaun testamunha Pedro Joaquim Soares no Jose Luis da Costa hateten, la-konhese ema ne’ebe tiru Prezidenti Horta iha momentu ne’eba tanba autor ne’ebe tiru, taka oin ho hena metan (masker). &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Loron kuarta, (15/07/2009) iha deklarasaun testamunha membru F-FDTL Isaac da Silva diskunfia ema ne’ebe tiru Prezidente Ramos Horta mak arguido Marcelo Caetano mesmo momentu ne’eba uza hela masker. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Isaac hateten, nia konhese Marcelo husi matan, jeito hamrik no hahalok, tamba uluk kolega militar no sempre hasoru malu iha cerimonia ruma.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Bainhira ami lao pas iha jardim iha kios ida, hau nia maluk Agustinho hateten, Alfredo ho nia maluk iha laran, e hau hakilar Prezidente lao nei-neik. Atu ba besik odamatan hau hasoru Marcelo Caetano, nia maka tiru prezidente, tiru dala ida la-kona, tiru dala-rua ne’e maka kona iha Prezidenti nia kabun loos. Hau konhese nia tanba forsa maluk, se-karik iha loron ne’e, nia taka masker tomak ba nia oin hau la-konhese, maibe nia matan sai entaun hau hatene nia Marcelo, e alende ne’e nia hamrik loke ain, e mos nia hahalok halo hau konhese,”afirma Isaac ba tribunal.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu iha loron haat, segunda (20/07/2009) sasin Adelino da Silva membru F-FDTL deklara ba tribunal katak, la-hatene se-mak tiru mate Alfredo no Leopoldino Exposto, tamba momentu akontesementu, nia iha hela haris fatin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Iha akontesimentu ne’e hau iha hela haris fatin laran, depois hau sai mai hau hare hau nia kolega (F-FDTL) sira ne’ebe hala’o seguransa iha residensia Prezidente Republika nian ne’eba laiha fatin akontesimentu, tamba ne’e hau la-hatene se-maka tiru mate Alfredo ho Leopoldinho,” haktuir Adelino hodi responde pergunta sira husi juiz Costancio Basmery, kona-ba se-maka tiru mate Alfredo ho Leopoldinho.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu iha loron lima, tersa (21/07/2009) testamunha membru F-FDTL Francisco Marcal deklara katak, nia mak tiru Major Alfredo Reinado Alves no Leopoldino Exposto iha atentadu 11 Fevereiru 2008 ho kilat metra.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau hare deit ema nain rua uza masker (topeng-red) halai ho pozisaun fogu (pozisaun tiru-red) hasoru hau, entaun metra ne’ebe hau kaer tiru ho razadas hodi hasoru. Hau la-hatene ema nain rua ne’e Alfredo no Leopoldino, “ katak Francisco Marcal ne’ebe momentu ne’eba iha residensia Prezidente da Republika Jose Ramos Horta Metiaut-Dili.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha akontesementu ne’e, testamunha deklara tiru uluk matebian Leopoldino hafoin tiru mate fali Maijor Alfredo.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Marcal haktuir, momentu tiru bainhira matebian Alfredo no Leopoldino sai husi tenda hodi dez-arma membru F-FDTL nain rua seluk.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos hateten tan katak, bainhira situasaun hakmatek, foin hatene katak ema nain rua ne’ebe nia tiru matebian Alfredo no Leopoldino Exposto&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Entretantu, testamunha João Soares deklara ba tribunal katak la-hatene se-mak tiru mate Alfredo ho Leopoldino.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Iha momentu ne’eba hau toba hela iha hau nia tenda laran ho kondisaun ulun moras bainhira hau nia kolega Domingos Pereira ba troka hau, no hau toba la-liu minute hira nia laran derepenti grupu rebeldes sira tama no foti hau nia kilat, ameasa hau no dehan hau tenke nonok se-lae hau mate, ” dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Loron neen julgamentu, kuarta (22/07/2009) vitima atentadu 11 Fevereiru 2008 Tenente Celestino Gama la-konsege foo deklarasaun tamba kondisaun saude.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Liu husi diskusaun entre juiz koletivu, prokurador no ekipa advogado, juiz konsidera kondisaun vitima la-permite atu foo deklarasaun ba tribunal. Bainhira vitima iha ona kondisaun saude ne’ebe diak mak tribunal sei bolu hodi presta deklarasaun, “ dehan juiz Constancio Basmery ne’ebe deriji julgamentu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Testamunha seluk membru Polisia Militar Albino Asis hateten katak, momentu akontesementu hare arguido Gilberto Mota.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau hare Gilberto Mota iha portaun boot, kaer kilat se-tama ba residensia Prezidente da Republika. Hau hare nia taka ulun ho hena metan (topeng-red) maibe la-taka oin metin, “ deklara testamunha ne’ebe sai forsa F-FDTL iha tinan 2002.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tamba hare arguido Gilberto Mota iha momentu akontesementu, defensor husu ba testamunha atu hare arguido sira ne’ebe tuur iha sorin loos no karuk, iha ou lae arguido Gilberto Mota.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Depois hamrik, hodi hare ba loos no karuk, testamunha ne’e deklara katak arguido laiha iha sala julgamentu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin rona deklarasaun refere, mosu lian barullu husi audensia ne’ebe asiste, testamunha husu fila fali ba tribunal hodi hare dala ida tan tamba konfuzaun farda ne’ebe arguido sira uza iha momentu akontesementu no agora dadaun akompanha prosesu julgamentu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir testamunha katak, momentu akontesementu arguido uza farda forsa maibe laos farda F-FDTL nian no agora dadaun uza fali farda prisioneiros entaun halo nia konfuzaun.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho razaun ne’e, juiz foo fila fali oportunidade ba testamunha hodi hare fali no ikus testamunha hatudu Gilberto Mota ne’ebe tuur iha kadeira husi liman loos, kadeira primeiru husi oin, Gilberto tuur iha ninin karuk.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamento durante ne’e, hetan prejensa husi arguido nain lima Angelita Francisca Maria Pires (sivil), Tito Tilman (F-FDTL), Francisco Andrade Ximenes (F-FDTL), Alfredo Andrade (F-FDTL), João Amaral (F-FDTL) ne’ebe durante ne’e hetan termos de residensia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Arguido nain 23 ne’ebe nebe durante ne’e hela iha komarka Becora lidera husi Gastão Salsinha (F-FDTL) mak Amaro da Costa Susar (PNTL), Marcelo Caetano (F-FDTL), Ismael S. do Soares (F-FDTL), Domingos do Amaral (F-FDTL), Francisco Jose Antonio (F-FDTL), Paul Leonel de Deus (F-FDTL), Gilberto Suli Mota (F-FDTL), Joanino Mario Guterres (F-FDTL), Igidio Lay Carvalho (F-FDTL), Caetano dos Santo Ximenes (F-FDTL), Bernardo da Costa (F-FDTL), Avelino da Costa (F-FDTL), Alexandre Araujo (PNTL), Raimundo Maia Barreto (F-FDTL), Januario Babo Soares (F-FDTL), Julio Soares Guterres (F-FDTL), Gaspar Lopes (F-FDTL), Jose Agapito Madeira (F-FDTL), Julio Antonio Soares (F-FDTL), Quentino Expedito Santos (F-FDTL), Adolfo da Silva (F-FDTL) no Jose da Costa (F-FDTL).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alende ne’e, hetan mos partisipasaun husi familia arguido nomos familia matebian maijor Alfredo Reinado no Leopoldino Exposto.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Julgamentu ba kazu ne’e sei halao semana ida dala tolu, segunda, tersa no kuarta.&lt;br /&gt;Iha kazu ne’e, prokurador sei aprejenta testamunha membru F-FDTL ne’ebe momentu akontesementu iha fatin ne’eba, vitima, nomos ema sivil balun ne’ebe mak husi Australia no Indonesia, hamutuk hotu ema nain 134. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1478645987233436290?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1478645987233436290/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1478645987233436290&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1478645987233436290'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1478645987233436290'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/previuw-prosesu-julgamentu.html' title='Previuw Julgamentu 11 Fevereiru'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJ4y1dLb2I/AAAAAAAAARA/_4_x_AMqhi4/s72-c/angelita+pires.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-9084000985810352908</id><published>2009-07-28T21:54:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:23:34.868-07:00</updated><title type='text'>Vox Pop Kazu 11 Fevereiru</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_dwnw-0vI/AAAAAAAAAPY/uLXM6rmV6MI/s1600-h/seguransa-jony.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363749508599436018" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_dwnw-0vI/AAAAAAAAAPY/uLXM6rmV6MI/s320/seguransa-jony.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_dxdpVrYI/AAAAAAAAAPg/JjDhLEMTvtY/s1600-h/seguransa-jony2.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363749523062893954" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_dxdpVrYI/AAAAAAAAAPg/JjDhLEMTvtY/s320/seguransa-jony2.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Seguransa : &lt;/strong&gt;Prosesu julgamentu ba kazu 11 Fevereiru 2008 hetan seguransa maximo husi Polisia Nasional Timor Lorosa'e, liliu Unidade Intervensaun Rapido, seguransa sivil no guarda prisioneiros. &lt;strong&gt;Foto TP/Mario Jhonny&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Alfredo Laiha Intensaun Oho, Salsinha Sei Hatudu Autor&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Tuir familia Maijor Alfredo Reinado Alves, Leopoldinho Exposto, eis Tenente Gastão &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;em&gt;Salsinha, Marcelo Caetano katak, akontesementu 11 Fevereiru 2008 laos hanesan intensaun atu asalta Prezidente da Republika Jose Ramos Horta iha Metiaut no Primeiru Ministru Kay-Rala Xanana Gusmão iha Balibar&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Aman husi matebian Alfredo Reinado Alves, Victor Alves hateten katak, maijor Alfredo laiha intensaun atu oho Prezidente Ramos Horta.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Tuir hau nia hare lo-loos ne’e labele akontese, tanba buat ne’ebe akontese kuandu ita hare husi kronolojia akontesimentu tuir lo-loos labele mosu korban (vitima), maibe cara (meius) ne’ebe diak maka kaer deit nia (Alfredo) tanba bainhia ita hare nia mate hau hare buat ne’e la-loos, se-iha misterius ruma la-loos, tanba Alfredo la-hanoin atu tiru Prezidente Horta,” dehan Alves ba jornalista sira, iha Tribunal Distrital de Dili, hafoin partisipa primeiru julgamentu ba kazu 11 Fevereiru, segunda (13/07/2009).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alende ne’e, feen husi matebian Leopoldinho Exposto, Natalia Lidya Soares konfesa sente triste bainhira rona deklarasaun husi testamunha Francisco Marcal ne’ebe tiru mate Alfredo no Leopoldinho.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Tamba-sa mak momentu ne’eba, sira la-kaer deit hau nian laen (Leopoldino-red) maibe tiru mate fali. Ida ne’e mak halo hau triste, “ katak Natalia, hafoin julgamentu iha loron rua, tersa (21/07/2009).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Lidya Soares hateten katak, intensaun nia laen (Leopoldinho) ba residensia PR Horta tanba hetan konvite husi Prezidente atu halo dialogo laos intensaun atu oho Prezidente Ramos Horta.&lt;br /&gt;Husu Salsinha Koalia Lia-Loos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Relasiona ho kazu ne’e, familia matebian Leopoldinho no maijor Alfredo mos husu ba Gastão Salsinha atu haktuir lia loos ba tribunal kona-ba objetivu halo asaun iha 11 Fevereiru.&lt;br /&gt;“Hau espera ohin loron lia-loos tenki fo sai, tanba saida Alfredo tun ba PR Horta nia uma, tanba &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Horta sempre ba hasoru Alfredo la-akontese buat ida, se iha rencana (planu) oho PR Horta iha fatin seluk laos, tanba hau sente Alfredo ba iha ne’eba atu entrega-an, tanba laiha intensaun oho ema,” katak Aman husi matebian Alfredo Reinado Victor Alves.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Entretantu, reprejentante povo iha uma fukun Parlamentu Nasional mos tau esperansa ba grupo Gastão Salsinha atu koalia lia-loos ba tribunal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deputadu Inacio Moreira husi bankada Fretili hateten, nia iha fiar Gastão Salsinha sei foo sai autor prinsipal sira ba krize 2006 no atentadu 11 Fevereiru 2008.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau fiar Salsina sei hateten sai se-mak autor ba krizi 2006 to’o mai atentadu 11 de Fevereiru hodi halo ita nia Prezidente kanek no Alfredo ne’ebe mate. Salsinha sei hateten sai buat ne’ebe nia hatene no loos,” dehan Inacio iha Parlamentu Nasional, segunda (13/07/2009).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Inacio nia hare, krize 2006 ho asidente 11 Fevereiru mosu tanba nain ulun balun maka hakarak hadau kadeira hodi halo povo kiik sira mak sai vitima, ba sira nia interese.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deputadu Aderito Hugo da Costa membru husi bankada CNRT haktuir, krize 2006 no atentadu mosu tanba arogansia lider balun nian iha rai ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;”Problema sira ne’e mosu tanba arogansia lideransa sira nian dala barak ko’olia buka manan deit, nunka rona malu dehan ninian mak loos deit hodi halo povu kiik mak sai vitima, ” nia hateten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Lucas da Costa deputadu husi bankada Partido Demokratiko hateten katak, tribunal sei foti desizaun ne’ebe klaru no laiha influensia husi politik hodi kazu ne’e e bele hetan lia-loos no justisa, tanba justisa ne’e orgaun soberanu ida ne’ebe kaer justisa no lia-loos.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vise Prezidente Parlamentu Nasional Vicente da Silva Guterres, liu husi sesaun plenaria husu ba politiku sira atu labele interven ba kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 ne’ebe agora dadaun Tribunal Distrital de Dili halo julgamentu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Husu ba deputadu sira iha momentu ne’e iha prosesu julgamentu atu nonok, husik orgaun soberania hanesan tribunal halao knar para sente katak laiha influensia husi ne’ebe deit. Nune’e julgamentu ne’e independente, imparsial tuir lei no faktus, “ nia reafirma ba jornalista sira, hafoin sesaun plenaria.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia, tribunal sei lao tuir regras, nomos konstituisaun RDTL hodi hare lia loos, imparsialidade no independente.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deputadu husi bankada Klibur Oan Timor Asuwain Manuel Tilman sente triste tanba forsa sira hanesan eis Tenente Salsinha no nia grupu la-merese tama iha kadeia no tribunal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Intensaun atu oho prezidente manan saida, tanba ne’e mak hau hanoin povo Timor tomak. Liliu ami ne’ebe tuur iha parlamentu ida ne’e keta balun aproveita duni petisionariu no Alfredo Reinado hodi manan eleisaun dada Alfredo mai Dili mate tiha sira ne’e mak para tiha iha kadeia, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Entretantu, Antonio Pinto pupulasaun ne’ebe hela iha Becora hateten, julgamentu ne’e hatudu katak kada sidadaun hanesan deit iha tribunal nia oin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia husu ba Salsinha ho nia elementu sira hodi fo sai lia-loos, liu – liu autor sira seluk.&lt;br /&gt;Primeiru Ministru Xanana Gusmão nudar vitima husu ba tribunal atu halao julgamentu ho livre liu husi dalan ne’ebe loos. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Nudar xefe governu hau laiha buat ida atu hato’o, maibe nudar ema ida ke vitima hetan mos atentadu ne’e, hau responde tiha ona ba tribunal. Buat (justisa) ne’e tenki lao tuir nia dalan lo-loos, husik tribunal maka julga atu hetan buat loos,” dehan Xanana ba jornalista sira, iha salaun VIP Aeroporto Komoro liu husi konferensia imprensa, tersa (14/07), hafoin fila husi tratamentu saude iha Singapura.&lt;strong&gt; (Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-9084000985810352908?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/9084000985810352908/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=9084000985810352908&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9084000985810352908'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9084000985810352908'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/previuw-kazu-11-fevereiru_28.html' title='Vox Pop Kazu 11 Fevereiru'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Sm_dwnw-0vI/AAAAAAAAAPY/uLXM6rmV6MI/s72-c/seguransa-jony.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-894395787736853075</id><published>2009-07-28T21:45:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T21:27:08.896-07:00</updated><title type='text'>Pires Hetan Ameasa</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJyYEqQCkI/AAAAAAAAAQY/B_7p2XDoiYE/s1600-h/pires-jony.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364475864045062722" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJyYEqQCkI/AAAAAAAAAQY/B_7p2XDoiYE/s320/pires-jony.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;Angelita Hetan Ameasa Husi Telefone&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN"&gt;DILI – &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN"&gt;Arguida ba kazu atentadu 11 Fevereiru 2008 iha residensia Prezidente da Republika Metiaut Dili, Angelita Maria Pires hateten katak, hetan ameasa husi ema balun liu husi telefone atu labele foo sai lia loos ba tribunal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN"&gt;.&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau hetan telefone husi ema balun, numeru marka privadu. Ema ne’e koalia ho Tetun e ameasa dehan labele koalia barak, ita boot nia laen mate tamba koalia barak. Buat sira ne’e, entaun hau ladun hakfodak. Buat ne’e hau sei lori nafatin ba oin, atu ameasa hau too ne’ebe, hau prontu lori nafatin ba oin. Hau fiar katak tempu too ona atu hetan lia loos no justica, “ dehan nia, ba jornalista sira.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;Hafoin partisipa julgamentu ba dala neen iha Tribunal Distrital de Dili, kuarta (22/07/2009), Pires hatutan tan katak, ema ne’ebe telefone hodi ameasa, nia dehan konhese didiak ho lian mane maibe la-hatene klaru ema ne’e se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;Angelita Pires ne’ebe hetan akuzasaun hanesan autor prinsipal ba kazu atentadu hasoru Xefi do Estadu konfesa katak, ameasa ne’ebe hetan maizumenus dala 10 ou 20 antes kazu refere julga iha tribunal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;Nia haktuir, tamba troka ona numeru kontaktu entaun la-hetan ona ameasa, no sente seguransa ba nia lao diak tamba hela ho nian advogado sira, “ katak nia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN;font-family:trebuchet ms;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: IN"&gt;“Hau nian situasaun seguransa agora diak, hau nian saude komesa diak no hau pronto simu justica ne’ebe tribunal sei foo, “ nia reafirma. &lt;b&gt;(Timor Post)&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="mso-ansi-language: PT"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-894395787736853075?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/894395787736853075/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=894395787736853075&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/894395787736853075'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/894395787736853075'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/07/arguida-pires-hetan-ameasa.html' title='Pires Hetan Ameasa'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SnJyYEqQCkI/AAAAAAAAAQY/B_7p2XDoiYE/s72-c/pires-jony.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-6511920286545927739</id><published>2009-05-24T06:25:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:14:31.206-07:00</updated><title type='text'>Bispo Belo</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShlPfCnyu_I/AAAAAAAAAPA/dwboMP8BGAo/s1600-h/Bispo+Belo+21+corte.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339386227922746354" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 226px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShlPfCnyu_I/AAAAAAAAAPA/dwboMP8BGAo/s320/Bispo+Belo+21+corte.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Bispo Belo : Sei La Akontese Buat Ida&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Bandeira nasional RDTL ne’ebe monu, kuarta (20/05) lokraik iha selebrasaun loron restaurasaun independensia tuir Bispo Carlos Filipe Ximenes Belo katak bandeira monu la signifika funu sei mosu fila fali. Se funu mosu tamba ita ema rasional maka provoka. Laos bandeira monu maka sei mosu funu&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt; &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Kona bandeira monu ne'e, ema hosi Timor fo hatene hau. Maibé, hau hatan deit, katak ita Timor ema nebe fiar ba "supertição", ita fo interpretação oin-oin. Ba hau sei la acontece buat ida, nem aat nem diak. Ne'e duni ita lalika liga ba supertições...Laós bandeira monu mak sei funu fali. Se funu iha ita ema racional mak provoca. Se ita lakohi, funu mos sei la mosu, " hateten Amo Belo ba Celso Oliveira via email ho data 22 Maio foin lalais ne’e, ne’ebe diario ne’e copia liu husi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.celsooliveiratimor.blogspot.com/"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;http://www.celsooliveiratimor.blogspot.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kontrariu ho Bispo Belo, eis Primeiru Ministru no Sekretariu Jeral Fretilin Mari Alkatiri hateten katak bandeira monu signifika sinal ladiak.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Ne'e sinal ladiak. Sinal good bye ba AMP, good bye ba Xanana, “ dehan Mari Alkatiri ba militantes no simpatizantes Fretilin, kuarta (20/05) lokraik iha sede Comite Central Fretilin-Komoro.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hanoin seluk husi fontes balun ne’ebe diario ne’e hasoru, sabado (23/05) hateten katak, corpu iccar bandeira nasional ne’ebe hamonu bandeira hanesan sinal reflesaun ba Timor-oan hotu, liliu lider partidu politiku no ukun nain sira.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Prezidente Consellu Nasional da Juventude de Timor Leste, Leovigildo da Costa Hornai hateten, bandeira ne’e sagradu entaun lider sira no ukun nain nasaun ne’e atu halo reflesaun.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Tamba bandeira hanesan transformasaun ruin no raan matebian sira nian. Karik lider sira seidauk halo tuir buat ruma ne’ebe naksalak, presiza buka tuir fali para kumpletu diak liu tuir tradisaun Timor nian, “ katak nia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Suzelia Maria da Silva Soares jovem husi Beto-Komoro hateten hanesan sinal reflesaun tamba jovem barak mak seidauk servisu hamutuk atu kria dame no paz iha rai laran. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Miguel da Costa jovem husi distritu Baucau hateten, sinal ne’ebe hatudu ba povo Timor liliu ba lider politiku no ukun nain nasaun ne’e atu halo reflesaun ba hahalok ne’ebe liu ona. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Lider nasaun ne’e tuur hamutuk atu kria unidade ba hametin paz iha rai laran, “ nia realsa.&lt;br /&gt;Manuel Exposto nudar vendedor roda tolu husu ba nai ulun sira kria dame iha povo nia leet para bele moris hakmatek nune’e povo bele hatutan vida moris lorloron nian.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ami hakarak moris dame deit, ami lakohi terus tan, “ katak Exposto.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Estudante Universidade Nasional Timor Lorosa’e Mario Andrade hateten, akontesementu ne’e hanesan dezastre ida maibe ukun nain sira presiza halo reflesaun.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Tamba tradisaun husi avo sira katak wainhira iha akontesementu ruma hanesan ne’e. Ezemplu seluk mak bikan ka kopu ruma monu husi liman hanesan sinal ne’ebe ladiak iha futuru. Ne’ebe presiza halo tuir, ” nia hatutan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Izalde Santana hanesan funsionaria publiku komenta mos katak, kultura Timor ne’ebe fiar ba buat hirak ne’e hotu presiza halo tuir. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Atu halo tuir ulun boot sira tenki tuur hamutuk para koalia ba malu atu hare naksalak iha parte ne’ebe, nune’e bele halo tuir ho diak atu foo hakmatek ba povo, “ nia realsa.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha intervista ne’e, fontes sira husu ba governu atu halo investigasaun no tinan oin mai presiza iha preparasaun masimu atu labele hamosu spekulasaun oinoin iha povo nia leet. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-6511920286545927739?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/6511920286545927739/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=6511920286545927739&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6511920286545927739'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6511920286545927739'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/bandeira-monu.html' title='Bispo Belo'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShlPfCnyu_I/AAAAAAAAAPA/dwboMP8BGAo/s72-c/Bispo+Belo+21+corte.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8991004233551331667</id><published>2009-05-24T04:43:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:13:51.136-07:00</updated><title type='text'>Kongresso YPC</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Shk7zuR7ZSI/AAAAAAAAAO4/r6LiFCBSxWQ/s1600-h/DSC06584.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339364593007027490" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Shk7zuR7ZSI/AAAAAAAAAO4/r6LiFCBSxWQ/s320/DSC06584.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kongresso : &lt;/strong&gt;Partisipantes husi distritu Dili no Baucau wainhira partisipa kongresso Grupo Juventude ba Dame, sabado (23/05) iha Gimnacio-Dili.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Youth Peace Club Harí Atu Kria Dame&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Youth Peace Club (Grupo Juventude ba Dame) ne’ebe harí iha 2006 halao kongresso ba dahuluk, sabado (23/05) iha Gimnazio Dili ho objetivu atu legaliza organizasaun no estabelese struturu nasional&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir komisaun organizadora ba kongresso Filomeno Soares Martins katak, atividade ne’e sei halao durante loron tolu, hahu sabado (23/05) too segunda (25/05).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia esplika, misaun no vizaun organizasaun ne’e mak kria dame no paz, tamba dala-barak ema hakilar ba jovem mak halo violensia. Ho organizasaun ne’e, koko atu oinsa juventude sai autor ba dame.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Martins hatutan, programa ne’ebe grupo juventude ba dame implementa ona mak hanesan oinsa foin sae sira iha bairo-bairo bele simu hikas deslokados ba ida-idak nia fatin nomos kria atividade amizade entre jovem iha bairo no IDP’s.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Partisipantes husi kongresso ne’e maizumenus hamutuk ema 500 mai husi distritu rua Dili no Baukau. Husi Baukau mak Caisido, Caibada no Venilale, Dili Komoro, Beto, Fatuhada no Taibessi.&lt;br /&gt;Orsamentu ba kongresso ne’e hamutuk $15.000 mai husi World Vision Timor Leste no AUSAID.&lt;br /&gt;Kongresso ne’e, la-hetan partisipasaun husi ulun boot nasaun, mesmo komisaun organizadora hatoo ona konvite ba Prezidente da Republika Jose Ramos Horta, Primeiru Ministru Xanana Gusmão, Prezidente Parlamentu Nasional Fernando Lasama de Araujo, Ministra da Justica Lucia Lobato, “ katak Martins.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisaun organizadora foin simu resposta konvite husi assesor Prezidente da Republika ba asuntu juventude katak, PR Ramos Horta sei partisipa kongresso ne’e iha loron ikus, segunda (25/05) ohin, “ hatutan tan Filomeno Martins.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha okaziaun ne’e, Prezidente Consellu Nasional da Juventude de Timor Leste, Leovigildo da Costa Hornai husu ba partisipantes sira atu kontribui ba desenvolvimentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos husu atu kontra Korupsaun Kolusaun no Nepotismu no hahi demokratizasaun iha Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha intervalu, liu husi intervista ba diario ne’e, Leovigildo da Costa Hornai hatutan, atu halakon KKN presiza iha instrumentu legal ida mak Komisaun Anti Korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nasaun atu sai diak, instrumentu hanesan KAK presiza iha para halao misaun ho loolos, nune’e bele kaer ema ne’ebe komete iha KKN hodi hatan iha tribunal no hetan kastigo iha komarka ba hahalok krime hanesan KKN, “ nia haktuir. &lt;strong&gt;(TP)&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Pro Kontra Alkatiri – Xanana Hanesan Provokasaun&lt;br /&gt;DILI -&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Prezidente Consellu Nasional da Juventude de Timor Leste, Leovigildo da Costa Hornai hateten, kritika malu entre eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri no Primeiru Ministru atual Xanana Gusmão ikus-ikus ne’e konaba korupsaun hanesan provokasaun, “ dehan nia, sabado (23/05) iha Gimnacio-Dili&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tamba ne’e, nia husu ba juventude sira iha Timor laran tomak labele tau interese sai negativu maibe atu oinsa bele foti buat ne’ebe positivu,” katak nia, hafoin partisipa kongresso dahuluk organizasaun Grupo Jovem Ba Dame. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Buat ida positivu mak aprende husi sira nian governasaun diak. Buat ne’ebe negativu lalika rona no lalika foo atensaun, maibe atu oinsa foo atensaun ba vida no problema interna hanesan problema edukasaun, problema futuru duke rona buat ne’ebe sadik malu. Tamba ne’e sei la ajuda nasaun no povo atu bele moris seluk, “ nia realsa.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hanesan lider juventude ne’ebe hamahon-an iha CNJTL, stratejia ne’ebe uza atu konsola juventude sira mak koalia ba jovem 100 sei transfere ba ema lubun balun. Tamba fiark katak buat ne’ebe mak koalia laiha interese maibe konvida jovem sira atu hanoin kreativu ho potensia ne’ebe iha.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ba hau lider sira mesak ema matenek deit, maibe iha parte balun, ita mos presiza kritika hasoru sira nian asaun ruma, “ dehan nia. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia realsa, atu konsola jovem sira, partisipasaun media importante tamba iha rai barak, papel media mak importante liu atu hatoo buat hotu ne’ebe atu influencia ema nia hanoin.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos husu ba partidu politiku sira presiza eduka militantes ne’ebe demokrat, no presiza prepara lideransa iha futuru ne’ebe iha kualidade.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Wainhira nasaun ne’e sai paz, lider partidu politiku hotu persiza iha kontribuisaun mak promove kresimentu ekonomia povo, hadia lalais politika redusaun kiak iha TL, kombate korupsaun, loke kampu servisu ba jovem barak, “ nia reafirma. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8991004233551331667?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8991004233551331667/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8991004233551331667&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8991004233551331667'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8991004233551331667'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/pro-kontra-alkatiri-xanana-hanesan.html' title='Kongresso YPC'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/Shk7zuR7ZSI/AAAAAAAAAO4/r6LiFCBSxWQ/s72-c/DSC06584.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-4682083181515069571</id><published>2009-05-21T19:14:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:12:48.130-07:00</updated><title type='text'>Bandeira RDTL Monu</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYL6gll_dI/AAAAAAAAAOw/p29PfCuV_1o/s1600-h/bandeira+monu.JPG"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5338467508102233554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYL6gll_dI/AAAAAAAAAOw/p29PfCuV_1o/s320/bandeira+monu.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt; Foto TP/Eugenio Pereira&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Estadu Hato’o Deskulpa&lt;br /&gt;Xanana : Bandeira Ne’e Halo Hau Iha Ai-Laran&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;DILI - &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Estadu Timor Leste husu deskulpa boot ba ninia povu tomak no Timor-oan sira ne’ebe maka mate ona tanba independensia nasaun nian, relasiona ho bandeira nasional ne’ebe monu ba rai iha, kuarta (20/05) lorokraik, iha Palasio Governu&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deskulpa ba povu ne’e hato’o husi Prezidente Parlamentu Nasional Fernando Lasama de Araujo no Primeiru Ministru Xanana Gusmao.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Lasama ho Xanana, bandeira sagradu nee monu laos tanba governu no membru Corpu Icar Bandeira Nasional ne’ebe hatun bandeira ne’e nia sala. Joven nebe maka kaer bandeira ne’e laos finje hodi soe bandeira ne’e ba rai.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ita hatene bandeira ne’e lulik no simblu nasional ita nian, nee duni tanba sira tau lubas iha liman maka koin. Ami husu ba povu hotu- hotu no matebian sira atu fo perdaun tanba nee laos sengaja,” tenik Lasama iha PN, kinta (21/05).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha fatin seluk, PM Xanana hateten nia parte agradese tebes ba membru CIBN ne’ebe bandeira monu husi nia liman ne’e tanba maske halo liman kois kaer bandeira, maibe nia tenki hakruk hodi foti rein nafatin bandeira ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ita hare joven ne’e la hakfodak, mais nia foti nafatin bandeia ne’e ho diak nudar pasu diak ba oin. Ne’e duni govenu labele fo sala ba labarik ne’e nia sala ou governu ne’e sala tamba promete deit loron seluk sira labele uza tan lubas kois ne’e,” haktuir nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Maibe, PM Xanana hato’o deskulpa barak ba povu tomak konaba insidente ne’e. “Hau hato’o deskulpa boot ba povu tanba ita kompre bandeira nee monu tanba kois. Tanba ita nia joven nee uja fali lubas nee maka kois monu nee,” dehan Xanana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;PM Xanana dehan, nia rasik ho povu TL terus hodi halo resistensia kontra okupasaun Indonezia durante tinan 24 nia laran tanba bandeira RDTL ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ne’e duni nia husu ba komunidade atu komprende no labele foti politika oin –oin hodi hamosu fali rumoris.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Bandeira nee halo hau iha ailaran tinan 19 no ba prizaun tinan 7 ne’ebe laos la troka bandeira ho diak. Maibe ami buka tinan – tinan atu respeita diak liutan bandeira ne’e,” katak Xanana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hatan konaba deklarasaun Dr. Mari Alkatiri katak bandeira ne’e monu sinal ladika ba governu AMP atu monu, PM Xanana responde nia governu sei la nakdoko.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau husu deit nia (Mari) liafuan sira ne’e los. Mais ami bandeira monu husi leten nee dala ida tiha ona, mais ida nee atu aruma nee maka monu nee la iha problema ami kontinua ukun deit,” haktuir Xanana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha sorin seluk, Deputadu PN Bankada Fretilin, Inacio Moreira katak ba oin governu tenki kuidadu didiak atu fo treinamentu ba membru CIBN hodi kuidadu didiak bandeira ne’e atu labele monu tan iha futuru mai.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Inacio katak, bandeira ne’e monu nudar sinal ladiak ba governu AMP hodi ukun.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Se bandeira RDTL ne’e monu nudar sinal ladiak ba TL, ne’e duni estadu tenki hato deskulpa ba povu,” nia husu. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-4682083181515069571?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/4682083181515069571/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=4682083181515069571&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4682083181515069571'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4682083181515069571'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/bandeira-rdtl-monu.html' title='Bandeira RDTL Monu'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYL6gll_dI/AAAAAAAAAOw/p29PfCuV_1o/s72-c/bandeira+monu.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-4205311252392789537</id><published>2009-05-21T19:09:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:12:20.558-07:00</updated><title type='text'>Fretilin Kritika BM</title><content type='html'>&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;BM Prezisa Ejiji Governu Kria Auditoria&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Bankada opozisaun FRETILIN, kinta (21/05) ejiji ba Banku Mundial (BM) no parseirus desenvolvimentu sira ne’ebe iha interese ba projetu hari kapasidade jestaun finansas públiku nian (PFMCBP) atu ejije governu atu oinsa halo kedas auditoria externa konaba lalaok rekrutamentu no kontratasaun assesores tuir PFMCBP&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefe bankada Aniceto Guterres hatutan, auditoria ida ne’e tenke foo sai ba Parlamentu Nasional no publiku tomak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tenke transparensi makas, tanba se lae povu bele lakon konfiansa ho projetu doadores sira nian, “ dehan nia, iha sala bankada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Maibe a’at liu doadores mak bele lakon konfiansa ba ita nia estadu nia kapasidade atu halo gestaun ba fundus, sei la lakon ona. Ita hein katak lae no ita sei bele salva ida ne’e, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;Nia hateten tan katak, TL presiza asistencia tekniku maibe osan ne’ebe iha laiha jestaun ida diak, entaun sei lakon konfiansa husi doadores sira hodi asistencia teknika iha situasaun ne’ebe ita sei presiza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Partidu opozisaun mos kestiona transparansia husi ministeriu das financas konaba rekrutamentu advisor internasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Relasiona polemika salario ne’e, Banku Mundial foo sai ona nota komunikado ho data 14 Maio liu ba haktuir, sei halo revisaun ba salario advisor internasional iha projetu hari kapasidade jestaun finansas públiku nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Banku Mundial nia polítika laos atu finansia kontratu konsultór sira nebe faila atu hasoru estandar apropriadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Foin dadauk ne’e, Primeiru Ministru Xanana Gusmao hateten katak governu Aliansa Maioritaria Parlamentar la hasai osan povu nian hodi selu salariu asesor internasional. Maibe, asesor kuaze nain 48 hetan vensimentu husi PFMCBP ne’ebe finansia husi doador ualu iha sistema administrasaun Banku Mundial nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha karta deklarasaun Banku Mundial nian hateten katak programa PFMCBP ne’e hari iha 2006 bainhira Timor Leste renova hela konflitu nebe maka hamosu kuaze ema 100,000 sai deslokadu.&lt;br /&gt;Programa ne’e halo hodi fo asistensia tekniku ba haforsa kapasidade no ajuda governu Timor Leste uja reseitas fundus petroliu hodi hari serbisu sosiál, lori asistensia ba povu no hahu fila fali kresimentu ekonomiku no dezenvolvimentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Banku Mundial hateten programa lori ona resultadu siknifikantes ba Timor Leste iha tinan kotuk. Hamutuk ho ezekusaun annual fiskál nebe sae ba millaun US$76 iha 2005/06 to’o millaun US$550 iha 2008.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Banku Mundial rekonhese mos katak programa ne’e susesu duni iha 2008, inklui lori ema sira nebe maka sai deslokadu iha 2006, pensaun veteranus sira, ferik no katuas no sira seluk. Maibe, preokupa nivel saláriu asistensia tékniku internasionál iha TL no nasaun postu konflitu sira seluk. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Problema Quorum,&lt;br /&gt;Lasama Sei Impede Viajem Deputadu&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Quorum iha Parlamentu Nasional nebe sai problema ikus-ikus ne’e, Prezidente Parlamentu Nasional Fernando Lasama de Araujo hateten katak, sei la foo despacho ba deputadu sira atu halo viajem&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bainhira deputadu sira hasoru problema iha liur laos responsabilidade parlamentu, dehan Lasama, kinta (21/05) iha uma fukun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Deputadu ida-idak iha responsabilidade atu prenche quorum. Quorum ne’e laos presidente parlamentu ninian, hau mesak tuur iha ne’eba mos la-halo buat ida. So deputadu 33 tuur iha laran mak parlamentu bele halao nia servisu tuir regras rejimentu parlamentu nasional, ‘ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Deputadu ne’ebe la prenche quorum, konsidera falta. Ohin (horseik-red) komesa barak ona, no hein katak ba oin barak liu tan, ‘ haktuir nia ba jornalista sira hafoin diskusaun lei funsaun publiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sorin seluk, quorum la too, tuir xefi bankada Fretilin Aniceto Guterres katak tamba jestaun meza PN, ‘ dehan nia ba jornalista sira iha sala bankada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hatan ba ne’e, Prezidente PN hateten, opozisaun nunka hakarak hateten buat ne’ebe diak.&lt;br /&gt;“Se jestaun ladiak, maluk opozisaun sira ne’e nunka atu kontribui para halo jestaun diak, “ katak Lasama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maibe, Guterres hatutan, deputadu ida-idak iha nia responsabilidade atu kumpri dever hanesan deputadu. PN hanesan orgaun politika, laos organizasaun baibain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tamba parlamentu iha maioria ne’e mak sai governu. Tamba ne’e hanesan maioria iha responsabilidade atu foo apoio no konfiansa ba governu ne’ebe mak forma, “ argumenta Aniceto Guterres.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jose Texeira hatutan mos katak, ita reprejenta povo laos deit foti liman. “Laos hotu maibe iha balun, tamba ne’e reprejenta povo presiza lori povo nia aspirasaun, “ tenik nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lasama hateten, kritika opozisaun ne’e hanesan direitu ida. “Ita hotu koalia ba povo. Sanksaun ikus ne’e mai husi povo, tamba ne’e hau kumpri nafatin hau nia servisu, “ nia reafirma tenik. &lt;strong&gt;(Timor Post) &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-4205311252392789537?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/4205311252392789537/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=4205311252392789537&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4205311252392789537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4205311252392789537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/bm-prezisa-ejiji-governu-kria-auditoria.html' title='Fretilin Kritika BM'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1773495161449918592</id><published>2009-05-21T04:45:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:10:59.529-07:00</updated><title type='text'>Aniversario 20 de Maiu</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYII2bBo4I/AAAAAAAAAOo/mraC-KycI_4/s1600-h/hasae2.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5338463356435145602" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYII2bBo4I/AAAAAAAAAOo/mraC-KycI_4/s320/hasae2.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;PR Apela Governu Hamate Korupsaun&lt;br /&gt;■Bandeira Monu, Gas Matan Been Kona Longuinhos&lt;br /&gt;DILI -&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Prezidente Republika José Manuel Ramos Horta fo apelu ba governu nebe lidera husi Primeiru Ministru Xanana Gusmão atu hakaas-aan hodi realiza programa dezenvolvimentu no hamate korupsaun&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Foto TP/Mario Jhonny&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau halo apelu ba governu para hakaas-an liu tan realiza nia programa no orsamentu atu halo governasaun hanesan lalenok atu hamate korupsaun, ” dehan Horta, iha nia diskursu bainhira selebra loron restorasaun independensia Timor Leste nian ba dala hitu, iha palaçio governu, kuarta (20/05).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefe estadu apela mos governu no parte sira seluk atu kontinua buka hametin nasaun tuir dalan ne’ebe luan hodi nune’e demokrasia, toleransia, rekonsiliasaun no unidade nasional bele metin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha diskursu Horta promete fulan oin mai selebra tinan 10 konsulta popular 30 de Agostus sei halo mensajen naruk liu ba nasaun ho reflesaun ba nasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretantu, iha fatin ketak Vise Primeiru Ministru Mario Viegas Carrascalào rekonese korupsaun iha governu defisil atu kombate tanba iha kustume rezistensia pasivu hodi taka malu.&lt;br /&gt;Tuir Carrascalão katak, dala barak intidade governu tenta taka verdade nebe iha ona indikasaun katak iha korrupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dala barak hau husu sira la-hatene. Maibe hau hetan fali husi media (jornal sira) ka televizaun. Ne’e maka kestaun ida mos ba hau. No to’o agora, laiha prosesu ba korupsaun ruma iha hau nia meza leten,”tenik nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rekonhesimentu&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Entretantu atu rekonhese kontribusaun sidadaun Timor oan no sidadaun estranjeiro ne’ebe foo ona sira nia kontribusaun ba Timor Leste Horta fo medalia ba Aguida Fatima Amaral nudar Atleta, no a Alsino Pereira nudar atleta mos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema estranjeiru maka hanesan Madre Maria Sioda husi kogregasaun Madre Canosiana (sidadaun Italia) no dr. Daniel Murphy husi Klinika Bairopite hanesan sidadaun Estadus Unidos Amerika nebe durante ne’e halao knar iha TL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bandeira RDTL Monu&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Bandeira Nasional RDTL, ne’ebe hasae iha selebrasaun loron restorasaun independensia nasaun nian iha 20 Maio dadersan monu ba rai bainhira hatun iha tuku 17.00 lokraik husi Corpo Icar Bandeira Nasional nia liman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir fontes balun nebe hare ho matan ba bandeira monu, ba diario neé katak hateten Bandeira Nasional nebe konsege monu ba rai neé laos maneira husi parte ICBN nian. Maibe realidade hatudu hanesan dezastre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Primeiru Ministru Xanana Gusmão hirus ba insidente ne’e. Eskoltu PM Xanana nian ida hateten katak PM Xanana hirus makas duni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretantu Sekretario Geral Partido Fretilin Mari Alkatiri sente triste.&lt;br /&gt;Nia hateten, dezastre neé hatudu sinal positivu katak governu AMP sei monu husi lideransa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau triste kuandu simu informasaun katak bandeira nebe ohin hatun konsege monu ba rai, ida neé hatudu sinal saida los ba ita. Hau hanoin ida neé hatudu sinal good bye AMP no good bye Xanana,”dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fatin ketak iha kuarta kalan maizu-menus iha tuku 8.25 OTL ema deskonhesido soe gas air mata (gas matan been) iha Komandante Jeral Polisi Nasional Timor-Leste Longuinhos Monteiro nia oin husi kuaze metrus 40.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;ASDT Ba Tinan 35&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;20 de Maio hanesan mos loron moris partidu ASDT ba tinan 35 nian. Durante seremonia, Francisco Xavier do Amaral hateten, partidu ASDT sei kontinua luta ba hodi liberta povu ai-leba sira. &lt;strong&gt;(Timor Post) &lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1773495161449918592?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1773495161449918592/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1773495161449918592&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1773495161449918592'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1773495161449918592'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/aniversario-20-de-maiu.html' title='Aniversario 20 de Maiu'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShYII2bBo4I/AAAAAAAAAOo/mraC-KycI_4/s72-c/hasae2.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-433279084657499907</id><published>2009-05-21T04:15:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:10:28.678-07:00</updated><title type='text'>AMP Hatan Alkatiri</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShU-GuZvEHI/AAAAAAAAAOg/tV2JB1BVHqM/s1600-h/Fernanado.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5338241218573701234" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShU-GuZvEHI/AAAAAAAAAOg/tV2JB1BVHqM/s320/Fernanado.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Diferensia Opiniaun Labele Hamosu Krise&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;DILI - &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Desenvolvimentu lao diak, povo moris diak no hakmatek, presiza ema hothotu nia kontribuisaun&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Selebrasaun restaurasaun independensia Timor Leste ba dala hitu tinan ne’e, portavoz Aliansi Maioritaria Parlamentar deputadu Fernando Dias Gusmão, tersa (19/05) ba jornalista Timor Post Rita Almeida, iha uma fukun Parlamentu Nasional, husu ba lider sira koalia tenki sukat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu husi bankada Partido Sosial Demokrata ne’e hatutan, diferensia opiniaun entre partidu no politiku sira normal, mais diferensia sira ne’e labele hamosu problema no krise iha Timor Leste&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hakarak hatene liu tan, strategia bloku AMP iha parlamentu, tuir mai ami hatun intervista iha perguntas no resposta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Timor Post : Signifikado oinsa husi bloku Aliansi Maioritaria Parlamentar ba loron restaurasaun Independensia ba tinan ne’e?&lt;br /&gt;Fernando Gusmão :&lt;/strong&gt; Komemorasaun tinan hitu ita nian restaurasaun independensia iha signifikadu boot. Signifikadu katak, ita nian nasaun ne’e, liberta ona durante tinan hitu. Signifika mos katak, durante tinan hitu ona mak ita konstroi estadu direitu demokratiku. Buat barak mak lao desde 2002 too mai agora.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Primeiru governu konstitusional simu knaar momenta ne’ebe atu hari instituisaun estadu nian tomak ne’ebe liu husi lei bar-barak parlamentu aprova, depois sai hanesan baze governasaun ba nasaun nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mai too kuatru governu konstitusional simu todan ida iha momentu krize 2006 nia rohan. Tamba ida ne’e mak momentu governasaun durante ne’e ami hare katak fokus ne’ebe ita nian governu halo liliu oinsa mak atu hametin instituisaun estadu nian nomos resolve problema sira ne’ebe mak sai prioridade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2006 ita hare katak mosu problema IDP’s bar-barak, problema petisionariu, entaun governu AMP tenta resolve uluk ne’e. Agora ita hare kuaze 80 ital pursentu resolve, foin atu tama iha fase desenvolvimentu iha 2009 ne’ebe agora lao dadaun. Foin fulan lima, ita espera katak fase primeiru desenvolvimentu ne’e bele hatudu buat diak ida, balansu diak ida para ita nia ekonomia no vida moris povo nian ne’e bele diak liu tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Oinsa ita boot nia komentario, situasaun hakmatek agora dadaun ne’e hanesan mos parte kontribuisaun partidu opozisaun Fretilin?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Situasaun hakmatek ne’ebe agora dadaun lao, kontribuisaun Timor-oan tomak. Se partidu opozisaun sente katak, sira mak kontribui signifika katak uluk sira mak halo runggu-rangga. Ne’e mak labele hanoin katak, agora hakmatek tamba sira hakmatek entaun signifika katak uluk sira mak runggu rangga. Opiniaun hanesan ne’e ladun diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dala ida tan, opiniaun ne’e la loos i loos liu mak situasaun hakmatek ne’e tamba esforsu husi governu nian ho apoio sidadaun hothotu nian. Opozisaun, partidu ne’ebe iha governu, hothotu hamutuk mak kria estabilidade ne’ebe ohin loron ita hothotu hetan, laos ema ida deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se grupo ida deit, ka partidu ida deit mak dehan kontribui ba estabilidade, ne’e hanoin sala. Se hanoin hanesan signifika katak ita sei fahe malu nafatin. Grupu balun halo diak, halo estabilidade, grupu balun hanoin instabilidade ba ita nian rai. Ida ne’e ita tenki ses husi hanoin hanesan ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Tuir akuzasaun katak, governu AMP ukun tamba violensia ne’ebe mak mosu iha 2006?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Não! Governu AMP ukun tamba resultadu eleisaun, laos krise. Tamba resultadu eleisaun partidu Fretilin la-hetan maioria iha parlamentu. Partidu Fretilin hetan deit 21 kadeiras. Partidu seluk hetan 48, signifika maioria povo la-hili ona Fretilin, entaun nia tenki sai opozisaun. Ne’e regras demokrasia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita nian nasaun estadu direitu demokratiku, entaun ita tenki respeita regras demokrasia, se la maioria tenki sai opozisaun, maioria mak tenki ukun, i AMP agora 38 kadeiras, portantu maioria parlamentar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Oinsa sujestoens ba governu husi bloku AMP atu redus pobreza nomos desenvolvimentu iha futuru?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Hau hanoin katak, governu tenki aslera prosesu desenvolvimentu, aselera ezekusaun orsamentu ne’ebe parlamentu aprova tiha ona. Projetu bar-barak mak parlamentu aprova, lliliu infrastrutura ne’ebe tinan 2009 hanesan tinan infrastrutura. Ida ne’e tenki aselera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konstrusaun transmisaun central eletrisidade tenki lao, rehabilitasaun estrada tenki lao. Se lae ano infrasturura mais naran deit, buat ne’e laiha, entaun tenki lao tamba foin tama fulan lima. Signifika katak, sei fulan hitu ne’ebe governu bele halo buat ruma liliu infrasrutura nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Taktika politika husi bloku AMP no partidu opozisaun ikus-ikus ne’e, nia signifikado saida?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Ami servisu diak, ami koalia ba malu, ami hamnasa. Diferensia de opiniaun ne’e normal. Esensia poltika mak ida koalia A, ida seluk koalia B ne’e mak demokrasia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Dalan ida atu mosu eleisaun antisipada, stratejia ne;ebe Fretilin seu foti mak renunsia husi parlamentu nasional. Karik ne’e sei ameasa ba governu AMP?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Ne’e laiha amesa, tamba partidu sira iha AMP ne’e mos nia stritura too iha baze, partidu sira ne’ebe mak iha massa. Portantu la-ameasa ida, para atu foo ezemplu demokratiku, atu foo edukasuan sivika diak ba ita nian povo, entaun diak liu eleisaun tenki tuir ninia tempu. Se lae aban bain rua Fretilin sae la maioria, tun! Ida ne’e sei hamosu instabilidade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita hakarak governu ida sae, prontu povo fiar halao knaar tinan lima tuir konstituisaun. Eleisaun mai fali ida manan kontinua, ida seluk la manan tun partidu seluk mak ukun. Ne;e mak diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Tamba sa AMP la simu konsensus nasional husi partidu Fretilin?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Não, partidu Fretilin nunka hatoo proposta mai ami atu halo konsensus nasional. Prezidente da Republika mak iha ideas para halo hamutuk partidu sira iha konsensus. Mais konsensus signifika fahe kadeira ba malu ne’e ami la konkorda. Tamba ita tenki respeita ita nian konstituisaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konstituisaun katak, se mak maioria parlamentu, nia mak ukun. Entaun ida ne’e mak ukun dadaun tuir konstituisaun no tuir lei. Ne’e duni laiha konsensus ida mak partidu Fretilin hatoo ona ba iha partidu ne’ebe agora iha AMP. Ida ne’e seidauk iha.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;TP : Planu ida oinsa mak husi bloku AMP atu forma komisaun inkeritu parlamentar, ne’ebe hetan ona aprovasaun final global ba kazu indikasaun korupsaun iha ministeriu balun?&lt;br /&gt;FG :&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Sim, normalmente kuandu iha akuzasaun ba indikasaun korupsaun, tamba iha ona lei. Parlamentu bele forma komisaun de inkeritu, hafoin forma iha poder halo investigasaun ba ministeriu sira ne’ebe mak iha indikasaun korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Depois investiga mak iha resultadu indikasaun korupsaun, parlamentu sei rekomenda ba prokurador jeral da republika, sira mak tenki kontinua halo investigasaun kriminal ba kazu korupsaun tamba kazu korupsaun ita konsidera hanesan krime ida. Tamba ne’e parlamentu nasional labele halo investigasaun kriminal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Iha ona planu ou lae, bloku AMP forma komisaun ?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Lae, depende ba iha ona kazu ka lae. Tamba durante ne’e politiku sira sempre foti korupsaun, korupsaun maibe laiha evidensia. Ita iha lei ida mak dehan ema seidauk julga iha tribunal, ema ne’e la sala. Ne’e prinsipiu direitu ida! Katak seidauk tama tribunal, seidauk hetan desizaun sala, ema ne’e sei la sala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entaun, ita labele rona rumoris ba halo investigasaun. Ne’e labele! Tenki iha evidensia ruma katak iha duni korupsaun ita ba halo investigasaun hodi hare lolos katak, indikasaun ida ne’ebe ita hetan ne’e loos duni ka lae.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se loos duni, hafoin rekomenda ba prokurador jeral da republika hodi kontinua halo investigasaun klean liu tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuandu iha indikasaun, ministeriu ruma halo korupsaun bele forma. Mais importante mak ne’e; povo, sosiedade sivil, media, ne’ebe iha faktus konaba korupsaun ninian. Bele hatoo mai parlamentu bazeia ba faktus sira ne’e, parlementu forma komisaun inkeritu para halo investigasaun. Se laiha faktus no bukti-bukti awal, ne’e defisil parlamentu halo inkeritu. Entaun parlamentu labele servisu bazeia ba rumoris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba kazu Ministra da Justica, parlamentu labele halo inkeritu tamba tama ona iha tribunal. Iha lei no konstituisaun rasik hateten katak, kazu sira ne’ebe mak iha ona tribunal, kazu sira ne’ebe mak prokurador ou polisia halo ona investigasaun. Ne’e parlamentu labele halo inkeritu iha nee’ba. Maibe kazu sira ne’ebe mak ema ida seidauk book. Parlamentu simu evidensia dehan iha problema korupsaun iha governu ou administrasaun publika, enataun parlamentu bele forma komisaun hodi halo investigasaun. Maibe depois hetan evidensia tenki entrega ba prokurador jeral da republika tamba ita nia konstituisaun no lei haruka hanesan ne’e. So prokurador mak bele halo akuzasaun ba ema sira ne’ebe mak indika halo korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Oinsa ita boot nia mensajem ba povo atu iha konfiansa nafatin ba governu AMP?&lt;br /&gt;FG :&lt;/strong&gt; Sim, ita koalia eleisaun 2012 ne’e sei dook, sei tinan tolu. Tinan tolu buat barak bele akontese iha durante governasaun. Mais hau hakarak foo deit mensajem ba loron restaurasaun independensia katak, tinan hitu ona ita restaura ita nian independensia husu para entidade hothotu iha nasuan ida ne’e, juventude, ita nian media, sosiedade sivil, politiku sira tau interese nasional no povo nian iha oin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba saida, tamba ita ukun tamba povo. Tamba povo mak ita halo politika, konkore ba eleisaun povo hili ita hodi ukun. Ukun para halo desenvolvimentu, para povo moris diak, ida ne’e mak importante.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diferensia opiniaun entre partidu normal, entre politiku sira normal, mais diferensia sir ane’e labele hamosu problemas. Diferensia sira ne’e labele hamosu fali krise iha ita nian rai. Tamba ne’e, lider sira koalia tenki sukat, kuandu ita akuza ema sem faktus labele. Mais ita iha provas lori ba prokurador no tribunal para lao tuir nia dalan, lao tuir lei. Se mak sala ba tribunal no ba komarka. Ne’e mak diak. &lt;strong&gt;(*)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-433279084657499907?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/433279084657499907/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=433279084657499907&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/433279084657499907'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/433279084657499907'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/diferensia-opiniaun-labele-hamosu-krise.html' title='AMP Hatan Alkatiri'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShU-GuZvEHI/AAAAAAAAAOg/tV2JB1BVHqM/s72-c/Fernanado.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-9124565910554541649</id><published>2009-05-21T00:27:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:09:38.947-07:00</updated><title type='text'>Alkatiri Kritika AMP</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShUDv-Sa-5I/AAAAAAAAAOY/x8VTqk1RVYU/s1600-h/alkatiri22606_narrowweb__300x425,0.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5338177056026590098" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 226px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShUDv-Sa-5I/AAAAAAAAAOY/x8VTqk1RVYU/s320/alkatiri22606_narrowweb__300x425,0.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alkatiri Husu Governu AMP Ukun Didiak &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;DILI - &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Atu harí riin ida metin, tenki harí ho ema hot-hotu nia kontribuisaun&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Selebrasaun restaurasaun independensia Timor Leste ba dala hitu tinan ne’e, Sekretariu Jeral Partidu istoriku Fretilin Mari Alkatiri, segunda (18/05) ba jornalista Timor Post Rita Almeida, iha sala bankada Parlamentu Nasional, konvida fila fali governu Aliansi Maioritaria Parlamentar ba konsensus nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mari Alkatiri mos kontinua kritika governu AMP ho solusaun, atu-oinsa governu AMP ukun ho diak, para labele lakon konfiansa iha eleisaun oin mai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho kritika hirak ne’e, wainhira jornalista tenta, liu husi telefone fiksu, SMS no telefone husi movel too hasoru malu ho media officer PM, maibe la-konsege hetan intervista ho Primeiru Ministru Xanana Gusmão tamba razaun okupadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hakarak hatene liu tan, esperansa no stratejia Fretilin ba eleisaun antisipa, tuir mai intervista iha perguntas no resposta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Timor Post : Signifikado oinsa loron 20 de Maio ba Partido Fretilin?&lt;br /&gt;Mari Alkatiri :&lt;/strong&gt; Sim, ba partidu Fretilin nia signifikado rua. Ida, 20 de Maio ne’e kriasaun ita hari ASDT-Fretilin iha 1974. Ba Timor Leste signifika luta ida Fretilin halo durante 24 anos too restaurasaun independensia 20 de Maio 2002.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tantu, signifika tinan ne’e ita halo tinan 7, ita lori fila fali independensia ne’e mai iha ita nian rai. Independensia ne’ebe ita proklama 28 Novembru 1975, Indonezia invade tiha, bele dehan estadu la-funsiona total. Entaun iha 20 de Maio 2002 ita restaura fali, hanesan estadu ida independente, mundu tomak rekonhese.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne’e importante tebtebes ba povo tomak, ita rejista duni durante 7 anos, konflitu balun iha ita nian rai laran. Hahu 4 Desembru 2002 manifestante sira sunu hau nian uma rasik hanesan Primeiru Ministru, hau nia uma privadu. Mai too 2006 krise boot ba ita hothotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Krise durante governasaun Fretilin nian, ema la-respeita vontade povo nian, la-respeita istoria povo nian. Sempre tenta atu sobu fila fali buat sira ne’e hotu mak mai 2006, ita hare konspirasaun ho golpe kontra governu Fretilin. Ne’e, ita labele haluhan. Labele haluhan tamba se ita haluhan, aban bain rua ita sei repete fali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agora ita hare situasaun aman (kontrolado-red) loos. Ita hanoin katak, ida ne’e susesu governu Aliansi Maioritaria Parlamentar nian. Lae! situasaun aman, situasaun paz, estabilidade tamba sira ne’ebe halo violensia desde 2002 too 2006, sira mak agora tuur iha kadeira ukun nain ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba Fretilin lakohi violensia, mak situasaun estavel, paz. Ne’e laos susesu governu de facto AMP nian. Ne’e susesu, tamba Fretilin atu hanorin ba hot-hotu katak violensia ne’e labele sai fali instrumentu para uza halo politika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Politika iha estadu de direitu labele halo ho violensia. Demokrasia labele uza violensia, tamba ne’e Fretilin komu aproveita tempu ne’e atu hanorin. Hau husu boot deit katak, sira ne’ebe agora dadaun ukun hela rai ne’e, resultadu violensia uluk ninian, sira mos aprende oituan buat sira ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Oinsa kontribuisaun partido Fretilin iha futuru, atu povo bele moris hakmatek?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Ne’e sira seluk mak tenki respeita povo. Fretilin hatudu ona katak hatene respeita povo, sira seluk aban bain rua sai husi poder tenki respeita nafatin povo. Labele uza fila fali violensia para atu hadau poder hanesan halo ona iha 2006. Ne’e sira seluk mak tenki aprende, povo tenki ejiji ba sira para aprende buat ne’e. Tamba Fretilin hatudu ona, katak lakohi violensia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;TP : Planu kontribuisaun ida oinsa husi Fretilin, atu redus pobreza iha Timor Leste?&lt;br /&gt;MA :&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Redus pobreza, laos deit uza osan. Uza osan deit aumenta pobreza. Sei uza osan nar-naran deit, ne’e redus pobreza ba ema lubun oan ida deit. Sira mak sai riku ba bo-boot, povo sei kiak nafatin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Redus pobreza tenki iha planu, tenki iha programa, para halo desenvolvimentu. Tenki loke servisu ba joven sira hotu, tenki halo formasaun ba joven para bele kompete iha merkado traballho. Redus pobreza laos deit kaer osan mai husi minarai nian hodi fahe, ne’e mak redus pobreza. Ne’e halo korupsaun boot, ne’ebe ita hare dadaun. La-redus pobreza ida.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Korupsaun hatene halo festas deit, gasta osan lubuk ida para halo festa deit. Ne’e lae!ita presiza atu hare, halo oinsa mak ita atu foo konfiansa ba povo ne’e, loke servisu ba joven sira, ba ema sira ne’ebe iha kapasidade atu halo servisu. Hadia tan eskola, hadia tan saude, hadia tan agrikultura, hadia tan infrastrutura tomak hotu, komunikasaun, transportes, obras publika, buat sira ne’e hotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atu redus pobreza, governu ida tenki iha kapasidade atu halo programa. Laos uza osan nar-naran deit.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;TP : Mekanismu saida loos mak governu AMP uza atu ukun povo ho diak?&lt;br /&gt;MA :&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Hau hateten ona, tenki halo planu desenvolvimentu ida diak. Li-liu tenki hahu husi komunidade. Tenki halo kontrola didiak, fiskalizasaun didiak para labele iha korupsaun. Korupsaun ne’e laos ita halo tiha korupsaun mak halo fali komisaun ida para kombate korupsaun. Ne’e laos nune’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Primeiru tenki monta sistema ida, labele foo dalan ba korupsaun. Monta ona sistema ne’e la foo dalan ba korupsaun, mais sei iha nafatin korupsaun balun. Entaun mak iha komisaun para kombate korupsaun. Laos loke dalan tiha ba korupsaun mak tau fali komisaun ida para kombate korupsaun. Ne’e atu bosok ema iha ne’ebe. Ne’e bosok ona. Loke dalan bobot ba korupsaun. Sosa foos mai la-hatene kontrola, fo projetu ba ema bar-barak laiha konkursu. Ne’e loke dalan boot ba korupsaun ona, depois mak dehan atu kombate korupsaun. Ne’e atu bosok povo ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Projetu bo-bot entrega deit laiha konkursu. Desizaun vontade, vontade se nian. Governante sira nian deit. Sira mak iha vontade. Vontade politika, desizaun politika, lei sira la respeita, konstituisaun sira la respeita. So-desizaun politika. Entaun desolve parlamentu. La-presiza hein ona. Tau parlamentu halo saida. Tuir vontade Xanana nian deit ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Kontribuisaun ida oinsa mak partido Fretilin sei halo ba povo no nasaun, relasiona taktika politika ne’ebe Fretilin hatudu iha Parlamentu Nasional, ne’ebe dala-balun halo povo la-kontente?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Hau la-fiar povo la-kontente. Se-Fretilin mak la-koalia, la-halo kritika, la-hatudu momos katak iha korupsaun bo-boot. Governu ne’e, sei halo aat liu tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba Fretilin matan loke hela, matan moris, hare sasan kritika nafatin. Halo kritika mak nune’e. Agora, atu tuun mai luron para halo violensia, Fretilin lakohi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fretilin uza Tribunal de Rekursu para hare orsamentu ne’ebe aprova nar-naran. Tribunal de Rekursu foti desizaun la-tuir lei, la-tuir konstituisaun. Ne’e Fretilin nian servisu, laos ema seluk. Fretilin sei halo balansu ida para hatudu ba povo saida mak governu ida ne’e halo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Riku soin povo nian ne’e, uza halo nusa. Uza para se mak atu sai riku. Ne’e Fretilin sei hatudu, povo ne’e loke matan. Para too eleisaun hatene lolos, atu vota ba se.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita hatene ona, agora dadaun ita hare, ministeriu sira ne’e nakonu ho asesor internasionais, balun Timor-oan mos sai fali internasionais, para manan osan bo-boot. 10, 15, 20 mill dollares ful-fulan. Laiha kualifikasaun, laiha kualidade para manan osan sira hanesan ne’e. Mais manan nafatin. Tamba saida, tamba amigo amiga ministra no ministru sira nian, ne’e mak tuur iha neba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne’e mak Fretilin uza hodi halo politika, uza lei. Laos halo politika uza violensia lae! Ne’e Fretilin lakohi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Esperansa ida oinsa mak Fretilin iha, atu akontese eleisaun iha 2010?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Fretilin kuandu halo funu durante 24 anos, barak ona mak la-fiar atu manan. Maibe Fretilin nunka lakon esperansa. Too referendum manan duni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agora naturalmente ita iha situasaun ida ke susar tamba ita iha osan para halo desenvolvimentu. Desenvolvimentu la-akontese. Ema lubun oan ida mak uza osan ne’e para sai riku. Povo tenki loke matan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fretilin nia esperansa no Fretilin nia serteza mak ne’e, se iha eleisaun foun, povo sei vota tuir dalan loos. Tamba iha 2007 povo foo vitoria ba Fretilin, maibe Fretilin la-ukun tamba ema hadau tiha ukun ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Povo iha 2010 iha eleisaun jerais, tenki foo fila fali vitoria ba Fretilin mais ho maioria ida ke ema labele hadau. Ne’e tenki iha domina parlamentu, tenki iha maioria absoluta, maioria kualifikado iha parlamentu. Ne’e para ema hadau poder mos labele. Se-foo nafatin vitoria ne’ebe laiha maioria absoluta, ne’e ema sei hadau nafatin poder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Stratejia oinsa mak Fretilin halao dadaun?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Ami halo servisu dadaun. Ami halo reajustamentu strutural hahu husi vila, aldeia mai too distritu. Agora dadaun, bele dehan too fulan Junu, Jullu atu hotu. Ami preparadu para infrenta eleisaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Eleisaun antisipa so akontese iha situasaun krize nomos Parlamentu Nasional la funsiona ho diak. Stratejia oinsa mak Fretilin atu uza para eleisaun bele akontese iha 2010?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Bom, ikus liu dalan hothotu ami konfese para eleisaun antisipada ema lakohi. Ami bele husik parlamentu e sai husi parlamentu. Ami sai parlamentu para, la-presiza uza violensia. Fretilin dada-an husi parlamentu. Parlamentu laiha ona numeru para lao nafatin ba oin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Karik asaun ne’e konsagra iha lei ruma ou konstituisaun ?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Ne’e, asaun politika. Ne’e ema ida labele bandu. Ne’e direitu. Komu direitu atu dada-an husi parlamentu, laiha ema ida mak obriga dehan lae, Ó laiha direitu. Hau iha direitu para tuur iha neba, no hau iha direitu para la-tuur iha neba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Asaun ne’e, karik la foo impaktu moris hakmatek ba povo. Tamba ita hare eleisaun liu ba, wainhira kampanhe sempre mosu asaun violensia ?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; 21 deputadu husik deit parlamentu, tamba sa iha violensia. Sei iha violensia tamba sira ne’ebe agora tuur iha poder ne’e, sira gosta deit mak violensia. Hau la-fiar katak, sira mos hakarak repete fali violensia. Hau la fiar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Uluk sira akuza Fretilin tamba Fretilin mak governa. Agora sira atu akuza se fali para atu halo violensia. Akuza sira nia-an rasik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Konsensus nasional husi Fretilin ne’e, oinsa?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Ami hakarak atu buka mekanismu para hare konsensus nasional iha areas bar-barak. Maibe se AMP nafatin la simu, ami labele obriga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Prosesu konsensu nasional, agora lao oinsa?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Paradu hela. Sira lakohi, sira lasimu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Fretilin hatene razaun saida mak AMP la-simu konsensus nasional?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Lae, sira la foo razaun. Sira dehan ne’e kontra konstituisaun deit. Uluk Fretilin ho maioria sira dehan katak, Fretilin labele ukun mesak. Agora sira halo tiha sira nian aliansa ukun tuir sira nian hakarak deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Konsensus nasional ne’e, nia objetivu oinsa?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Kuandu harí estadu ida. Estadu ne’e foin tinan 7. Atu harí riin ne’e tenki metin, para harí metin, tenki harí ho ema hothotu nia kontribuisaun. Se-lae, harí tiha hanesan Fretilin harí, seluk tama mai dehan atu halo reforma. Harí seidauk metin, atu reforma ona. Entaun aban bain rua Fretilin manan fali, entaun ida sira halo ne’e ami la-simu. Ami halo fali reforma, para reforma fali. Ne’e atu dura tinan hira. Ida tama ida sai. Ida tama foun ne’e halo fali reforma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha reforma, kuandu buat ne’e riin metin ona. Ita iha sistema ida ke metin ona. Ita atu hadia mak halo reforma. Agora reforma sira nian ne’e, seidauk hametin atu reforma ona, tamba ne’e mak sira sobu deit. Sobu atu harí fali, la-hatene harí halo nusa mak copy fali Fretilin nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sira dehan reforma jestaun finanseiru. Ami iha prosesu konsolidasaun hahu ona buat ne’e, tamba ami hatene ona, osan atu tama barak. Entaun atu halo konsolidasaun ba jestaun finanseiru. Ami mak hahu, sira kaer fali, enves konsolidasaun, halo reforma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agora sai saida. Osan ne’e hanesan be sulin ba, sulin mai deit, ema ida la kontrola. Sulin nar-naran deit hanesan udan boot mai ne’e. Osan komu barak hanesan udan boot mai ne’e entaun be sulin mota lori hotu ba tasi. Laiha ema ida kontrola.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne’e mak jestaun finanseiru. Ne’e laos jestaun. Depois selu asesor bar-barak la-halo buat ida. Tuur deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Planu konsensus nasional ne’e halo ona konsultasaun ho Prezidente da Republika no parte Igreja?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Dala barak ona. Prezidente da Republika mos apoia maibe nia labele obriga sira seluk. Prezidente da Republika rasik halo deskursu dala rua ou dala tolu koalia buat ne’e. Mais ne’e atu halo nusa. Nia rasik labele obriga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Igreja, hau foin lalais ne’e, fulan ida ho balun. Hau rasik hasoru malu ho Bispo Dom Ricardo iha Dili nomos Bispo Dom Basilio iha Baukau. Ami koalia tempu naruk ba buat sira ne’e hotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidente Lu-Olo mos hasoru malu ona ho Bispo Dom Ricardo no Bispo Dom Basilio. Bankada Fretilin mos hasoru malu ona ho Dom Ricardo, Dom Basilio foin marka tempu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tantu, laos dehan haluhan fali Igreja, lae.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Oinsa ita boot nia mensajem ba povo TL?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Povo tenki nafatin iha konfiansa. Li-liu tenki konfiansa nafatin ba Fretilin. Tamba sira seluk ne’e hatudu ona katak sira hetan oportunidade ida, sira uza osan ne’e ba sira nian benefisiu deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;TP : Mensajem ba governu AMP?&lt;br /&gt;MA :&lt;/strong&gt; Hau mensajem ba sira diak-liu aprende lalais atu servi povo ne’e didiak. Se-lae povo mak sei hatun sira ho votos iha eleisaun. Governu so hatene organiza festa deit. Loron ita nian hotu, ita tenki halo festa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Organisa festa mos la-halo konta tan. Osan ba festa 20 de Maio no 30 de Agustu um milliaun, sentu i vinte tall mill dolares. Ne’e uluk orsamentu ba ministeriu tolu nian ba tinan ida, iha hau nian tempu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agora sira gasta ba halo festa deit 20 de Maio no 30 de Agustus. Ne’e saida?, povo sei hamlaha, edukasaun lao la loos, saude aimoruk mos laiha. Labarik sira moris prematur mate tamba laiha ventilador.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ventilador ne’e nia kustu 20 tall mill dolares. Gastu um milliaun halo festa husik labarik sira mate iha hospital tamba laiha ventilador. Ne’e loos mak ne’e, ukun loos mak ne’e. Ne’e la loos, ne’e atu bosok povo ho festa. Orsida lori Indonesia ida mai kanta, orsida Japoneza ida mai kanta, la-hatene orsida lori Portugues ida mai kanta. Ita hotu gosta musika, ita hotu gosta festa mais primeiru ita tenki hare ema ida nia vida. &lt;strong&gt;(*)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-9124565910554541649?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/9124565910554541649/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=9124565910554541649&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9124565910554541649'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9124565910554541649'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/alkatiri-husu-governu-amp-ukun-didiak.html' title='Alkatiri Kritika AMP'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/ShUDv-Sa-5I/AAAAAAAAAOY/x8VTqk1RVYU/s72-c/alkatiri22606_narrowweb__300x425,0.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5714923710355179267</id><published>2009-05-14T23:15:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:08:18.320-07:00</updated><title type='text'>Alkatiri Kontra Xanana</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Xanana “Defende” Ministra Emilia&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Eis Pirmeiru Ministru no Sekretariu Geral Fretilin, Dr Mari Alkatiri hateten konsidera akuzasaun nebe Primeiru Ministru Xanana Gusmao halo hasoru Fretilin hanesan meius ida atu tenta defende Ministra Financas Emilia Pires nebe nia ministeiru deskunfia nakonu ho korrupsaun&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Xanana tenta defende nia ministra hodi akuza hau mak sofre “malaria kronika”. Tebes duni MF altura hau nia tempu nunka asina kontratu ho asesor nebe uluk sai asistente laboratorium ikus mai sai asesor internasional hodi manan osan bo’ot iha ministeriu financas .Atu nune’e lor-loron bele halo analiza ba ema nia foer sira,”dehan nia, ba jornalista sira, horiseik liu husi konferensia imprensa iha uma fukun PN.&lt;br /&gt;Alkatiri husu ba PM Xanana atu le relatoriu instutisaun internasional hodi detekta lolos sistema gestaun nebe uluk governu Fretilin hari hahu husi abut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune’e tusan nebe governu fretilin husik hela ba AMP mak halo inagurasaun sai kontradisaun bo’ot ho rajaun Xanana rasik la hatene Carry Over (orsamentu ne'ebe la gastu hotu) hanesan osan nebe komprometidu atu selu projetu pluri anual, dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entaun, Alkaitir hatutan, Fretilin presiza husik hela orsamentu ruma atu selu projetu hirak nebe seidauk remata.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia konsidera deklarasaun Xanana grave tanba realidade hatudu momos katak nia lahatene prinsipiu kontinuidade instituisional estadu nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Xanana dehan Fretilin monu tanba “Malaria Kroniku “ iha ministeriu financas altura neba.Hau hanoin ida ne’e hanesan konspirasaun no golpe nebe halo iha tinan 2006.Hodi hatudu momos katak nia la kretaivu atu sai nudar lideransa governu,”dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Labele Hatudu Odio&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Alkatiri hateten mos katak nia sente triste ba deklarasaun PM Xanana katak governu anterior nakonu ho korupsaun, projetu carry over no dividas barak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau rona ho laran triste. Hau hanoin dala barak hakarak hatan ka lae. Tamba hau hare katak Xanana nia lian. Nia hatudu katak, lakohi atu esplika sasan ho didiak. Maibe, nia hatudu nia odio, ne’e mak hau nia laran triste, ” dehan nia ba jornalista sira, horseik iha sala bankada Fretilin Parlamentu Nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alkatiri hatutan, ukun nain presiza servi povo ho didiak, maibe labele servi ho bosok. Tamba, Timor Leste rai ida demokratiku, labele konsidera malu hanesan inimigo. Nasaun presiza partidu politiku sira konsolida malu, labele fahe malu nafatin, “tenik nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita nian deit mak diak, ema seluk nian aat, ida ne’e tenki hotu. Ne’e hau nia apelu boot. Tenki rekonhese saida mak diak no saida mak aat. Atu konsolida nasaun labele haluhan istoria, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekretariu jeral partidu Fretilin komenta, Timor Leste presiza politiku ida ne’ebe mak honestu, tamba ne’e, nia enkoraja xefi governu atual atu kombate korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau lakohi hatudu odio tamba hau laiha odio ba Xanana. Xanana hatudu nia odio ne’e halo fali hau hanoin 2006, ba mensajem Presidente da Republika Xanana uluk iha loron 23 de Marsu 2006 no 22 Junu 2006. Ne’e hau hanoin repete fali 2006, povo lakohi ona krize hanesan 2006, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia husu ba governu atual, kuandu hetan kritika, hatan ho informasaun klarifikasaun laos hatan ho atake ne’ebe laiha fundamentu no laiha baze.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Se Xanana deit mak hatan ho dadus, para dehan ami ne’e bosok ten, hau sei fiar duni. Agora ho odio, hau husu para labele repete tan, “ nia haktuir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hateten, PM Xanana laiha konseptu atu hatan kritika husi opozisaun. Maibe halo konfuzaun iha publiku. Kulpa laos ninian deit. Kulpa nia kolaboradores sira. Assesores bar-barak la-hatene foo breefing ida diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Selu osan boot ba assesores sira, breefing diak mos laiha. ”Hau sei kontinua dehan, nia sala duni, tamba nia mak xefe. Maibe assesores bar-barak ne’e la-halo buat ida. Kolaboradores bar-barak mos la-halo buat ida atu foo oportunidade ba Xanana, transmite imajen ida diak, ‘ nia kestiona tan. &lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;(Timor Post) &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5714923710355179267?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5714923710355179267/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5714923710355179267&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5714923710355179267'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5714923710355179267'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/xanana-defende-ministra-financas.html' title='Alkatiri Kontra Xanana'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-2871374822935950298</id><published>2009-05-14T23:14:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T01:07:09.897-07:00</updated><title type='text'>Korupsaun Governu Anterior</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Alkatiri Dezafia Xanana Atu Investiga&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Eis Primeiru Ministru Mari Bim Amude Alkatiri dezafia Primeiru Ministru Xanana Gusmão atu labele akuza deit governu anterior maibe importante mak halo investigasaun hodi hetan provas&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Parlamentu deit husu dokumentus kontratu sira la-foo, satan foo ba Komisaun Anti Korupsaun. Parlamentu ne’e orgaun soberania, poder de fiskalizasaun, ” nia kestiona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bainhira komisaun Anti korupsaun estabelese, Fretilin prontu hetan investigasaun, “ dehan Alkatiri ba jornalista sira, iha sala komisaun bankada Fretilin, kuarta (13/05).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Uluk iha alegasoens ba korupsaun iha hau nian governu, hau rasik haruka inspektur jeral ba halo investigasaun. Ne’e provedor mos seidauk iha, inspektur jeral investiga kazu 60 karik, “ nia dehan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kazu korupsaun ida mak iha Prezidente da Republika. “Xanana la-gosta rona buat ne’e, mais hau repete fila fali. Ida nia selu ona, portante laos korupsaun. Hae! selu ka la-selu. Korupsaun, korupsaun nafatin, “ haktuir nia ho hamnasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha hasoru malu ho jornalista sira, sekretariu jeral Partidu Fretilin Mari Alkatiri, hanesan parte ida hodi hatan ba deklarasaun Primeiru Ministru Xanana Gusmão iha konferensia da imprensa, tersa (12/05) iha palacio do governu hodi hateten katak, korupsaun iha tempu governu anterior boot liu governu atual.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mari Alkatiri labele haluha katak governu Fretilin husik hela korrupsaun boot liu fali governu AMP. Se Alkatiri nega nia laos ema ona,” dehan PM Xanana, iha konferensia imprensa.&lt;br /&gt;Konferensia ne’ebe Primeiru Ministru halo hodi hatan ba kritika bankada opozisaun Fretilin konaba korupsaun iha ministeriu balun nomos salario ba assesor internasional sira iha ministeriu financas. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-2871374822935950298?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/2871374822935950298/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=2871374822935950298&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/2871374822935950298'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/2871374822935950298'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/korupsaun-governu-anterior-alkatiri.html' title='Korupsaun Governu Anterior'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-340677571031844774</id><published>2009-05-14T23:13:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T01:06:24.583-07:00</updated><title type='text'>Fretilin Abandona Plenaria</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Lei Inkeritu Parlamentar Hetan Aprovasaun&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Bankada oposizaun Fretilin, segunda loron-kraik no tersa dader (12/05) kontinua abandona plenaria ba diskusaun lei inkeritu juridiku parlamentar. Finalidade, lei refere hetan aprovasaun final global ho resultadu votasaun afavor 27, kontra 1 no abstensaun 5&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha deklarasaun de votos deputadu Vice Prezidente Parlamentu Nasional Vicente da Silva Guterres hateten katak, deputadu konsege halao knar ida ne’ebe importante tebtebes. Ita hein pratikamente, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fernanda Mesquita Borges Prezidente Partidu Unidade Nasional ne’ebe vota abstein tamba iha artigo balun limita opozisaun sira tamba partidu kiik kadeira ladun barak atu halo inkeritu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Borges hatutan artigo 4 loke dalan atu iha komisaun inkeritu parlamentar ida ne’ebe obrigatoriu mais presiza deputadu 22, maibe opozisaun bele hamutuk hodi halo inkeritu ruma iha sesaun legislatura.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos kestiona transparancia tamba prosesu inkeritu taka ba publiku. Iha Portugal, deputadu sira ne’ebe halo inkeritu loke ba publiku. Ida ne’e hanesan prosesu ida ne’ebe Timor-Leste presiza atu aprende. Hein katak aban bain rua bele hadia fali, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vital dos Santos deputadu husi Partido Demokrata ne’ebe vota afavor konfesa katak ho lei ne’e, parlamentu bele halo inkeritu parlamentar tinan ida dala ida, ida ne’e mak posibilidade deputadu sira atu halo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Razaun Fretilin abandona plenaria relasiona proposta alterasaun numeru 3 ne’ebe mai husi Vicente da Silva Guterres ne’ebe muda direitu deputadu 10 ba 22 tamba kadeira opozisaun iha parlamentu la too 22.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kadeira Fretilin iha PN 21, Aliansi Demokrata kadeira 2 no Partidu Unidade Nasional kadeira 3. Mesmu Fretilin abandona plenaria, PUN no Aliansi Demokrata kontinua partisipa diskusaun lei ne’e too votasaun final global. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-340677571031844774?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/340677571031844774/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=340677571031844774&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/340677571031844774'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/340677571031844774'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/lei-inkeritu-parlamentar-hetan.html' title='Fretilin Abandona Plenaria'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5806848870666282698</id><published>2009-05-14T23:11:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:05:45.548-07:00</updated><title type='text'>Pro Kontra AMP No Fretilin</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;“Teatru” Politika Iha PN&lt;br /&gt;■Fretilin Sei Renunsia Husi PN&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Asaun politika ne’ebe reprejentante povo hatudu iha uma fukun Parlamentu Nasional durante diskusaun lei inkeritu parlamentar horisehik hanesan fali “teatru” politika ida&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asaun nebe mosu maka hanesan Fretilin abandona plenaria, no sorin seluk, bainhira Fretilin halo deklarasaun politika deputadu husi bloku Aliansa Maioritaria Parlamentar abandona mos plenaria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reasaun ne’ebe deputadu AMP no Fretilin hatudu, tuir Prezidente PN Fernando Lasama de Araujo katak, “ladun diak tanba afeita ba servisu PN.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mais ida ne’e vida politika ne’ebe iha rai hot-hotu akontese, ida ne’e vida demokratiku. Husu ba deputadu sira hot-hotu hanoin ho responsabilidade para kumpri sira nian knaar iha parlamentu. Ba opozisaun atu labele walk out (abandona plenaria) deit, maibe hanoin tuir dalan demokratiku katak iha mundu ne’ebe deit maioria deside, minoria submete, “ katak Prezidente PN Lasama ba jornalista sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidente ba orgaun soberanu hanesan PN husu ba povo, 2012 tempu eleisaun atu hili deputadu ne’ebe iha responsabilidade, no ida ne’ebe mak hakarak duni servisu ho laran tomak nomos responsabilidade boot ba nasaun, laos ba partidu deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidente Partidu Unidade Nasional Fernanda Mesquita Borges hateten, asaun ne’e hanesan taktika Fretilin no AMP atu hasoru malu, maibe bele afeita ba prosesu parlamentar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia informa ba povo iha Timor laran tomak katak, situasaun iha Parlamentu Nasional lao ladun diak. Povo presiza hili deputadu sira ne’ebe iha responsabilidade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Borges hatutan, kuandu opozisaun foti povo nia problema. Tenki simu, hakarak ka lakohi povo mak simu todan ne’e. Tamba ne’e, husu ba povo katak atu hanoin didiak hodi hili iha eleisaun 2012, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Portavoz deputadu AMP Fernando Gusmão iha intervista ba jornalista sira hateten katak, asaun walk out ne’e direitu demokratiku tamba ne’e laiha ema ida mak atu bandu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Buat ida ne’e mosu tamba sentimentu kolega AMP sira ladun kontente ho situasaun parlamentu nian. Parlamentu ne’e orgaun koletivu, tantu AMP no Fretilin hamutuk mak dehan parlamentu nasional, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia esplika funsaun PN mak halo lei, fiskalizasaun no desizaun politika. Deklarasaun politika hanesan informasaun, maibe importante mak halo lei ba nasaun. Importante seluk mak fiskalizasaun politika, governu halo servisu loos ou lae.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefi bankada PSD ne’e mos konfesa, asaun ne’e hanesan protesta politika ho razaun wainhira diskute konaba lei inkeritu parlamentar deputadu Fretilin abandona plenaria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fernando Gusmão hatutan tan katak, asaun ne’e hanesan taktika politika oinsa destabiliza funsionamentu parlamentu, para iha razaun Presidente da Republika bele desolve PN, nune’e mosu eleisaun antisipada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pedro da Costa deputadu husi bankada CNRT hateten, ambiente hanesan ne’e iha nasaun ne’ebe deit akontese.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Buat ne’ebe tenki toma konsiderasaun mak rejimentu PN tenki hadia tamba funsionamentu quorum la-presiza 51 pursentu mais um, maibe funsiona um terso ne’ebe presiza regula. Maibe iha votasaun tenki iha quorum, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jacob Xavier deputadu AD haktuir, parlamentu sempre iha opozisaun ne’ebe halo deklarasaun politika. Pro no kontra buat ida normal, atu oinsa governu bele hadia povo nia moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretantu, ba jornalista sira, Xefe bankada Fretilin Aniceto Guterres hateten bankada opozisaun Fretilin iha PN sei kaer metin hahalok walk out nebe halo husi AMP, hodi renunsia husi uma fukun parlamentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau hanoin ida ne’e hanesan rajaun fundamental ida ba ami atu kaer metin hodi renunsia husi mandatu, nudar deputadu iha parlamento nasional,”dehan Aniceto, ba jornalista.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hateten hahalok walk out nebe maka halo husi AMP ne’e hanesan anti demokrasia iha plenaria laran hodi lakohi rona deklarasaun politika husi opozisaun.&lt;br /&gt;Nia hateten tuir lolos ne’e, nudar partidu maioria nebe kaer ukun tenki simu kritika sira nebe maka mai husi opozisaun. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5806848870666282698?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5806848870666282698/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5806848870666282698&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5806848870666282698'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5806848870666282698'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/pro-kontra-amp-no-fretilin.html' title='Pro Kontra AMP No Fretilin'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3019423005744271731</id><published>2009-05-14T23:08:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:05:00.145-07:00</updated><title type='text'>Xanana Akuza Governu Anterior</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Xanana : Alkatiri Labele Nega Fretilin Korruptor Boot Liu AMP&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Primeiru Ministru Xanana Gusmao husu ba eis Primeiru Ministru no atual Sekretariu Jeral Fretilin Dr. Mari Alkatiri atu labele nega katak korrupsaun iha governasaun Fretilin nian boot liu governasaun Aliansa Maioria Parlamentar.PM Xanana hateten ida ne’e, Tersa (12/05), liu husi konferensia imprensa, nebe maka akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, iha palasio governu&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mari Alkatiri labele haluha katak governu Fretilin husik hela korrupsaun boot liu fali governu AMP. Se Alkatiri nega nia laos ema ona,” dehan PM Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tanba uluk hau sei prezidente inprezariu barak ba hato’o ba hau dehan favor hato’o hela ba governu selu ami nia projeitu halo hotu ona maibe governu seidauk selu. Mais hau dehan ba Alkatiri atu selu tutuir osan sira nee, nia dehan diak- diak maibe la selu,” dehan tan Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maibe, nia husu mos ba ema lideransa Fretilin atu lori evidensia ba tribunal sekarik governu AMP halo korrupsaun. Tanba, akuza ema arbiru deit nein laiha evidensia ne’e ladiak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau dehan ona iha evidensia hodi ba tribunal, labele koalia deit hanesan manu inan ida atu tolun maibe ohin nia kokorek ba mai. Se tribunal informa hau, dehan hau nia membrus governu nee sala hau sei hasai nia, maibe se dehan nia los hau simu nafatin nia,” PM Xanana hateten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefe governu nee dehan, tuir lolos nia lakoi atu ke’e kazu korrupsaun nebe mosu iha Fretilin nia tempu, maibe Fretilin rasik maka hakarak kee rasik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami dehan tiha ona katak konaba kotuk ita nonok tanba ita hakarak hadia ba oin, mais ami nonok foer mai fali, ita hotu tenki foti sai fali,” haktuir nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alende ida ne’e, PM Xanana afirma katak Komisaun Anti Korrupsaun tenki hari atu nune’e bele halo kombate korrupsaun nebe maka mosu iha governu nia laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau husu ita hotu tenki defende KAK atu hare tok buat sira uluk –uluk nee hotu ita tenki hare nusa maka ema nee manan $200 dolar deit nia hetan fali buat ida nee, ida neba? nee ita sei lao ba atu hare tamba KAK sei loka dalan ba buat oin –oin,” dehan Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Xanana katak, durante nee nia rasik observa media fo sai kazu korrupsaun barak mosu iha ministeiru sira, maibe informasaun sira nee so doko deit publiku nia hanoin tamba la iha evidensia forti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dala ruma ami husik to buat nee tasak tiha maka ami hare oinsa maka bele hatan. Maibe ami durante fulan nen (6) nia laran nutusia sai barak dehan governu AMP korrupsaun mosu barak tebes. Mesmu hahu husi hau rasik to hau nia ministru sira ami hotu mesak korruptor deit,” Xanana responde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konaba kestaun korrupsaun, Xanana haktruir katak kritika hotu nebe hato ba nia governu ne’e nia simu. Tanba bele desperta konsensia povu ba problema boot korrupsaun atu nunee AMP bele hakasan nafatin hodi TL bele sai numeru primeiru kombate korrupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba kestaun publika informasuan ka notisia ba publiku iha TL, tuir Xanana katak, media bele hetan naroman ba liberdade ona atu publika kazu korrupsaun hotu tanba uluk jornal ida labele publika arbiru kazu korrupsaun nebe mosu iha governu nia laran. Maibe agora governu AMP fo liberdade ba media atu krika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Debate publiku konaba korrpsaun nudar sinal diak, hatudu katak nasuan ida nee hader tiha ona. Uluk karik jornal ida labele koalia hasoru governu, ohin buat nee sai normal tiha ona ami orgulhu tamba liberdade imprensa iha tina ona,” dehan Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konaba salariu asesor internasional sira iha ministeriu financas nebe maka durante ne’e hetan kritika barak husi Fretilin, PM Xanana nebe hetan akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, hateten governu AMP lahasai osan povu nian hodi selu salariu asesor internasional. maibe, asesor kuaje nain 48 nee, hetan vensimentu husi prozeitu Public Finance Management Capacity Building Programme (PFMCBP), ne’ebe finansia husi doador ualu (8), iha sistema administrasaun Banku Mundial nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir PM Xanana, prekupasaun husi reprezentante Parlamentu Nasional (PN) liliu husi parte Fretilin hanesan alegasaun falsu tanba realidade estadu la uza osan povu, lahanesan ho governasaun Fretilin iha antigu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PM Xanana nebe kompleta ho dokumentus boot ida iha nia liman, hateten, sira iha evidensia forte no dadus kompletu konaba mal administrasaun at liu husi governasaun Fretilin nian., liliu iha parte Ministeriu Finansas nebe lidera husi Maria Madalena Boavida.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita rona deit hanesan nee, governu Fretilin iha 2007 fo 23 dias ba asesor internasional ida ho valor rihun $23 naran. nia sim um mil ba loron ida. mas la inklui iha despezas, han, hemu, alojamentu hanesan Otel, trasporte, buat hirak nee estadu mak selu hotu,”deklara nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seluk fali iha Novembru 2006, 42 dias ba konsultan services ba fundus MCC nian ho vensimentu rihun $42. Ba travel nian maka rihun $11,77, lainklui tan toba fatin iha otel boot hanesan Sagres, venture no seluk tan. Xanana hateten, maibe, sira nunka buka atu lekar sai, hodi hein Fretilin duni mak abuza hodi sukit sai sira nia foer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha Marsu 2007, iha mos 16 dias ho rihun $16 kompleta expensive rihun $4300. “perdiem ba iha Bali kalan ida rihun $1. buat sira nee iha hotu. agora Fretilin responde tok. Dili airport arrived Viza, mos ita maka selu hotu. ida nee maka fulan-fulan hela deit. liliu ba Sr ida be MCC nian. mas nia la produz buat ida to’o AMP ukun tiha deit,”deklara mos Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PM Xanana rekonese falhansu balun agora dadaun konaba projeitu estrada nebe ladauk hadia remata, inklui programa preoridade seluk. maibe tuir nia, buat hirak nee relasiona ho devidas bara-barak husi governu anterior nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sira iha devidas barak los, ne’ebe maka ami labele sura ida-idak. maibe kandu total deit entaun kuaje milaun $119.mas to’o Dezembru 2007, ami hili nebe mak ami tenke kontinua. no ba restu nebe falha, ami tau hotu iha kaisa,”deklara nia. &lt;strong&gt;(Timor Post) &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3019423005744271731?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3019423005744271731/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3019423005744271731&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3019423005744271731'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3019423005744271731'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/xanana-akuza-governu-anterior.html' title='Xanana Akuza Governu Anterior'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3257183279405530136</id><published>2009-05-14T23:07:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:04:35.995-07:00</updated><title type='text'>Alegasaun Korupsaun</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Alegasaun Korrupsaun Hasoru Membru Governu,&lt;br /&gt;PM Presiza Realiza Promesa&lt;br /&gt;DILI - &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Deputadus husi bankada opozisaun husu ba Xefe Governu Xanana Gusmão atu foti desizaun politika ida klaru ba publiku relasiona indikasaun korupsaun ne’ebe mosu iha Ministeriu da Justica, Ministeriu Turismu Komercio no Industria nomos ministeriu seluk&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Laos ami opozisaun nia fatin atu lori ba tribunal de rekursu, ne’e laos ona. Se ita hakarak boa governasaun, governu tenki iha posizaun ida klaru. Se ema ne’e iha alegasaun atu hasai ka la-hasai, “kestiona deputada Fernanda Borges.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefe bankada Partidu Unidade Nasional ne’e mos eziji promesa Primeiru Ministru Xanana Gusmão iha momentu kampanha katak, centavos lima deit mak lakon mos sei hasai husi kargo politika hanesan ministru ou sekretariu estadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia enkoraja Xefi do Governu atu foti desizaun ida klaru, tamba desizasaun saida deit mak PM Xanana Gusmão foti halo ba povo no nasaun nia diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Se lae, korupsaun ne’e ita falun hela deit, falun hela deit, bainhira los mak ita atu resolve, “ hateten tan Borges.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Francisco de Araujo deputadu husi bankada ASDT hateten, depende ba Primeiru Ministru nia desizaun. Maibe importante mak realiza promesa iha tempu kampanha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Naok lima cent, naok kuarter sai. Mais realidade ministeriu hothotu ema detekta ona katak iha korupsaun, maibe Primeiru Ministru aguenta nafatin. Tuir bankada ASDT ministru balun, ministra balun indika ba korupsaun tenki sai. Tauk nasaun ne’e nakfera ka nakdoko, “ nia kestiona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu husi bankada CNRT Aderito Hugo da Costa hateten, hahalok krime laos desizaun politika mak resolve maibe liu husi dalan justica.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aderito Hugo informa, prosesu ne’e lao dadaun. Maibe ema ne’ebe hetan alegasaun sai hanesan sasin seidauk bele hola desizaun hodi suspende. Kuandu, sai ona suspeitu sei tuir prosesu normal.&lt;br /&gt;“Sira ne’ebe ministru, sekretariu estadu, ne’e kargu politiku. Laos kompania privada, se komete iha alegasaun ruma iha buat rua deit, julgamentu mak halo nia sai, moralmente rejigna-an para prosesu lao. Tamba kadeira ne’ebe tuur kadeira publiku nian, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adriano do Nascimentu Xefi bankada Partido Demokrata hateten katak, indikasaun korupsaun parte judisiario presiza hare fila fali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan tan, politikamente PM iha ona vontade ba boa governasaun. Maibe fila fali ba boa vontade sira ne’ebe halao knaar politika hanesan ministru, sekretariu estadu no direitur sira.&lt;br /&gt;Hanesan informasaun neébe diario neé foo sai katak, partido oposizaun Fretilin ejiji ba PM atu foti desizaun politika para hapara ministru ou ministra neébe indika halo korupsaun. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3257183279405530136?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3257183279405530136/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3257183279405530136&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3257183279405530136'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3257183279405530136'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/alegasaun-korupsaun.html' title='Alegasaun Korupsaun'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-6695630225168379540</id><published>2009-05-14T23:05:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T01:04:14.921-07:00</updated><title type='text'>Peska Ilegal</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Ro Peska Illegal Kontinua Halao Operasaun&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Deputada Getrudes Moniz husi bankada Partido Demokrata no deputadu husi bankada Fretilin Inacio Moreira, segunda (11/05) iha plenaria Parlamentu Nasional husu ba parte kompetente atu foo atensaun ba ro peska illegal ne’ebe kontinua naok riku soin iha Tasi Timor&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir informasaun ne’ebe Getrudes Moniz simu husi populasaun distritu Lautem, Sub distritu Com iha semana kotuk katak, ro peska illegal hamutuk 46 ne’e diskunfia mai husi Thailandia, maibe seidauk identifika klaru, sempre halo operasaun iha tasi klaran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prekupasaun neé, deputada husi bankada PD kestiona ba orsamentu geral do estadu 2008, Parlamentu Nasional aprova ona orsamentu $28 milliaun atu sosa ro patrulhamentu rua husi Xina. Maibe, too agora ro patrulhamentu neé seidauk halo operasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reprejentante povo ne’e husu ba Polisia Nasional Timor Leste ne’ebe foin lalais ne’e sosa ro patrulhamentu kiik ho objectivu patrullhamentu atu monta iha area tasi Lospalos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba hanesan asuntu nasional, nia ejiji atu oinsa ro patrulhamentu rua husi Xina to lalais mai TL hodi kontrola riku soin iha tasi Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu Inacio Moreira informa katak, ro peska neébe halo operasaun iha area tasi Com-Lospalos diskunfia nain husi membru governu ida nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inacio Moreira hatutan, ro peska neé hetan ona protesta husi peskador iha area Com tamba neé ro neé agora dadaun halo fali operasaun iha Dili ba tempu kalan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha sorin seluk, Vice Primeiru Ministru Jose Luis Guterres hatan kestaun ne’e katak, agora dadaun ro patrulhamentu ne’ebe TL sosa husi nasaun Xina sei iha prosesu rekonstrusaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir publikasaun diario neé antes, Sekretariu Estadu Defesa Julio Thomas Pinto informa katak, molok tama ba tinan 2010 ro patrulhamentu ne’e sei halao operasaun iha area tasi Timor hodi kontrola ro peska illegal husi nasaun liur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ro patrulhamentu ne’ebe TL sosa husi nasaun Xina ho naruk metru 45. Agora dadaun membru komponente Naval hamutuk 30 halao hela treinamentu no involve mos iha prosesu rekonstrusaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir dadus neébe Timor Post rekolla, ro peska husi Thailandia ho naran Golden Sea, Missouri Reefer, Silver Sea, M/V Fernando, Emerald Reefer, M/V Ocean, Sutti Reefer husi Panama sempre tama mai Portu – Dili hodi hetan lisensa husi Quarantena Timor Leste, Diresaun Imigrasaun no Alfandega.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neébe servisu iha Portu lakohi atu hakerek nia naran, prekupa ho prejensa ro hirak neé. Tamba tuir nia katak, wainhira ro sira neé mak hetan ona lisensa, klaru katak bele iha posibilidade naok ikan ou riku soin balun iha tasi Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neébe servisu iha Portu durante tinan lima haktuir tan katak, antes neé, ro peska sira neé nunka mai foti surat lisensa, maibe agora dadaun neé, ro peska husi nasaun Thailandia neé sempre mai hela deit, fulan ida mai dala rua ou dala tolu, sem objetivu ida neébe mak klaru, “ nia hatutan tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neé mos husu ba agensia SVD neébe fasilita ro husi Thailandia atu esplika ba orgaun soberanu hanesan governu no parlamentu konaba objetivu husi ro hirak ne’e. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-6695630225168379540?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/6695630225168379540/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=6695630225168379540&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6695630225168379540'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6695630225168379540'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/peska-ilegal.html' title='Peska Ilegal'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1535151073047018744</id><published>2009-05-14T23:05:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:03:50.221-07:00</updated><title type='text'>Prekupasaun Deputadu Konaba Ro Peska Illegal</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Ro Peska Illegal Kontinua Halao Operasaun&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Deputada Getrudes Moniz husi bankada Partido Demokrata no deputadu husi bankada Fretilin Inacio Moreira, horseik iha plenaria Parlamentu Nasional husu ba parte kompetente atu foo atensaun ba ro peska illegal ne’ebe kontinua naok riku soin iha Tasi Timor&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir informasaun ne’ebe Getrudes Moniz simu husi populasaun distritu Lautem, Sub distritu Com iha semana kotuk katak, ro peska illegal hamutuk 46 ne’e diskunfia mai husi Thailandia, maibe seidauk identifika klaru, sempre halo operasaun iha tasi klaran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prekupasaun neé, deputada husi bankada PD kestiona ba orsamentu geral do estadu 2008, Parlamentu Nasional aprova ona orsamentu $28 milliaun atu sosa ro patrulhamentu rua husi Xina. Maibe, too agora ro patrulhamentu neé seidauk halo operasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reprejentante povo ne’e husu ba Polisia Nasional Timor Leste ne’ebe foin lalais ne’e sosa ro patrulhamentu kiik ho objectivu patrullhamentu atu monta iha area tasi Lospalos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba hanesan asuntu nasional, nia ejiji atu oinsa ro patrulhamentu rua husi Xina to lalais mai TL hodi kontrola riku soin iha tasi Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu Inacio Moreira informa katak, ro peska neébe halo operasaun iha area tasi Com-Lospalos diskunfia nain husi membru governu ida nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inacio Moreira hatutan, ro peska neé hetan ona protesta husi peskador iha area Com tamba neé ro neé agora dadaun halo fali operasaun iha Dili ba tempu kalan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha sorin seluk, Vice Primeiru Ministru Jose Luis Guterres hatan kestaun ne’e katak, agora dadaun ro patrulhamentu ne’ebe TL sosa husi nasaun Xina sei iha prosesu rekonstrusaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir publikasaun diario neé antes, Sekretariu Estadu Defesa Julio Thomas Pinto informa katak, molok tama ba tinan 2010 ro patrulhamentu ne’e sei halao operasaun iha area tasi Timor hodi kontrola ro peska illegal husi nasaun liur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ro patrulhamentu ne’ebe TL sosa husi nasaun Xina ho naruk metru 45. Agora dadaun membru komponente Naval hamutuk 30 halao hela treinamentu no involve mos iha prosesu rekonstrusaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir dadus neébe Timor Post rekolla, ro peska husi Thailandia ho naran Golden Sea, Missouri Reefer, Silver Sea, M/V Fernando, Emerald Reefer, M/V Ocean, Sutti Reefer husi Panama sempre tama mai Portu – Dili hodi hetan lisensa husi Quarantena Timor Leste, Diresaun Imigrasaun no Alfandega.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neébe servisu iha Portu lakohi atu hakerek nia naran, prekupa ho prejensa ro hirak neé. Tamba tuir nia katak, wainhira ro sira neé mak hetan ona lisensa, klaru katak bele iha posibilidade naok ikan ou riku soin balun iha tasi Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neébe servisu iha Portu durante tinan lima haktuir tan katak, antes neé, ro peska sira neé nunka mai foti surat lisensa, maibe agora dadaun neé, ro peska husi nasaun Thailandia neé sempre mai hela deit, fulan ida mai dala rua ou dala tolu, sem objetivu ida neébe mak klaru, “ nia hatutan tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontes neé mos husu ba agensia SVD neébe fasilita ro husi Thailandia atu esplika ba orgaun soberanu hanesan governu no parlamentu konaba objetivu husi ro hirak ne’e. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1535151073047018744?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1535151073047018744/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1535151073047018744&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1535151073047018744'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1535151073047018744'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/prekupasaun-deputadu-konaba-ro-peska.html' title='Prekupasaun Deputadu Konaba Ro Peska Illegal'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-7878047033392114797</id><published>2009-05-14T23:04:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:03:02.229-07:00</updated><title type='text'>Fretilin Walk Out</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Diskusaun Lei Inkeritu Parlamentar,&lt;br /&gt;Partido Opozisaun “Walk Out”&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Partido opozisaun iha Parlamentu Nasional, horseik loron kraik la-prenche quorum ba diskusaun lei inkeritu parlamentar. Maibe, diskusaun kontinua ho numeru deputadu 34&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha deklarasaun votos ba proposta alterasaun numeru 3 neébe muda direitu deputadu 10 ba 22, tuir Xefe bankada partido Fretilin Aniceto Guterres katak, koalia maioria no minoria. Maioria mak absoluta 33 entaun seluk laiha tan direitu ona, “ nia kestiona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ida neé taka dalan, sei la-taka dalan entaun difikulta atu halo inkeritu parlamentar, hodi halao funsaun fiskalizasaun politika. Hau la-fiar ita bele halo inkeritu parlamentar ho efetivu tamba interese politika barak sei la-konsege. Ami pesimista ho ida ne’e. Tamba difikulta hanesan ne’e, bankada Fretilin sei la hola parte diskusaun ba lei ida ne’e, ami komesa walk out ba diskusaun lei ne’e, “dehan Aniceto Guterres iha deklarasaun de votos horseik meudia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefe bankada Partido Unidade Nasional Fernanda Mesquita Borges neébe vota kontra ba proposta alterasaun numeru 3 iha intervista ba Timor Post hateten, lei inkeritu parlamentar buat ida importante ba instituisaun soberanu hanesan PN, tenki nakloke hodi fo oportunidade ba bankada hotu ne’ebe hakarak halo fiskalizasaun iha instrumentu legal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Atu rekere investigasaun deit presiza deputadu 22. Fretilin mos laiha deputadu 22, CNRT mos laiha, satan bankada seluk, “Borges kestiona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fernanda Borges konfesa, PUN la prontu halo quorum ba AMP. “Se, ami mak mai halo quorum hodi halo lei ida la foo direitu ba opozisaun atu halo inkeritu, ami sei la tuir, ami sei hamrik iha liur hodi hein resultadu, “ dehan tan deputada Borges.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aderito Hugo da Costa deputadu husi bloku AMP neébe vota afavor komenta katak, proposta refere hare ba kualidade no valor inkeritu, nomos artigo neé sei la susar kuandu aprova para inisiativa bele passa, se inisiativa deputadu 10 deit mak halo, sei la garante atu passa kuandu aprova iha plenaria, “ nia esplika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan tan, deputadu neébe garante atu kria komisaun presiza ejiji no lobi ba deputadu balun ou bankada seluk, nuneé inisiativa bele konklui iha aprovasaun.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vital dos Santos deputadu husi bankada Partido Demokrata haktuir, fiskalizasaun ho inkeritu objetivu atu promove boa governasaun, hadia mall administrasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Lalika difikulta hodi halo komplikadu. Tuir lolos parlamentu ida ne’e loke dalan luan halo inkeritu ho maneira fiskalizasaun simplist hodi hadok imajem, kurtina husi governu, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Xefe bankada PD Adriano do Nascimento komenta, deputadu AMP foo fuan mak servisu ba estadu ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Resultadu ba votasaun alterasaun numeru 1, proposta eliminasaun afavor 18, kontra 17, abstensaun 6. Votasaun konaba inisiativa maioria simplist afavor 14, kontra 21, abstensaun 6. Proposta de alterasaun numeru 3 neébe muda direitu deputadu 10 ba 22 ho resultadu votasaun afavor 21, kontra 17, abstein 3. Proposta artigo numeru 2 no alterasaun passa ho resultadu votasaun afavor 23, kontra 10, abstein 8. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-7878047033392114797?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/7878047033392114797/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=7878047033392114797&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7878047033392114797'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7878047033392114797'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/fretilin-walk-out.html' title='Fretilin Walk Out'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1879134446409320797</id><published>2009-05-12T01:58:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:01:45.619-07:00</updated><title type='text'>Lei Inkeritu</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Lei Inkeritu Parlamentar Hetan Aprovasaun&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Bankada oposizaun Fretilin, segunda loron-kraik (11/05) no tersa (12/05) dader kontinua abandona plenaria ba diskusaun lei inkeritu juridiku parlamentar. Finalidade, lei refere hetan aprovasaun final global ho resultadu votasaun afavor 27, kontra 1 no abstensaun 5&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha deklarasaun de votos deputadu Vice Prezidente Parlamentu Nasional Vicente da Silva Guterres hateten katak, deputadu konsege halao knar ida ne’ebe importante tebtebes. Ita hein pratikamente, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Fernanda Mesquita Borges Prezidente Partidu Unidade Nasional ne’ebe vota abstein tamba iha artigo balun limita opozisaun sira tamba partidu kiik kadeira ladun barak atu halo inkeritu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Borges hatutan artigo 4 loke dalan atu iha komisaun inkeritu parlamentar ida ne’ebe obrigatoriu mais presiza deputadu 22, maibe opozisaun bele hamutuk hodi halo inkeritu ruma iha sesaun legislatura.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos kestiona transparancia tamba prosesu inkeritu taka ba publiku. Iha Portugal, deputadu sira ne’ebe halo inkeritu loke ba publiku. Ida ne’e hanesan prosesu ida ne’ebe Timor-Leste presiza atu aprende. Hein katak aban bain rua bele hadia fali, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vital dos Santos deputadu husi Partido Demokrata ne’ebe vota afavor konfesa katak ho lei ne’e, parlamentu bele halo inkeritu parlamentar tinan ida dala ida, ida ne’e mak posibilidade deputadu sira atu halo. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Razaun Fretilin abandona plenaria relasiona proposta alterasaun numeru 3 ne’ebe mai husi Vicente da Silva Guterres ne’ebe muda direitu deputadu 10 ba 22 tamba kadeira opozisaun iha parlamentu la too 22. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kadeira Fretilin iha PN 21, Aliansi Demokrata kadeira 2 no Partidu Unidade Nasional kadeira 3. Mesmu Fretilin abandona plenaria, PUN no Aliansi Demokrata kontinua partisipa diskusaun lei ne’e too votasaun final global. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1879134446409320797?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1879134446409320797/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1879134446409320797&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1879134446409320797'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1879134446409320797'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/lei-inkeritu.html' title='Lei Inkeritu'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8997358280379079720</id><published>2009-05-08T00:39:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T00:36:27.624-07:00</updated><title type='text'>Salario Internasional</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Deputadu Sira Kestiona Salario Standar Internasional&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Advisor internasional husi Ministeriu da Financas Michael Francino ho pozisaun Planning and Financial Management. Tuir lista ho data assinatura (10/06/2008) simu salario total $589,449&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Realidade ne’e, deputadu husi bankada Partido Demokrata Rui Menezes foin lalais ne’e iha plenaria Parlamentu Nasional kestiona ho razaun katak, mesmo osan barak ne’e mai husi doadores, maibe osan ne’e oferese ba Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alende ne’e, salario Timor-Oan kategoria internasional tuir xefi bankada Partidu Unidade Nasional importante mak servisu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Se-lae, ita kria instituisaun funsionariu sira manan oin seluk, ema seluk ne’ebe Timor-Oan nafatin lakohi funsionariu maibe manan osan boot teb-tebes. Halo saida. Ida ne’e mak ami presiza hatene, “ kestiona Presidente PUN Fernanda Borges.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Liu husi intervista ba diario ne’e foin lalais iha Parlamentu Nasional, Fernanda Borges haktuir katak, bankada PUN mos husu ona ba Ministra da Financas hodi hatoo ba parlamentu konaba osan hira mak tekniku Timor-Oan sira manan, maibe too agora seidauk hetan, “ Borges lamenta.&lt;br /&gt;“Ita presiza strutura administrasaun publika mak tenki iha funsionariu publiku de kareira ne’ebe ita ajuda sira ho treinu no kapasita hodi bele halo servisu tuir salariu ne’ebe sustentavel, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salariu advisor Timor-oan ba kategoria internasional, tuir Aderito Hugo da Costa katak, hanesan politika ida atu akomoda Timor-Oan ne’ebe durante ne’e buka liu servisu iha ajencia internasional duke servisu publiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho kategoria salario internasional, Timor-oan hotu bele foo kontribuisaun ba nasaun, “ Hugo haktuir razaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia esplika tan katak, rekrutamentu ba ema internasional standar mai husi ajencia internasional.&lt;br /&gt;Tradusaun media Fretilin husi jornal The Australian hatete katak, Ines Almeida ema ne’ebe servisu foo apoio imprensa iha Ministeriu das Financas Timor Leste nian. Tinan dadaun ne’e, manan osan boot liu Primeiru Ministru Xanana Gusmão ne’ebe salario baziku $1,000 ho $500 subsidiu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinan 2008-2009 Ines Almeida mana osan pakote ida ho salario baziku $182,400 no hetan fali $41.356 ba viajem no moris lorloron nian. Total osan ne’ebe Ines Almeida simu $219,765.&lt;br /&gt;Graham Daniel ema Australiano iha kontratu tinan ida nudar senior asesor jestaun ba Ministra Financas ho salario $236,160 homos $60,361 konaba reimbolsu, pakote $296,521.&lt;strong&gt; (Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8997358280379079720?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8997358280379079720/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8997358280379079720&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8997358280379079720'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8997358280379079720'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/salario-internasional.html' title='Salario Internasional'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-6993777893262688484</id><published>2009-05-08T00:27:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T01:00:42.636-07:00</updated><title type='text'>Alegasaun Korupsaun Ministra da Justica</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;La-Hasai Lucia Lobato,&lt;br /&gt;Sei Afeita Kredibilidade Governu&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Partido opozisaun Fretilin kontinua ejiji responsabilidade politika Primeiru Ministru Xanana Gusmão hodi hasai Ministra da Justica Lucia Lobato, se-lae bele afeita kredibilidade governu, “ dehan Xefi bankada Fretilin ba jornalista sira iha sala bankada Parlamentu Nasional&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Responsabilidade laos ami opozisaun nian, ne’e responsabilidade governu. Liliu ne’e responsabilidade politika nudar Xefi do Governu ida, oinsa bele hola medidas ba kazu korupsaun. Kombate korupsaun ho sistema, ho vontade, seriedade. Liliu vontade politika atu kombate. Ida ne’e la-hatudu, “ katak tan Aniceto Longuinhos Guterres.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aniceto Guterres reafirma, Xanana Gusmão hanesan xefi do governu lolos hola ona medidas tuir responsabilidade politika tamba afeita ona ba governu no kredibilidade Primeiru Ministru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Membru governu ne’e laos funsionario bai-bain, hodi hein desizaun husi tribunal mak foin halo suspensaun. Membru governu ne’e nomeasaun politika, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deklarasaun Primeiru Ministru ne’ebe jornais diarios publika edisaun kuarta (29/04) “tantang” FRETILIN lori dadus korrupsaun ba Tribunal Rekursus. Tuir Aniceto Guterres katak, deklarasaun nee hatudu falta sentidu responsabilidade nudar Xefe Governu katak governu la-tauk atu kombate KKN, sei halo buat hotu no sei hamos KKN.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan tan katak, povo iha direitu lakon konfiansa bainhira alegasaun forte no kredivel mosu tanba integridade no kredabilidade governu afetadu, liliu bainhira Primeiru Ministru la-hola medidas atu hasai duvidas ne’ebe mosu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita hotu keta haluha ona karik katak uluk, S.E. Sr. Primeiru Ministru sei Presidenti Republika nian iha Junu 2006, ejiji mos rejignasaun husi Dr. Mari Alkatiri nudar Primeiru Ministru tanba hetan alegasaun deit husi programa Televisaun Four Corners neebe nia dehan tenke simu responsabilidade politika. La ho ordem tribunal ida iha tempu ne’eba no ikus mai Ministeriu Publiku arkiva kazu, “ dehan tan nia ba jornalista sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kaer metin ita bo’ot nia responsabilidade politika no hasai Ministra Justisa de facto agora kedas tanba ema hotu konkorda, maibe ita bo’ot deit mak sei fo protesaun ba nia nafatin. Ami hatene katak ne’e susar maibe ami sei fo koragem ba ita sei ita bele halo, “ hatoo Xefi bankada ne’e.&lt;strong&gt; (Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-6993777893262688484?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/6993777893262688484/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=6993777893262688484&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6993777893262688484'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/6993777893262688484'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/alegasaun-korupsaun-ministra-da-justica.html' title='Alegasaun Korupsaun Ministra da Justica'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5686915891819608612</id><published>2009-05-07T23:55:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:59:17.558-07:00</updated><title type='text'>Quarantina Prende Ikan Maran</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Karantina Prende Ikan Maran Tonelada 10&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Karantina prende ikan maran ho tonelada 10 iha Portu Dili, kuarta (29/04) ne’ebe mai husi Indonesia tamba falsifika dokumentus&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Direitur Nasional Quarantina Rui Daniel de Carvalho ba jornalista sira, kinta, (30/04) iha edifisio Polisia Maritima Kaikoli hateten katak, tuir prosesu normal ba ema ne’ebe hakarak halao negosiu produto agrikultura liliu ika presiza hetan lisensa husi diresaun peska.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos hatete katak, parte investigasaun sei hare ikan ne’e sei merese konsume ou lae. Kuandu lae, tuir lei quarantina ikan hirak ne’e sei destroi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komandante Unidade Maritima Polisia Nasional TL informa, kazu ne’e sei haruka ba unidade investigasaun kriminal nasional bazeia ba evidensia ne’ebe iha hanesan ikan nomos dokumentu balun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Legal Advisor Agusto dos Santos Marques husi Ministeriu Agrikultura no Peska esplika tuir dekretu lei 21 tinan 2003 artigo 58, produtu agrikola ne’ebe tama no sai presiza tenki iha lisensa negosiu.&lt;br /&gt;Marques hatutan, tamba ikan nain falsifika dokumentus hanesan scan dokumentus nomos uza karimbu falsu, entaun viola lei quarantina no lei peska ne’ebe vigora iha Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kazu ne’e aplika mos ba kodiku penal Indonesia ne’ebe TL sei adopta ho artigo 273 ho pena prizaun tinan neen too tinan ualu, tuir dekretu lei No.1/2006 multa $100 – $50.000, “ nia tenik. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5686915891819608612?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5686915891819608612/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5686915891819608612&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5686915891819608612'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5686915891819608612'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2009/05/quarantina-prende-ikan-maran.html' title='Quarantina Prende Ikan Maran'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-9057762649866260250</id><published>2008-09-16T23:11:00.000-07:00</published><updated>2008-09-16T23:18:02.107-07:00</updated><title type='text'>GRADUASAUN</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SNCgYA0eLfI/AAAAAAAAAMk/j4Pq_w0A0zE/s1600-h/180px-Benjamim_Corte-Real.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5246869900284014066" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SNCgYA0eLfI/AAAAAAAAAMk/j4Pq_w0A0zE/s320/180px-Benjamim_Corte-Real.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;&lt;strong&gt;Tinan Ne’e, UNTL Sei Halao Graduasaun&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; Depois hetan akreditasaun, tuir planu iha fulan Novembru ou Dezembru tinan ne’e, Universidade Nacional Timor Lorosa’e sei halao graduasaun, “ dehan Reitor UNTL Benjamin de Araujo Corte e Real, foin lalais ne’e iha Delta Nova-Komoro.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Nia hateten, lo-los UNTL halao ona graduasaun iha fulan Maio liu ba, maibe tanba hein prosesu akreditasaun mak foin trasa planu refere.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;“Maibe planu ne’e, sei hatoo ba iha Ministeriu Edukasaun atu fó hanoin, mesmo UNTL iha automia kampus. Diak liu buat boot hanesan graduasaun ne’e tenki koordena ho ministeriu, “ katak Benjamin Corte e Real.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Reitor ne’e reafirma, prosesu graduasaun presiza duni halao iha tinan ne’e tanba ema barak mak hakarak kontinua estudu, sira seluk hakarak eleba funsaun iha funsionario publika, sira barak mak hakarak hatama aplikasaun ba servisu wainhira kriteria simu ema S1, maibe S1 ona mak seidauk hetan diploma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Nia mos hateten, problema ne’ebe nia mensiona ministru edukasaun hatene maibe foo hatene ba UNTL atu hein lai prosesu akreditasaun para bele foo valor liu ba ema ne’ebe mak kaer diploma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Nia foo ezemplu, graduasaun dahuluk, reitor ho ministru mak asina, ida ne’e ladun fo imajem diak.&lt;br /&gt;“Entretantu, tuir fali mai hau mesak mak asina nudar reitor, statuto internasionalmente rekonhese tanba hetan ona akreditasaun tanba ne’e fó liberdade no oportunidade boot liu ba sira ne’ebe mak sei kaer diploma ne’e, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Nudar Reitor, nia mos seidauk hatene klaru numeru ne’ebe rejistu ona tanba prosesu rejistu sei halao iha fakuldade ida-idak. &lt;strong&gt;(ita/Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-9057762649866260250?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/9057762649866260250/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=9057762649866260250&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9057762649866260250'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/9057762649866260250'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/09/graduasaun.html' title='GRADUASAUN'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SNCgYA0eLfI/AAAAAAAAAMk/j4Pq_w0A0zE/s72-c/180px-Benjamim_Corte-Real.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1957737017789015756</id><published>2008-09-16T22:55:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:57:25.704-07:00</updated><title type='text'>Transferensia Estudante</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;UNTL Iha Planu Simu Estudante Husi UNIMAR no UCM&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Reitor Universidade Nacional Timor Lorosa’e Benjamin de Araujo Corte e Real, foin lalais ne’e iha Delta Nova – Komoro hateten katak, UNTL iha planu simu estudante transferensia husi Universidade Dom Martinho no Universidade Comunidade Matebian&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hateten tan, plataforma husi kriteria nebe UNTL trasa mak hanesan, estudante hirak ne’e tenki iha diploma eskola ensino secundaria (SLTA), ijasah persamaan, hatama mos valor disiplina akademika (transkrip nilai-red), tuir test no ikus tama iha fase kontak akademika durante fulan tolu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kontak akademika hanesan prosesu detekta estudante sira nian konhesementu tuir disiplina ne’ebe halao ona iha UNIMAR ho UCM, hafoin UNTL halo komparasaun, disiplina hirak ne’e UNTL rekonhese ou lae, “ nia esplika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos hatutan, iha prosesu kontak akademika mak identifika estudante balun seidauk iha nivel maturidade konaba disiplina, entaun UNTL sei hatun semester balun tanba transferensia ne’e laos horizontal relasiona ho statuto UNIMAR, UCM ho UNTL la-hanesan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Planu hirak ne’e, nia konfesa katak, UNTL reuni ona ho strutura maibe seidauk hatuur iha surat. Wainhira remata hatuur ona iha surat, sei hatoo ba diresaun ensino superior ministeriu edukasaun, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kriteria ne’ebe UNTL trasa parte ida hadok-an husi problema para labele mosu hanoin katak, sei UNTL simu estudante sira ne’ebe universidade taka ona, entaun la-presiza mos iha masa percobaan ba universidade sira nebe seidauk hetan akreditasaun, “ Benjamin haktuir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reitor UNTL ne’e hateten tan, kriteria hirak ne’e atu oin-nusa ministeriu edukasaun bele defende-an katak, universidade sira seluk sei iha masa percobaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kriteria ne’e, kompara ho jogo futebol; iha lakon, impata no manan, sei wainhira lakon ne’e hanesan ho manan, entaun impata mos hakarak liu ida lakon ne’e, “ nia haktuir ho ezemplu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Transferensia estudante ne’ebe foti Fakuldade Direitu, nia dehan katak, defisil UNTL atu simu, relasiona Fakuldade Direitu iha UNTL uza lingua Portugues no tinan ne’e hanesan tinan matrikulasi ba fakuldade refere.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;UNTL sei simu deit estudante transferensia ne’ebe prense kriteria. Tanba prosesu iha ministeriu edukasaun lao neneik, entaun UNTL mos lakohi atu halo lalais prosesu. Tanba problema ne’e ministeriu edukasaun foo hatene ona, UNTL hakarak kolabora maibe lakohi mos lakon ho kualidade, “ Reitor UNTL ne’e reafirma tenik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos konfesa, prosesu akreditasaun ne’e UNTL seidauk implementa didiak. Tanba ne’e planu UNTL atu simu estudante transferensia iha inisiu tinan 2009.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Benjamin Corte e Real konfesa mos katak, kestaun ne’e Ministru Edukasaun João Cancio foo sai iha media hanesan dez-intedementu entre ministeriu ho UNTL tanba laiha komunikasaun, maibe sira hasoru malu ona, no UNTL hatoo prekupasaun atu loke odamatan no fó oportinidade.&lt;br /&gt;UNTL Sei Hasoru Dezafiu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Biban seluk, Corte e Real mos konfesa mos katak, tinan akademika 2008 no 2009 UNTL sei hasoru dezafiu tanba simu numeru estudante ne’ebe boot kompara ho tinan kotuk. Alende ne’e, dosente barak mak sai ba estranjeiru hodi kumpleta akademiko iha nivel edukasaun S2 no S3.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maibe, nia fiar katak, UNTL sei bele rezolve numeru dosente hodi halo rekrutamentu ba dosente kontratu tanba iha budget, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos mensiona, posibilidade UNTL halao atividade akademika iha kalan, maibe fator tolu nebe UNTL presiza mak eletrisidade labele mate, transporte publiku hanesan mikrolet, taksi bele halai nafatin iha kalan nomos seguransa husi parte polisia. Hirak ne’e, tuir nia hanoin, boot liu UNTL nia kapasidade atu rezolve. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1957737017789015756?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1957737017789015756/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1957737017789015756&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1957737017789015756'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1957737017789015756'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/09/transferensia-estudante.html' title='Transferensia Estudante'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-5969082533948194297</id><published>2008-09-09T02:08:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:56:06.518-07:00</updated><title type='text'>Labarik Iha Kampu Deslokado</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;ONG Plan : Tanba Falta Atensaun&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Problema nebe Organizasaun Naun Govermental Plan hasoru ba labarik sira nebe hela iha kampu deslokado mak falta atensaun husi inan no aman sira, “ dehan Filipe Hendrique nudar Fasilitador ba Komunidade&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Problema nebe ami hasoru mak, inan no aman ladun tau matan, husik sira (labarik-red) halimar mesak. Hirak ne’e tanba problema ekonomia, inan no aman fahe malu, “ Hendrique haktuir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kazu seluk nebe Plan hasoru iha kampu deslokado, Fasilitador ONG Plan hatutan katak, violensia ba labarik sira, inan no aman sira sei uza maneira violensia hodi eduka labarik, seidauk iha planeamentu familia nebe diak, tentativa violasaun seksual ba labarik feto, mal-nutrisaun, tentativa trafiku humano ba labarik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho problema nebe ne’e, Filipe Hendrique hateten, Plan halo advokasia ba inan no aman sira atu oin-nusa bele maneiza familia, proteje labarik sira atu hetan direitu ba halimar, eskola no seluk tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atu proteje labarik sira, ONG Plan kria mos fatin halimar ba labarik sira fasilita ho material. Alende ne’e, Plan mos iha biblioteka haleu hodi fahe livru sira ba labarik sira iha kampu deslokado.&lt;strong&gt; (Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-5969082533948194297?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/5969082533948194297/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=5969082533948194297&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5969082533948194297'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/5969082533948194297'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/09/labarik-iha-kampu-deslokado.html' title='Labarik Iha Kampu Deslokado'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3311128736204105802</id><published>2008-09-07T23:32:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:55:01.705-07:00</updated><title type='text'>Deklarasaun Lao Hamutuk</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SMTI1pqr5gI/AAAAAAAAAMU/_4M3bQqaae8/s1600-h/timor+sea.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243536690209613314" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SMTI1pqr5gI/AAAAAAAAAMU/_4M3bQqaae8/s320/timor+sea.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SMTI1wm1I8I/AAAAAAAAAMc/ZXV1gidbOlk/s1600-h/timor+sea1.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243536692072489922" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SMTI1wm1I8I/AAAAAAAAAMc/ZXV1gidbOlk/s320/timor+sea1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Iha Benefisio Maibe Laos Agora&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Peskizador husi Organizasaun Naun Govermental Lao Hamutuk Viriato D.C. Séac hateten, posibilidade pipeline dada mai iha Timor Leste tanba benefisio iha parte ekonomia maibe presiza tempo ida naruk, “ dehan nia, foin lalais ne'e&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia, benefisio ekonomia mak wainhira fabrika LNG (Liquefied Natural Gas-red) loke, foo servisu ba Timor-oan kuandu hotel no restaurante harí ona.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Maibe nia realsa, tuir estudu nebe Lao Hamutuk produs, TL presiza tempo tinan 10 ou 15 atu prepara rekursu humano, tanba kuandu fabrika ne’e mak loke iha tempo agora no ema estranjeiru mak kaer servisu, sei hamosu problema sosial no kultura iha rai laran, “ Viriato esplika.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia esplika, risku nebe sei mosu wainhira pipeline dada mai iha TL tuir estudu Lao Hamutuk mak hanesan; TL sei depende makas liu ba mina no gas, sei mosu degradasaun ambiental iha parte Lore, distritu Lautem area parke nasional Nino Konis Santana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Risku seluk mak, sei hamosu enclave signifika katak, la foo benefisio ba populasaun lokal tanba sei izola husi area nebe besik industria, sei hamosu mos violasaun direitus humanos wainhira komunidade kontra desizaun governu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Violasaun direitus humanos, nia haktuir ho ezemplu iha Weste Papua fabrika ke osan mean, wainhira populasaun fatin neba kontra, governu hatun TNI (Forsa Nasional Indonezia nian-red).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia, la loos kuando fabrika LNG loke, sei foo servisu ba ema Timor-oan barak tanba estudu komparativa nebe Lao Hamutuk halo ho fabrika LNG iha Darwin Australia no Norwegia, ema naton deit mak servisu iha fabrika refere.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos realsa, ho planu governu dada pipeline mai TL, Lao Hamutuk mos rekere rekomendasaun hanesan presiza iha instituisaun relevante ruma wainhira lei implementa bele ajuda Timor-oan servisu iha neba (industria LNG-red).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Viriato hatutan, estudu ne’e halao iha krize 2006 no metodu nebe uza mak survey no halo intervista ba komunidade nebe hela besik iha area hanesan distritu Lautem parte Lore, Beaço iha Vikeke, Manufahi-Betano.&lt;br /&gt;Area hirak ne’e, nia haktuir hanesan fatin identifikado husi governu konaba posibilidade pipeline dada mai iha TL.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Estudu ne’e Lao Hamutuk halo ona sosializasaun liu husi dalan workshop nebe hetan partisipasaun husi autoridade lokal, reprejentante feto, juventude no komunidade fatin identifikado, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia informa katak, reasaun husi komunidade konaba sosializasaun ne’e hanesan informasaun foun ida tanba durante ne’e sirkula deit iha Dili laran.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Aleinde ne’e, tuir nia, ho informasaun bazeia ba faktus tuir komparasaun nebe Lao Hamutuk halo ho nasaun seluk, hein katak oin-nusa komunidade bele deside rasik bazeia ba interese. Karik governu mos sei hatoo ekipa sosializasaun ba ekipa task force LNG, “ dehan tan Viriato.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia hateten tan, planu governu konaba pipeline dada mai iha Timor, atu foti desizaun depende ba governu TL, Australia no kompania nebe kaer operador hanesan Wood Side.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos agradece tanba, programa governu oferese bolsa estudu ba estudante Timor-oan atu estuda petronas iha rai liur hanesan parte ida husi rekomendasaun Lao Hamutuk hodi prepara rekursu humano iha futuru. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3311128736204105802?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3311128736204105802/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3311128736204105802&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3311128736204105802'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3311128736204105802'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/09/deklarasaun-lao-hamutuk.html' title='Deklarasaun Lao Hamutuk'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SMTI1pqr5gI/AAAAAAAAAMU/_4M3bQqaae8/s72-c/timor+sea.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8293686521272452487</id><published>2008-08-31T17:34:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:53:08.667-07:00</updated><title type='text'>Hanoin Hikas Loron Konsulta Popular</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SLs6rCsz8MI/AAAAAAAAAL0/rtXijHbmcjk/s1600-h/popular.bmp"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5240847102509314242" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SLs6rCsz8MI/AAAAAAAAAL0/rtXijHbmcjk/s320/popular.bmp" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SLs6rQBtyoI/AAAAAAAAAL8/ANHqnTD5oIc/s1600-h/populaer.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5240847106086652546" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SLs6rQBtyoI/AAAAAAAAAL8/ANHqnTD5oIc/s320/populaer.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Loron Konsulta Popular Dala 9,&lt;br /&gt;Dezenvolvimentu Mak Honra ba Sofrementu Povu&lt;br /&gt;DILI -&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao hateten katak, oras to’o ona Timor Leste dezenvolve-an hodi nune’e bele foo honra ba terus no sofrementu nebe mak povu tomak infrenta durante tempu okupasaun Indonesia&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Liu husi deskursu ba selebrasaun loron konsulta popular ka feira do povu iha Merkadu Lama, PM Xanana dehan, tinan 9 kotuk ba povu Timor Leste tomak ho aten barani determina ninia futuru ba ukun rasik-an.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Oras ne’e, nia hatutan, governu iha obrigasaun ida atu kria kondisaun hotu-hotu atu Timor-oan dezenvolve nia kbiit.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ida ne’e mak espiritu feira ida ne’e, hodi ita dudu malu, hodi ita husu ba malu saida mak iha tinan 9 kotuk ba ita hakarak,” dehan PM Xanana iha feira du povu, foin lalais ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Nudar xefe governu, hau hakarak dehan ba povu tomak katak, oras to’o ona atu ita ukun an ho diak,” PM Xanana hatutan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;PM Xanana haktuir liutan katak, hafoin krize 2006, Timor-oan tomak hahu dadauk ona mentalidade foun ida, mentalidade hodi buka dalan atu hetan dame.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ita buka dame iha ukun-an nia laran, ita buka dalan tu’ur hamutuk hodi rejolve problema hodi nune’e bele hakat ba oin,” katak xefe governu ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;PM haktuir, povu tomak bele fiar ba governu AMP katak agora ba oin governu sei dudu, sei fo hakat bo’ot atu dezenvolve rai TL husi pasus nebe firmi ka metin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“So dezenvolvimentu povu ida ne’e ninia mak fo honra ba terus hotu-hotu nebe povu ida ne’e liu i governu ida ne’e, bele fiar, sei halo buat hotu-hotu atu realiza buat sira ne’e,” promesa PM Xanana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ba loron konsulta popular 30 Agustu, Xanana dehan katak, loron ne’e sai loron istoriku no loron bo’ot teb-tebes ba Timor Leste, tanba iha loron ne’e povu tomak kaer pregu, lapis no lapizera tu’u hodi hetan liberdade ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Governu ida ne’e sei la husik monu hili nebe povu tomak halo tiha ona iha tinan 9 kotuk ba,” nia promete.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Agora, nia haktuir tan, povu tomak tenki tu’ur hakmatek hodi dezenvolve rai doben ida ne’e. “Neneik mais tenki ba nafatin,” espera nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Xanana hatutan, knar governu nian mak atu hatudu dalan ba povu tomak katak oras to’o ona duni atu hadia ita nia rai no hadi povu nia moris.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Atu selebra loron konsulta popular durante semana ida nia laran halo mos expozisaun nebe hetan partisipasaun husi komunidade sira husi Distritu no Sub Distritu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Aleinde ne’e hetan mos partisipasaun husi ministeriu hanesan, ministeriu negosiu estranjeiru, saude, agrikultura, turismu no seluk tan, i expozisaun ne’e hetan partisipasaun husi emprejariu lokal no internasional balun. &lt;strong&gt;(Timor Post/gin)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8293686521272452487?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8293686521272452487/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8293686521272452487&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8293686521272452487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8293686521272452487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/hanoin-hikas-loron-konsulta-popular.html' title='Hanoin Hikas Loron Konsulta Popular'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SLs6rCsz8MI/AAAAAAAAAL0/rtXijHbmcjk/s72-c/popular.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1584521257623529502</id><published>2008-08-21T00:19:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:52:18.971-07:00</updated><title type='text'>Lensa Foto Media Awards TL 2008</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dVUt0GTI/AAAAAAAAALE/pYFcabiw-lE/s1600-h/Rita07.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236874193877080370" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dVUt0GTI/AAAAAAAAALE/pYFcabiw-lE/s320/Rita07.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dV0uVyhI/AAAAAAAAALM/xd0Z5Soj9lA/s1600-h/Rita04.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236874202469222930" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dV0uVyhI/AAAAAAAAALM/xd0Z5Soj9lA/s320/Rita04.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWCMqFrI/AAAAAAAAALU/4ha31LCLSGc/s1600-h/Rita03.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236874206086043314" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWCMqFrI/AAAAAAAAALU/4ha31LCLSGc/s320/Rita03.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWSLRmCI/AAAAAAAAALc/AByDcW3u85E/s1600-h/Rita02.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236874210375211042" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWSLRmCI/AAAAAAAAALc/AByDcW3u85E/s320/Rita02.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWuOoNdI/AAAAAAAAALk/UUUBPUpMzL4/s1600-h/Rita06.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236874217905468882" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dWuOoNdI/AAAAAAAAALk/UUUBPUpMzL4/s320/Rita06.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0brW6E0KI/AAAAAAAAAKc/g3Ne-4lj4Zk/s1600-h/S6303525.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236872373399244962" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0brW6E0KI/AAAAAAAAAKc/g3Ne-4lj4Zk/s320/S6303525.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0brkalRFI/AAAAAAAAAKk/sFuxcZHPKQ4/s1600-h/S6303553.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236872377025250386" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0brkalRFI/AAAAAAAAAKk/sFuxcZHPKQ4/s320/S6303553.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0br8o2CDI/AAAAAAAAAKs/8SU6T2kqqHk/s1600-h/IMG_9597.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236872383527520306" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0br8o2CDI/AAAAAAAAAKs/8SU6T2kqqHk/s320/IMG_9597.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0bsIa9_4I/AAAAAAAAAK0/tQGIkXvnZ14/s1600-h/IMG_9587.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236872386690547586" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0bsIa9_4I/AAAAAAAAAK0/tQGIkXvnZ14/s320/IMG_9587.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Media Awards Timor Leste 2008 nebe halao iha salaun Delta-Nova Komoro, sabado (26/Jullu/200). &lt;strong&gt;Foto : ICFJ/Mario Jhonny/Joao Vaz&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1584521257623529502?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1584521257623529502/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1584521257623529502&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1584521257623529502'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1584521257623529502'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/lensa-foto-media-awards-tl-2008_21.html' title='Lensa Foto Media Awards TL 2008'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0dVUt0GTI/AAAAAAAAALE/pYFcabiw-lE/s72-c/Rita07.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-7898776809371652123</id><published>2008-08-20T03:45:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:50:14.739-07:00</updated><title type='text'>Loron Falintil Ba-Dala 33</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SAcqcofI/AAAAAAAAAHc/ALxRIxIEUZg/s1600-h/01Horta.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236861740605284850" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SAcqcofI/AAAAAAAAAHc/ALxRIxIEUZg/s320/01Horta.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SAnstRFI/AAAAAAAAAHk/ZNo_sD6GGYE/s1600-h/04horta.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236861743567553618" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SAnstRFI/AAAAAAAAAHk/ZNo_sD6GGYE/s320/04horta.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SA9njP5I/AAAAAAAAAHs/K3ENa3rKpIQ/s1600-h/06horta.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236861749451505554" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SA9njP5I/AAAAAAAAAHs/K3ENa3rKpIQ/s320/06horta.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SBGL8-FI/AAAAAAAAAH0/ZFfhNpAhzek/s1600-h/IMG_0821.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236861751751669842" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SBGL8-FI/AAAAAAAAAH0/ZFfhNpAhzek/s320/IMG_0821.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Atividade loron Falintil ba-dala 33 iha 2008. &lt;strong&gt;Foto TP/Mario Jhonny&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Loron Falintil, Balun Sei Triste&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Eis veteranos balun sei triste iha loron Falintil ba-dala 33 nebe komemora iha Palacio do Governo, kuarta, (20/08/2008). Balun husu ukun nain sira kria unidade no paz iha Timor Leste nomos aselera prosesu pensaun ba veteranos&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Domingos Fernandes eis Falintil rejiaun IV ho lian todan hateten, “hau sente triste, hakarak repete fila fali deit kontente oituan deit, triste mak barak tanba maluk barak mak mate no familia kuaze uma laran mate, too agora la-hatene paradeiru iha nebe, “ nia salienta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fernandes nebe agora hela iha Lahane Oriental ne’e husu ba governu atu tau matan ba oan-kiak no feto faluk sira.&lt;br /&gt;Eis Falintil Ernesto Dudu hateten, loron Falintil tinan ne’e hanesan loron diak ba ukun nain sira atu kaer nasaun ne’e sai metin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Loron Falintil hanesan loron ida nebe TL hatudu ba mundu katak, Falintil mak moris iha Timor laran hodi hatudu nia hanoin konaba ukun-an. Agora TL ukun-an ona, husu ba doben ukun nain sira atu iha unidade no fiar ida metin ba malu hodi kaer nasaun ne’e metin para labele nakdoko, “ Dudu haktuir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konaba pensaun ba veteranos sira, tuir nia, presiza kria lei ida para veteranos hot-hotu hetan direitu ida hanesan tanba veteranos laos ema ida deit maibe iha kiik no boot, ferik no katuas, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Basilio Mariano, 64 nudar Xefi Suco Audian husu ba governu atu aselera lalais prosesu selu pensaun ba eis Falintil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Husu ba Governu, Parlamentu Nasional, atu labele koalia no promete deit, maibe importante mak halo tuir promesa nebe hatoo ona, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Francisco Ximenes tinan 48 hela iha Kuluhun hanesan reprejentante familia eis Falintil husu mos ba ukun nain sira atu foo liman ba malu para servi nasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sorin seluk, Filipe Ramos hela iha Kintal Boot hateten, “ hau nia hanoin loron Falintil tinan ne’e lao diak tebes. Lia menon ba governu atu hare vida veteranos iha futuru, “ nia husu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cerimonia dada bandeira iha loron Falintil ba tinan ne’e halao iha Palacio do Governu, hetan partisipasaun husi membru governu, membru parlamentu nasional, embaixador, korpus diplomatik, konvidadus nomos populasaun maizumenus rihun ida resin. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-7898776809371652123?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/7898776809371652123/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=7898776809371652123&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7898776809371652123'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/7898776809371652123'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/loron-falintil-ba-dala-33_20.html' title='Loron Falintil Ba-Dala 33'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SK0SAcqcofI/AAAAAAAAAHc/ALxRIxIEUZg/s72-c/01Horta.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8362142171029986339</id><published>2008-08-20T03:30:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:48:58.729-07:00</updated><title type='text'>Pipe Line</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKv1oU3cVkI/AAAAAAAAAGs/q3wDj8ex15c/s1600-h/IMG_0977.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236549064893158978" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKv1oU3cVkI/AAAAAAAAAGs/q3wDj8ex15c/s320/IMG_0977.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Dada Pipeline Mai TL,&lt;br /&gt;Alfredo Pires : Lalika Hakfodak Ho Rekusu Humano&lt;br /&gt;DILI – &lt;/strong&gt;Tuir governu nia estratejia wainhira pipeline mai duni iha Timor Leste no industria loke ona, pursentu 70 Timor-oan mak sei kaer, “ dehan Sekretario de Estado do Rekursu Naturais Alfredo Pires, kuarta (20/08/2008).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Lalika hakfodak konaba rekursu humano, tanba ami ba hare ona LNG iha Malazia laiha ema estranjeiru, mesak rai nain deit. Ne’e animo makas los katak Timor-oan mos bele, falta deit treinamentu no bolsa estudu, “ katak nia, hafoin partisipa cerimonia komemorasaun loron Falintil ba-dala 33 iha Palacio do Governu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos hateten, rekursu humano buat ida lori tempu oituan, maibe iha programa atu rejolve. Hanesan wainhira ita presiza makas ita bele lori expertu sira husi liur atu kaer parte ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Tuir governu nia stratejia wainhira pipeline mai duni iha TL, no industria loke ona, pursentu 70 Timor-oan mak sei kaer, “ nia garante.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alfredo Pires realsa, se-aban pipeline mai, la-signifika aban kedas maibe lori prosesu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia rekonhese, fabrika LNG laos presiza tinan ida ou rua maibe bele too tinan 40, entaun hare ba tinan lima ne’e kiik hela.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Wainhira estudu konaba posibilidade pipeline dada mai TL remata, nia esplika katak, ita sei halo estudu klean liu tan iha tinan ida ou rua konaba oinsa fabrika loke iha TL, no wainhira hari fabrika mos presiza tan estudu iha tinan balun nia laran, tanba ne’e tinan haat laos prosesu hari fabrika deit, “ afirma nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hakarak hateten dala ida tan katak, lalika hakfodak ho rekursu humano, agora ita iha autoridade nasional petrolio, bainhira ema barak dehan katak entrega ba Timor nia liman, semana rua sei monu kumpletu. Maibe agora fulan lima ona, direitur, prezidente Timor-oan, hirak ne’e lao ema mos rekonhese ona ita nia kapasidade. Ida ne’e hanesan foin komesa deit, “ nia reafirma tan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia mos informa, estudu nebe halao dadaun sei remata fulan ikus tinan 2008 maibe foin lalais ne’e Ro nebe atu halo mapa iha tasi okos Suai hetan problema tanba soke buat ida no sai husi tasi. Horseik (tersa,19/08/2008) tama fali ba tasi maibe ladun diak entaun Ro ne’e lori ba Kupaun no Ro foun mak mai fali hodi kontinua estudu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Pires mos haktuir, rejultadu preliminaria ba estudu pipeline positivo, tanba TL mos ohin loron iha osan atu sosa experto atu halo estudu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Interese TL dada pipeline bazeia prinsipiu mak wainhira hare minarai laos hare deit ba osan, maibe dezenvolvimentu boot ida hanesan agrikultura, kampu servisu nebe relasiona ho dezenvolvimentu nasional, maibe akordo nebe asina ona tenki akomoda, “ Pires salienta. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8362142171029986339?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8362142171029986339/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8362142171029986339&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8362142171029986339'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8362142171029986339'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/pipe-line.html' title='Pipe Line'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKv1oU3cVkI/AAAAAAAAAGs/q3wDj8ex15c/s72-c/IMG_0977.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-253026399065298082</id><published>2008-08-17T21:49:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:47:42.471-07:00</updated><title type='text'>Deklarasaun Parke Nasional</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;em&gt;Opior Timor Heleia Muelleri hanesan manu endemik iha Illa Timor&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Tasi iha Lore, distritu Lautem area ida husi Parke Nasional&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKkAU0KQ5RI/AAAAAAAAAF8/3xwhe__1psM/s1600-h/manu.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5235716399393989906" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 235px" height="256" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKkAU0KQ5RI/AAAAAAAAAF8/3xwhe__1psM/s320/manu.jpg" width="320" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto : Bird Life International&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKkAVB1MqhI/AAAAAAAAAGE/DZs6HefVIdk/s1600-h/Untitled-1.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5235716403063728658" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" height="255" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKkAVB1MqhI/AAAAAAAAAGE/DZs6HefVIdk/s320/Untitled-1.jpg" width="320" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;“Parke Nasional Ne’e Lulik”&lt;br /&gt;TUTUALA -&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Komunidade iha Sub Distritu Tutuala, Distritu Lautem balun, iha mehi ida, oinsa bele hetan servisu no rendementu diak ba produto lokal, kuandu Parke Nasional Nino Konis Santana dezenvolve diak liu tan&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Oin-nusa mehi ne’e sai realidade depende ba ukun nain sira nian politika dezenvolvimentu, maibe realidade nebe agora dadaun akontese mak prekupasaun toos nain balun konaba area protejida.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Nudar autoridade lokal, hare deklarasaun parke nasional ne’e diak tebtebes. Problema mak ai-laran agora estadu proteje ona, sai problema mak toos nebe komunidade halo dadaun no atu halo fali toos iha nebe, “ kestiona Xefi Aldeia Ihoro, Suco Tutuala, Sub Distritu Tutuala, Distritu Lautem Jose da Costa, foin lalais ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tanba ne’e, hanesan autoridade lokal husu ba governu atu oinsa bele oferese fatin balun ba komunidade atu kontinua vida moris hanesan toos nain.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hatan ba prekupasaun ne’e, Ministru Agrikultrua Floresta no Peska Mariano Assanami Sabino realsa, governu sei la-limite komunidade nia asesu ba iha parke nasional.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Sistema jestaun nebe uza kategoria prinsipiu cinco iha mundo hotu uza katak, fatin nebe protejida maibe komunidade kontinua iha neba hodi dezenvolve komunidade iha laran, “ Assanami esplika.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Parke nasional Nino Konis Santana rekonesido internasionalmente bazeia ba Konvensaun Nasoens Unidas nian konaba Diversidade Biolojiku, kategoria V areas protejidas paizajen tasi no rai.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Aleinde ne’e, estabelese tuir rezolusaun do governu No.8/2007 no protejidu tuir konstituisaun RDTL, UNCBD, regulamentu UNTAET 19/2000 bandu eksplora no eksporta ai husi Timor, dekretu lei 6/2004 baze jeral konaba rezime legal ba jestaun no regulamentu peska no agrikultura.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir esplikasaun rezolusaun do governu aktu no atividade nebe bandu iha parke mak; a) muda forma rai nian hodi soe no halekar besi tuan, sukata, kareta, rai-henek, ou restu sasan isin seluk ne’ebe nia impaktu la-furak hodi hare ou hafoer rai, anin, be hanesan fakar foer, restu husi sasan organikus no laos organiku, habou sasan aat no sukatas ne’ebe la-fakar ba fatin ne’ebe iha tiha ona, b) soe be restu husi industria ou uma kain nian iha be natural, iha rai leten ou rai laran ne’ebe bele kauza polusaun, c) kua, kaer, ta’a ou foti exemplu ba espesie ai sira ou animal sira iha rai leten ou tasi laran, sira hotu iha protesaun legal iha faze ruma ne’ebe atu bele hadiak ho eksepsaun ba asaun parke nasional nian no ba asaun cientifiku mos sei liu husi autorizaun hanesan, d) atu foti amostra geologika no husi especie zoologicka no botanicka, ne’ebe iha protesaun laran ne’ebe, husi nia natureza, la-halao liu husi atividade agrikula normal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Esplikasaun seluk husi rezolusaun refere mak e) atu roo liu husi area parke nasional, mesmo navigasaun ne’e diak la-halo aat ou kauza estragos ba ekosistema ida ne’e, f) tipu peska ne’ebe deit iha area husi estreitu Jaco, excepto ba peska subsistencia ho kail, husi ema rai nain ne’ebe hela iha Tutuala.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Estabelesementu lei no rekrutamentu guarda floresta nain neen hodi tau matan ba area protejida, maibe ukun nain nasaun ne’e hanesan Primeiru Ministru Xanana Gusmão, Prezidente Parlamentu Nasional Fernando Lasama de Araujo no ministru agrikultura husu nafatin ba komunidade sira nebe hela besik iha area parke nasional atu iha dever hodi proteje ba oan no bei-oan sira nomos futuru nasaun nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Oan no bei-oan iha distritu Lautem laran mak iha dever liu atu kuidadu valor kultura, sosial no tradisaun, laos tanba tauk lei, guarda floresta, maibe tanba tauk ita nia lulik, tradisaun, bei-ala nia riku nebe husik hela hanesan dever atu kuidadu ba bei-oan sira iha futuru, “ Assanami haktuir.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ministru agrikultura ne’e informa, planu governu iha 2009 sei hari edifisio ida iha parke nasional atu nune’e jere diak liu tan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha sorin seluk, Xefi Aldeia Pitileti, Suco Tutuala Antonio Branco katak, sosializasaun presiza kontinua halao iha komunidade nia leet konaba area protejida, nune’e populasaun nebe hela iha area refere bele kumpriende didiak konaba legalidade protesaun ba parke nasional.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ami sei servisu hamutuk ho se-deit wainhira iha sosializasaun nebe sei halao iha ne’e, “ katak Branco.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Magdalena de Jesus dos Santos Soares reafirma, nia sente kontente ho parke nasional nebe hetan ona deklarasaun husi governu tanba sei kontribui ba dezenvolvimentu turismo iha futuru.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau kontente tanba parke nasional ne’e ejiste iha ami nia rai, tanba benefisio nebe ami sei hetan iha futuru mak rendementu ba ami nia produto lokal, “ dehan Magdalena Soares ho hamnasa midar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Timor Leste dala-ida tan loke istoria foun ba dalan dezenvolvimentu sustentavel tanba sei kontribui prezerva bioversidade no eransa kultural hodi deklara parke nasional dahuluk nian, “ Finn Rieske Nielsen, Vice Reprejentante Nasoens Unidas iha TL hateten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Parke nasional kompostu husi parte terrestre no marina ho luan 123,600 hektar, husi rai 68.000 hektar no tasi laran 55.600 kobre trés nautical mil tama ba tasi.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Rikeza nebe iha area parke nasional mak paisajem, balada fatin, ahu-ruin, ai-parapa, ai-laran, flora, lekirauk, rusa, meda, fahi-fuik, lenuk, niki, lafaek, samea, manu-fuik, tunino, baleia, tubaraun, ikan, uma-lulik, fatin lulik, tranqueira, fatin istoriku, meci no fatin arkeolojiku.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Parke nasional Nino Konis Santana uniku iha TL tanba iha valor naturais hanesan habitats mak estenso diversidade aas, integral, internasionalmente importante iha ambiente marina no terrestre, area ne’ebe luan no importante ba biodiversidade iha illha Timor tomak.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Biodiversidade terrestre, flora no fauna mak nasional no globalmente importante, diversidade aas, iha endemismo (espesie uniku iha TL) inklui espesie foun ba siencia, especia importante inklui manu 16, niki 16, espesie ai-oan 4, komunidade vegetasaun 12. diversidade aas husi komunidade vegetasaun ne’ebe uniku no integral hanesan floresta, savana, rai buras, foho, kostal no seluk tan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Valor kultura no istoria mak istoria antigu tanba area nebe hela durante tinan 40,000 liu ba, liu husi fatin arkeolojiku 100, inklui evidensia ikus konaba okupasaun husi ema moderno ne’ebe mak kleur liu husi Sunda Kiik. Istoria recente mak iha fatin barak husi periodu kolonializasaun portugues, segundu guerra mundial husi Japaun, subar fatin gerilheiru sira nian ba movimentu hodi luta ba independensia kontra okupasaun Indonezia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Valor seluk, istoria ema moris nian, kultural no tradisaun kontinua pratika kultural tradisional, atividade moris lor-loron nian, pratika agrikultura no peska, fiar spiritual, pratika cerimonia, sistema kustume konaba nain ba rai no tasi. Sustentavel moris lorloron nian mak hanesan vida agrikultura, hakiak animal, peska, rekursu florestal, dezenvolvimentu ekonomia nebe foun hanesan turismo ekolojiku no etikal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho valor ne’ebe iha, protesaun ba parke nasional hanesan dalan ida atu preserva istoria no kultura ne’ebe uniku ba jerasaun oin mai tanba sai fator importante ba moris inklui floresta, peska, rai ba hakiak balada, lagua, mota, be no anin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Intensaun no objetivu tuir departementu protesaun area iha parke nasional katak, garante protesaun ho nivel ass, konservasaun no sustentabilidade jestaun no dezenvolvimentu tuir lei.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bioversidade no ambiente rai, tasi, espesie, habitat, material jenetiku, formasaun paizajen, jeomorfolojiku, teatros no artistiku furak hanesan parte balun husi intensaun no objetivu parke nasional.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho riku soin nebe iha, lian nain rai neba nian Feliz Correia hateten, parke nasional ho naran Nino Konis Santana hanesan lulik ida.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ema hothotu tenki tau matan, labele oho animal arbiru, wainhira ba ai-laran tenki husu lisensa ba rai-nain no lia-nain, “ nia sublinha.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Feliz Correia hatutan, Konis Santana mate tiha ona, maibe klamar iha ho naran nebe tau ba parke ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho naran ne’e, lia-nain aumenta katak, ema nebe iha intensaun estraga rikeza iha area parke nasional klamar saudozo Konis Santana sei hare.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Ne’e duni ami lia-nain hateten, bandu ne’e ba futuru nasaun Timor Leste nian, “ nia reafirma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deklarasaun parke nasional ne’e gastu total orsamentu $35 mill. Governu TL oferese $21 mill no Darwin Initiativa suporta $14 mill.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Deklarasaun parke hetan partisipasaun husi Primeiru Ministru Xanana Gusmão ho nia membru, Prezidente Parlamentu Nasional ho deputadu balun, vice reprejentante nasoens Unidas iha TL Finn Rieske Nielsen, embaixador Estadus Unidos iha TL, embaixador Australia iha TL, korpus diplomatiko, autoridade lokal nomos komunidade fatin neba nian.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Parke ne’e hanaran Nino Konis Santana hanesan heroi nasional nebe sagrifika-an luta ba ukun rasik-an.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Komandante das falintil Nino Konis Santana moris iha aldeia Vero, sub-distritu Tutuala, distritu Lautem iha tinan 1957 husi aman matebian Jee Makaru ho inan Poko Tana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Konis Santana simu sakramentu baptismo iha kapela Tutuala iha loron 3 Marsu 1964 ho naran Antoninho Santana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha tinan 1975, Konis Santana deriji União Nacional dos Estudantes de Timor-Leste nomos sai hanesan membro Organização Popular da Juventude Timorense.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Saudozo kumpleta nia estudu kuarta classe no kontinua estuda iha eskola particular nebe hari husi eis Prezidente da Republika dahuluk nian Francisco Xavier do Amaral iha Dili.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tinan 1974 too 1975 Konis Santana kumpleta kurso professor ba tinan primeiru nian iha eskola Canto Resende.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha loron 11 fulan Marsu 1998 Konis Santana hakotu iis ho tinan 41 iha Merturu, distritu Ermera, subar fatin ida wainhira planeia stratejia hamutuk ho kompaneiru sira hodi kontra okupasaun Indonezia iha TL. &lt;strong&gt;(rita almeida/husi fontes oi-oin)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-253026399065298082?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/253026399065298082/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=253026399065298082&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/253026399065298082'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/253026399065298082'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/deklarasaun-parke-nasional.html' title='Deklarasaun Parke Nasional'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKkAU0KQ5RI/AAAAAAAAAF8/3xwhe__1psM/s72-c/manu.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3108449350058137825</id><published>2008-08-03T20:57:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:45:23.257-07:00</updated><title type='text'>Istoria Media Awards</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SJbXInesd-I/AAAAAAAAADY/-Ur4HWJLEQw/s1600-h/DSC_0778+copy.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230604560274061282" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SJbXInesd-I/AAAAAAAAADY/-Ur4HWJLEQw/s320/DSC_0778+copy.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SJZ_WK_LDJI/AAAAAAAAADQ/UJ3WlxcB2Fg/s1600-h/DSC_0778.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Sempre Iha Dalan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hakfodak tebes, liman no ain tos iha fatin, hanesan hakfodak husi mehi, afinal ne’e laos mehi maibe realidade ida.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Wainhira bolu naran hodi hakat ba iha palku leten, ain ne’e hiit ba, toooodan tebes maibe koko hodi hakat.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hafoin too, premio nebe hetan direitamentu entrega husi Jill Joliff nudar naran ba premio Jill Joliff hanesan kategoria jornalista feto diak liu. Aleinde premio inklui mos sertifikado nebe hetan assinatura husi organizasaun no sindikato media iha Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;La hatene atu koalia saida ba ema lubun balun nebe asiste cerimonia ne’e, hanesan obrigatorio ba oportunidade, ho liman nakdedar konsege simu mic nebe mana Paula Rodriques (hanesan MC) foo.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho lian nakdedar, so koalia deit lian fuan badak.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hau la hatene atu koalia saida, tanba hakfodak tebes bele manan premio ne’e, maibe hakarak agradece ba komisaun organizadora. Premio ne’e hanesan servisu todan ida atu oinsa hau bele sai jornalista feto ida diak iha futuru”.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ne’e mak lia fuan badak hatoo, momentu simu premio Jill Joliff kategoria jornalista feto diak liu ba tinan 2008 iha kompetisaun “Timor Leste Media Awards 2008”.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kuandu fila ona mai iha fatin tuur, kolega meja ida inklui mos ema estranjeiru hatutan liman hodi foo parabens. Hau la-hatene saida mak akontese ba hau momentu kalan ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Fila ona mai uma, maizumenus tuku 02.00 madrugada toba la dukur tanba imajina deit situasaun nebe akontese iha kalan ne’e, iha loron sabado, fulan Jullu tinan 2008, fatin salaun Delta Nova Komoro-Dili.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tanba sa hau labele toba dukur iha loron ne’e, afinal hau nia hanoin domina ho eventu nomos oinsa ema hanesan hau Rita Almeida, jornalista nebe foin hahu tinan hat servisu Timor Post bele sai jornalista ida diak hanesan mata dalan ba kolega jornalista sira seluk iha futuru.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hanoin ba hanoin, ne’e laos buat fasil ida, entaun buat fasil ne’e saida mak persiza atu halo dadaun ona. Hanoin hirak ne’e hotu mak domina hau momentu ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hanoin ida ba tiha, mosu fali hanoin seluk mak, lolos hau labele nakdedar tanba iha lia fuan barak nebe persiza hatoo hanesan, hakarak agradece ba Nai Maromak tanba ho Nia Graca hodi hatudu dalan naroman mak ohin kalan hetan duni naroman ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alein ida ne’e, hanoin seluk tan mak hakarak agradece ba prejensa centru jornalista internasional ka ICFJ (International Center For Journalists) iha Timor Leste, no servisu makas husi mana Gabriela Carrascalão, maun Jesse Wright, Doug Cosper, Jody, Dave Bloss no Budi nebe akompanha hodi aprende buat ruma.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Agradecementu seluk tan mak kolega sira iha redasaun diario Timor Post, liliu direitur maun Jose Ximenes, xefi redasaun Mouzinho Lopes, eis direitur TP nebe agora nudar deputadu iha parlamentu nasional husi bankada CNRT Aderito Hugo da Costa nebe foo suporta ba oportunidade saida deit mak oferese ba redasaun TP.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Lolos ne’e, lia fuan hirak ne’e no lia fuan seluk tan mak hakarak hatoo maibe hanesan ohin haktuir ona katak, domina ho situasaun hakfodak, lia fuan sira ne’e la hatoo hotu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ne’e mak momentu situasaun ida nebe akontese ba hau. Liu husi blogspot ida ne’e hau foin bele haktuir hotu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Husi fatin ne’e mos hakarak hatoo ba kolega jornalista balun nebe mak asesu blogspot ne’e hatoo deit lia menon katak, wainhira hakarak hetan osan mean ou mutin ruma laos buat ida fasil.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Esperencia nebe hau hasoru mak, hau sempre tanis wainhira halao hau nia servisu. Tanba sa, dalaruma hau hasoru fontes nebe hirus hau, maibe durante hau halao servisu sempre dok husi sala. Ne’e mak dalaruma halo hau triste no tanis, wainhira tanis, hau esforso atu la tanis iha fontes nia oin, maibe hafoin halo intervista no dok husi ema barak.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hirus nebe hetan, laos hau nia sala, maibe kolega balun nia sala mak hau hetan hirus. Hirus seluk mai husi servisu fatin ho fasilidade nebe minimu, osan nebe latoo ba nesesidade, salario nebe hetan koa laiha esplikasaun ida klaru no mosu gosta no la gosta. Buat barak mak sempre hau hasoru, diak no aat koko atu hakat.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Importante mak aprende no aprende le, hakerek no hakbesik-an ba se deit, konsidera kolega seluk nia hanoin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Importante liu mak, hakbesik-an ba Nai Maromak, agradece iha kualker situasaun nebe ita hasoru.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ne’e duni, iha mundo ne’e laiha buat ida mak fasil hanesan hakfilak liman, atu liu dalan susar saida deit sempre iha dalan seluk nebe iha, atu ita liu. Wainhira atu liu dalan ne’e ita sei hasoru situasaun rua mak situasaun triste no kontente. &lt;strong&gt;(rita almeida)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3108449350058137825?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3108449350058137825/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3108449350058137825&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3108449350058137825'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3108449350058137825'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/timor-leste-media-awards-2008.html' title='Istoria Media Awards'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SJbXInesd-I/AAAAAAAAADY/-Ur4HWJLEQw/s72-c/DSC_0778+copy.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-949924835526547062</id><published>2008-08-03T20:30:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:43:38.786-07:00</updated><title type='text'>Eleisaun Prezidente II Ronde</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Problema Maijor Alfredo no Petisionariu,&lt;br /&gt;Votantes Husu Presidente Foun Atu Kria Dialogu&lt;br /&gt;DILI –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Hodi sura loron ba loron, kalan ba kalan, Timor Leste tama tan iha periodu foun hodi hili kandidatu Presidente Francisco Guterres Lu-Olo no Jose Manuel Ramos Horta. Ida husi nain rua sei determina futuru nasaun ne’e nian ba tinan lima oin mai 2007-2012&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Presidente da Republika Jose Alexandre Kay Rala Xanana Gusmão sei remata nia kargu hodi entrega ba Presidente foun Lu-Olo ka Ramos Horta iha loron 20 fulan Maio oin mai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ramos Horta ka Lu-Olo mak eleitu ba Presidente da Republika sei lori naha atu oinsa rejolve problema rai laran hanesan problema petisionariu, Maijor Alfredo nebe durante tinan ida ona seidauk hetan nia roman. Problema ne’e nia rejultadu mak povo barak sei toba hela iha lona okos hodi sura loron bainhira bele fila ba idaidak nia horik fatin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kandidatu nain rua ne’e, ida mak eleitu ba Presidente da Republika, dadaun ne’e iha dalan sanak nia klaran. Tamba ne’e persija hili dalan sanak nebe los liu hodi hili dalan nebe diak ba parte hotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Votante sira nebe Timor Post hasoru iha centru votasaun Eskola Primaria Bidau Akadiruhun-Dili, kuarta (09/05) nudar povo hatoo sira nia hanoin katak hafoin tuir eleisaun, kandidatu nain rua ne’e mak kuandu ida eleitu ba Presidente da Republika. Problema nebe persija rejolve uluk mak kazu petisionariu no Maijor Alfredo Alves Reinado nebe nia rejultadu halo povo barak mak husik ona sira nia hela fatin no lakon riku soin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir votante sira katak, dalan nebe mak diak atu Presidente foun rejolve mak tur hamutuk ho orgaun soberanu hotu hodi kria dialogu. Dialogu ne’e tenki involve mos parte Igreja Katolika, sosiedade sivil hodi hetan idea nebe ho nia rejultadu parte hotu bele simu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atu rejolve diak problema ne’e, Presidente foun sei hasoru sasidik oinoin, ne’e duni tenki aten brani no neon kbiit, buka hatene, rona no simu saida mak parte hotu hatoo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cipriano Sousa tinan 59 eis funsionariu publiku tempu Indonesia nian hateten katak, kamarada nain rua (Lu-Olo no Ramos Horta) ida eleitu ba Presidente da Republika persija rejolve problema Maijor Alfredo nomos petisionariu atu nune’e ami bele fila-fali ba ami nia uma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ohin loron ami terus too tinan ida ona tamba deit problema Maijor Alfredo nomos petisionario la rejolve, “ dehan Sousa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuandu iha dalan ida mak sira (ukun nain) la rejolve, entaun tamba sira la unidade ba malu. Ne’e duni nudar povo husu ba nai ulun sira nebe ukun nasaun ne’e atu tur hamutuk foo liman ba malu hodi buka solusaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sala nebe mak halo ona durante ukun, persija hadia, labele budu hahalok nebe ladiak hodi lakohi rona malu, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gervalio Gaspar Quintão,26 nudar estudante hateten katak, statementu Maijor Alfredo nebe la foo fiar ba kandidatu Horta no Lu-Olo atu rejolve problema nebe refere, ida ne’e hanesan statementu politiko deit tamba Maijor Alfredo hare husi aspeitu seluk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Presidente rasik mos bele kria situasaun ida para dialogu ne’e lao ho diak. Persija konsulta ho sosiedade sivil, Igreja ho parte nebe iha relasaun ho problema ne’e para rejolve. Hodi nune’e parte hotu bele simu nia rejultadu, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eliza Martins Ximenes tinan 51 nudar Dona da Casa hateten katak, kandidatu nebe sei eleitu ba Presidente tenki buka meius atu koordena orgaun soberanu hotu hanesan Parlamentu, Governu, Tribunal, nomos parte Igreja atu buka solusaun ba problema ne’e liu husi dalan dialogu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita labele konsidera fali Maijor Alfredo hanesan ita nia inimigu maibe nia mos cidadaun ida, Timor Oan. Tenki bolu nia hodi rejolve problema, “ dehan Martins.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Martins Ximenes mos hateten, instituisaun Falintil-Forsa Defesa Timor Leste, Brigadeiru Jeneral Taur Matan Ruak mos persija buka tuir oan ida nebe mak lakon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ne’e duni Presidente tenki koordena ho Taur Matan Ruak para bele rejolve problema ida ne’e, “ nia kestiona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teresinha Baptista,30 Dona da Casa haktuir katak, nudar povo lakohi atu terus bebeik. Ne’e duni presidente foun tenki foti dalan dialogu atu rejolve problema petisionariu nomos Maijor Alfredo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami povo hakarak moris hakmatek hodi nune’e ami bele hatutan ami nia moris lorloron nian ho diak, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Votantes hirak ne’e haktuir katak, Presidente nebe atu ukun hanesan Lu-Olo no Ramos Horta mesmo lakon ona fiar husi Maijor Alfredo, persija buka nafatin dalan atu nune’e bele rejolve problema ne’e. Kuandu problema ne’e rejolve, povo sei bele moris hakmatek iha idaidak nia fatin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Votantes sira ne’e fiar katak, presidente foun bele rejolve problema ne’e tamba iha kompetensia. Kompetensia nebe iha tenki iha stratejia ida diak wainhira buka meius atu rejolve.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hanesan informasaun, problema petisionariu mosu tamba diskunfia diskriminasaun etniku iha instituisaun F-FDTL nebe membru eis forsa hamutuk ema nain 594 husik sira nia baraka iha loron 17 fulan Fevereiru 2006.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Krize nia hun mak, petisionariu sira hamutuk ho simpatizante organiza demonstrasaun hahu loron 24 – 28 fulan Abril hasoru governu ba sira nia problema. Husi demonstasaun ne’e nakfera ho asaun violencia iha Palacio do Governu nia liur, loron 28 fulan Abril 2006.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maijor Alfredo ses-an husi Kuartel Jeral F-FDTL iha loron 3 fulan Maio 2006 ho razaun nebe nia hatoo mak ijiji ba governu atu rejolve lalais problema petisionariu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maibe agora dadaun petisionariu balun simu ona ajuda hanesan osan husi governu liu husi Ministeriu Traballu Reinsersaun no Komunitariu hodi halo negosio kiik atu hatutan sira nia moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konaba kazu Maijor Alfredo, komisaun nivel as tur hamutuk ona atu buka dalan rejolve problema ne’e, maibe seidauk hatene lolos dalan saida mak sei uza. Ita hein, dialogu ou dalan seluk saida mak Presidente foun sei uza atu rejolve problema petisionariu no Maijor Alfredo. &lt;strong&gt;(rita almeida)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-949924835526547062?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/949924835526547062/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=949924835526547062&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/949924835526547062'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/949924835526547062'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/08/eleisaun-prezidente-ii-ronde.html' title='Eleisaun Prezidente II Ronde'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8497829050956291282</id><published>2008-04-22T23:31:00.001-07:00</published><updated>2009-07-30T00:42:41.722-07:00</updated><title type='text'>Vitima Masakre Igreja Likisa</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7YwiA9oiI/AAAAAAAAAC4/RoE-hOKYnc0/s1600-h/DSC04704.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5192325748680925730" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7YwiA9oiI/AAAAAAAAAC4/RoE-hOKYnc0/s320/DSC04704.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Nai Ulun, Hanoin Netik Hau”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ho lian kotu-kotu, matan we turu ba daruak habokon hasan aman oan nain lima Jose Mendes Nunes Serrão. Nesesidade uma laran nomos futuru oan sira hanesan prekupasaun ba nia.&lt;br /&gt;“Labarik sira ne’e hatene iha deit, nunka mais atu laiha, “ dehan eis funsionario komunikasaun (penerangan) iha tempu Indonesia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vitima masakre Igreja Likisa tinan 1999 haktuir, “hau sente triste tebtebes tanba tuir rekrutamentu funsionario dala tolu ona ho milisia, milisia mak liu no hetan servisu. Hau lakohi hakruk tan ba ema boot sira atu bele foo servisu ba hau. Maibe oinsa governu ne’e bele foo servisu kikoan ida ba hau para bele sustenta hau nia oan sira, “ katak nia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir Mendez tempo Indonesia servisu iha departementu komunikasaun (penerangan) golongan rua. “Hau loreadu (pegawai teladan-red), hau ba kaer liman ho Soeharto (matebian eis Presidente Indonesia), governu Indonesia haruka hau ba study banding (estudu komparativa-red) to Malaysia”. “Maibe hau lori hau nia sertifikadu sira ne’e hanesan laiha louvor, “ nia kestiona.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Servisu nebe nia husu maizumenus hakmaan responsabilidade hanesan aman ba fen no oan sira. “Hau la persija ema boot, maibe level ho osan oituan, tanba servisu hanesan security todan ba hau, “ nia haktuir hodi hatudu fitar iha kakorok nebe eis milisia Besi Merah Putih tá momentu akontesementu tinan sia liu ba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia konta, fitar iha kakorok rai hela susar ba nia. “Hau han minutu 20 tenki troka liman sorin, labele lori todan, kous hau nia oan ikun Saturnino dos Santos Serrão tinan hat la kleur ida, ne’e susar los ba hau, “ tenik Jose Mendez.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Moras nebe nia sente, tempo governu anterior hetan surat rekomendasaun husi administrador ba iha ministeriu saude atu oin-nusa bele hetan tratamentu maibe resposta nebe nia hetan mak laiha orsamentu. Maibe, surat rekomendasaun agora dadaun rai hela.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia katak, nudar nai ulun labele hateten ba vitima orsamentu laiha maibe oinsa atu hateten deit hein lai.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Durante ne’e, hetan deit tratamentu aimoruk hanesan paracetamol, amocxylin. Dala ruma kose mina foho rai hodi nune’e kakorok bele mamar, “ tenik tan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hein katak ho graca Nai Maromak, liu husi ita boot jornalista sira, ulun boot balun karik le jornal, hanoin netik hau, hodi foo servisu, “ hatutan kaben husi Angela Lucia Carvalho ho esperansa katak, loron ruma bele iha servisu ba nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ami jornalista so hatoo deit liu husi hakerek, “ Afonso Pereira jornalista The Dili Weekly hateten.&lt;br /&gt;Dadaun ne’e, nesesidade lorloron nomos osan ba oan sira nian eskola, nia konfesa ema estranjeiru husi Inglatera nebe nia lakohi temi naran, servisu volontariu iha Ministriu Solidaridade mak ajuda.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Malae dehan ba hau katak labele ajuda tanba laiha kompetensia tanba malae ne’e mos servisu volontariu. Maibe kuandu persija buat ruma sempre ajuda hanesan fos, mina, osan ba labarik nia eskola. Hau laran metin deit ba malae ne’e, “ Mendes realsa.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hanoin hikas tinan sia masakre Igreja Likisa nebe komemora iha sesta loron 04 fulan Abril 2008 liu ba, fatin Likisa ho tema "&lt;strong&gt;Haluha Mak Labele, Justica Mak Dalan Los"&lt;/strong&gt;, vitima ne’e haktuir, “hanesan vitima, hau foo perdua ba maluk milisia nebe agora dadaun balun mai ona. Mais foo perdua la signifika katak haluhan justica”.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Maromak perdua ema tanba nia la hatene saida mak nia halo. Hau perdua nia tanba hau la hatene katak nia mak halo sala, halo sala, ema ida nebe mak fahe kilat no foo osan, “ nia salienta.&lt;br /&gt;Wainhira lembra fila fali akontesementu tinan sia liu ba, nia hateten triste tanba hanesan loron historiko, nebe nai ulun sira ladun foo importansia maibe ida ne’e hanesan prosesu. Loron masakre ne’e, valor tebtebes. Importante nia husu ba nai ulun sira, valoriza vitima nia terus, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Koalia ba jornalista oin-nusa mak nia hetan kanek, Jose Nunes haktuir ho matan we halo situasaun intervista mos para iha minute balun nia laran, “hau hare, hau nia oan hau nia matan be tanis, hau nia oan ne’e la sala, hau sente triste tebtebes tanba hau nia oan ne’e kuitadu, sorte be la tá nia, “ nia hateten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Canisio Teresa dos Santos tinan 12, eskola iha pre secundaria distritu Likisa klase I, agora dadaun sei trauma, “kalan dala ruma mehi at, temi bebeik besi merah putih. Nia mos sempre husu ba hau, apa nia kakorok ne’e tanba saida. Hau sempre taka, hodi hatan laiha buat ida. Buat ida viganza ne’e ba labarik sira nunka mais remata, “ nia konta.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia hetan tá, momentu kous hela Canisio nebe sei tinan hat. “Ho akontesementu ne’e mak halo hau nia oan too agora sei trauma. Hau mos koko ona husu ajuda iha PRADET (ONG nebe foo konseling-red).”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alein de Canisio no Saturnino, oan seluk mak Maria Jose dos Santos Serrão,10, Carlos M.dos Santos Serrão,8, Nidia D.S.S tinan 6. &lt;strong&gt;(rita almeida)&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8497829050956291282?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8497829050956291282/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8497829050956291282&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8497829050956291282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8497829050956291282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/04/vitima-masakre-igreja-likisa_22.html' title='Vitima Masakre Igreja Likisa'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7YwiA9oiI/AAAAAAAAAC4/RoE-hOKYnc0/s72-c/DSC04704.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1164236424348154178</id><published>2008-04-22T22:01:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:40:53.675-07:00</updated><title type='text'>Ativista Pro Referendum</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7DWiA9ohI/AAAAAAAAACw/AS_ZU70JH8M/s1600-h/DSC04689.JPG"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5192302212260143634" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7DWiA9ohI/AAAAAAAAACw/AS_ZU70JH8M/s320/DSC04689.JPG" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Buka Justica,&lt;br /&gt;Vitima Tenki Organiza An&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;LIKISA –&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;Vitima violasaun direitus humanos tinan 1999 iha Timor Leste, persija organiza an hodi buka justica, lis los no reparasaun, “ katak Mugiyanto Koordenador Indonesian Associations of Families of the Disappeared&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Mugiyanto haktuir hanoin hirak ne'e ba Timor Post no Jornal Diario Nasional ho lian Indonesia, sesta, loron 04 fulan Abril iha seksaun hemu kafe, diskusaun publiku komemorasaun tinan sia Masakre Igreja Likisa 1999.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia hateten katak, tuir esperensia iha Indonesia wainhira vitima organiza an, parte kompetente rona liu vitima nia lian duke ezijensia nebe hatoo husi organizasaun direitus humanos.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Vitima sira sente tebtebes saida mak hasoru ba akontesementu violasaun direitus humanos. Tanba vitima hanesan parte ida nebe forte tebes wainhira ejiji ba justica no lia los, “ katak eis aktivista pro referendum ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Futuru, tuir nia katak, vitima husi Indonesia no Timor Leste persija kaer liman hamutuk hodi ejiji ba justica no lia los. Tanba koalia konaba violasaun direitus humanos vitima Indonesia-TL iha vida nomos inimigo nebe hanesan, “ nia realsa.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Wainhira, vitima organiza an no iha ona forsa. Hau fiar katak, nasaun mos iha ona situasaun nebe sei responde ezijensia vitima, “ dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia, Komisaun Verdade no Amizade entre TL – Indonesia hanesan mekanismo ida nebe elit politiku rai rua ne’e uza hodi taka lia los ba dalan justica. Tanba koalia konaba relasaun persija iha transparancia, “ tenik Mugiyanto.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Yanto la satisfas ho politika KVA, nia dehan, lolos estadu TL persija hare liu ba direitus vitima tanba nasaun hetan libertasaun husi sofrementu populasaun tomak nian, liliu vitima sira.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Koalia konaba reparasaun, persija defini klaru, tanba ho osan sei la kura kanek nebe vitima sira sente. Maibe trauma, moris nebe ema seluk estraga, nunka mais atu hotu, “ katak nia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Asunto seluk nebe importante mak lia los tenki haktuir ho transparancia, tanba povo TL sei aprende husi tempu pasado atu prevene violasaun direitus humanos iha futuru, “ nia salienta.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tuir nia, kastigo ba suspeitu hanesan ezemplu ida diak. Kuandu laiha kastigo ba suspeitu sira mak hanesan agora dadaun akontese iha oknum PNTL no F-FDTL hamosu violasaun direitus humanos ba ema inosente. Hirak ne’e tanba esperensia husi forsa Indonesia nian nebe rai hela mai TL, “ Mugiyanto hatutan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Aktivista pro referendum husi Indonesia ne’e hanesan vitima wainhira hetan kastigo ba ninian involvementu hamutuk ho Timor oan hodi defende ukun rasik an iha tinan 1998.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia esplika IKOHI (Ikatan Keluarga Orang Hilang Indonesia) hanesan organizasaun ba vitima nomos familia vitima iha nivel nasional nebe mai husi Papua, Aceh no fatin seluk tan nebe mosu violasaun direitus humanos, no hari iha 1998.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Organizasaun refere luta ba direitu vitima violasaun direitus humanos oin-nusa bele hetan justica, lia los, reparasaun hanesan rehabilita, kompensasi nst. Maibe, esforso atu hetan justica no lia los ba vitima iha nasaun vizinho Indonesia sei hetan impaktu. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Mugiyanto haklaken katak, kontekstu politiku nebe iha, ema nebe involve iha violasaun direitus humanos iha pasado, sei domina iha elit politiko.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nia foo ezemplu hanesan kazu-kazu violasaun direitus humanos iha Indonesia, hetan ona investigasaun husi komisaun nasional ba direitus humanos (Komnas HAM) no relata ona ba prokurador jeral nomos atu hetan julgamentu iha tribunal violasaun direitus humanos maibe hasoru dezafio tanba atu lao ba prosesu investigasaun, ema sira nebe involve, la marka prejensa.&lt;br /&gt;Ne’e duni iha Indonesia, buat nebe importante mak oinsa vitima sira sai hanesan autor atu luta ba justica no lia los. &lt;strong&gt;(Timor Post)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1164236424348154178?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1164236424348154178/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1164236424348154178&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1164236424348154178'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1164236424348154178'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/04/ativista-pro-referendum.html' title='Ativista Pro Referendum'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SA7DWiA9ohI/AAAAAAAAACw/AS_ZU70JH8M/s72-c/DSC04689.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1595057153569381892</id><published>2008-03-11T23:10:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T00:39:41.192-07:00</updated><title type='text'>In Memorian Nino Konis Santana</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R9d2PVwsr1I/AAAAAAAAACY/4q5UUhluq-4/s1600-h/konis_1.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5176736302597189458" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R9d2PVwsr1I/AAAAAAAAACY/4q5UUhluq-4/s320/konis_1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Konis Rai Hela Domin no Paz&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Halo tinan 10, horseik 11 Marsu 2008 mak Aman Maromak bolu saudozo Nino Konis Santana.&lt;br /&gt;Mesmo fila ona ba Nai Nia Kadunan Santo iha loron 11 fulan Marsu 1998 liu ba, Konis Santana rai hela lia menon, oinsa familia bele moris iha paz no domin nia laran.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Maun Konis la rai hela lia fuan barak, so hateten deit atu familia iha Tutuala bele moris iha domin no paz. Momentu sei moris, wainhira hasoru malu iha subar fatin Mertutu Ermera sempre husu konaba familia sira nia kondisaun. Oinsa familia sira hotu, diak ka lae, “ lembra alin Saudozo, Izalde Santana.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Organiza no halibur povo hotu, la-hare ema ne’e mai husi nebe, nomos kria unidade nasional, doutrina ne’e mak saudozo Antonhino Konis Santana uza wainhira atu lori povo ba libertasaun nasional, “ katak Eduardo Dusai Barreto iha Parlamentu Nasional.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ezijensia familia atu muda mate ruin husi Mertutu-Ermera ba Vero-Tutuala, tuir Izalde hatoo ona ba governu anterior eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri no eis presidente da republika Xanana Gusmão, momentu José Mattoso lansa livru ho tittlu, A Dignidade - Konis Santana e a Resistência Timorense iha Memorial Hall Farol-Dili, 2005 liu ba.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;“Hanesan familia hakarak muda, tuir kultura persija halot iha moris fatin. Hein katak governu agora bele hare fila fali ezijensia nebe hatoo iha pasado, “ dehan Izalde.&lt;br /&gt;Konaba ezijensia ida ne’e, tuir eis sekretariu rejiaun IV Dusai katak, familia iha direitu atu muda mate ruin, maibe persija koordena ho governu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tanba matebian hanesan lider nasional nebe mate laos tanba familia maibe mate tanba nasaun no povo tomak, ne’e duni povo tomak ne’e reprejenta estadu, “ Dusai haktuir.&lt;br /&gt;Tuir xefi bankada Partidu CNRT ne’e katak, Saudozo Konis Santana hanesan povo no nasaun nian ema, ne’e duni governu, parlamentu no familia persija tur hamutuk hodi autoriza bele muda (mate ruin-red) ou lae.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Komandante das Falintil, Nino Konis Santana moris iha aldeia Vero, sub distritu Tutuala, distritu Lautem iha tinan 1957 husi aman Jee Makaru (matebian) ho inan nebe sei moris naran Poko Tana, (Jee Makaru ho Poko Tana hanesan naran zintiu-red).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Nino Konis Santana simu sakramentu baptismo iha Kapela Tutuala loron 3 fulan Marsu 1964 ho naran Antoninho Santana husi aman João Santana ho inan Fatima Santana (naran sarani-red).&lt;br /&gt;Saudozo kumpleta nia estudu 4ª classe no kontinua estudu iha eskola particular nebe hari husi eis Presidente da Republika ba dala uluk Francisco Xavier do Amaral iha Dili. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tinan 1974-1975 Konis Santana kumpleta nia kurso professor ba tinan dahuluk nian iha eskola Canto Resende.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tinan 1975, nia deriji UNETIM (União Nacional dos Estudantes de Timor-Leste) nomos sai hanesan membro OPJT (Organização Popular da Juventude Timorense).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Iha Marco 1993 militar Indonesia buka iha nia subar fatin atu kaer Konis Santana hanesan lider rezistensia.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Loron 11 fulan Marsu 1998 Konis Santana hakotu iis iha distritu Ermera ho tinan 41 (1957-1998).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Puizia nebe nia hakerek momentu luta ba independensia:&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Harohan ba Na'i Maromak &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Fó dame no domin &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sei husu ho laran tomak &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;em&gt;Fó moris hakmatek ... maluk sira &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Karik, puizia ne’e foo reflesaun ba ita tomak nebe sente la-hakmatek moris iha rai rasik. Rai doben Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;DAI-LHES, SENHOR, O ETERNO DESCANSO!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;ENTRE OS RESPLENDORES DA LUZ PERPETUA.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;QUE DESCANSEM EM PAZ, AMEN! &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;(Rita Almeida/husi fontes oioin)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1595057153569381892?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1595057153569381892/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1595057153569381892&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1595057153569381892'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1595057153569381892'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/03/in-memorian-nino-konis-santana.html' title='In Memorian Nino Konis Santana'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R9d2PVwsr1I/AAAAAAAAACY/4q5UUhluq-4/s72-c/konis_1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-8525858551523049343</id><published>2008-02-26T20:34:00.000-08:00</published><updated>2008-02-26T20:48:22.206-08:00</updated><title type='text'>Buka Anin</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R8TraBIBwGI/AAAAAAAAABg/FDL_L4_U77E/s1600-h/DSC04542.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R8TraBIBwGI/AAAAAAAAABg/FDL_L4_U77E/s320/DSC04542.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5171517104339402850" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt; &lt;p class="MsoNormal"&gt;Husi leten, liman karuk ba los Luis Gonzaga jornalista husi Radio &lt;st1:place st="on"&gt;Timor&lt;/st1:place&gt; Leste, Rita Almeida no Xisto Freitas jornalista diario Timor Post.&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Husi kraik, liman karuk ba los Aleixo da Costa jornalista Jornal Diario Nasional, Julio no Anibal husi Internasional Center For Jornalists iha Dili. &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-8525858551523049343?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/8525858551523049343/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=8525858551523049343&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8525858551523049343'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/8525858551523049343'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/02/buka-anin.html' title='Buka Anin'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R8TraBIBwGI/AAAAAAAAABg/FDL_L4_U77E/s72-c/DSC04542.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-3480908719375033696</id><published>2008-02-21T23:04:00.000-08:00</published><updated>2008-02-21T23:08:38.212-08:00</updated><title type='text'>Estorso</title><content type='html'>Esperansa inan aman ba oan mak oinsa sai ema matenek no hadomi inan aman nia moris&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R750eRIBv_I/AAAAAAAAAAs/_auqE1X5W9k/s1600-h/DSCN1531.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5169697485609877490" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R750eRIBv_I/AAAAAAAAAAs/_auqE1X5W9k/s320/DSCN1531.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-3480908719375033696?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/3480908719375033696/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=3480908719375033696&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3480908719375033696'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/3480908719375033696'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/02/estorso.html' title='Estorso'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R750eRIBv_I/AAAAAAAAAAs/_auqE1X5W9k/s72-c/DSCN1531.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-1615374378085028366</id><published>2008-02-21T22:50:00.001-08:00</published><updated>2008-02-21T22:55:10.675-08:00</updated><title type='text'>My Album</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75xnBIBv9I/AAAAAAAAAAc/FrjbFU9Mvbo/s1600-h/19122007135.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5169694337398849490" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75xnBIBv9I/AAAAAAAAAAc/FrjbFU9Mvbo/s320/19122007135.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Ne'e mak Estorso wainhira nia papa kous hela molok atu ba simu vasina iha Centro Saude Formosa-Dili&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-1615374378085028366?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/1615374378085028366/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=1615374378085028366&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1615374378085028366'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/1615374378085028366'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/02/my-album.html' title='My Album'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75xnBIBv9I/AAAAAAAAAAc/FrjbFU9Mvbo/s72-c/19122007135.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2913733815041329011.post-4557225225930369931</id><published>2008-02-21T20:56:00.000-08:00</published><updated>2008-02-21T21:06:43.432-08:00</updated><title type='text'>My Baby</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75X9hIBv7I/AAAAAAAAAAM/GAkh8KclZHk/s1600-h/DSCN1555.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5169666136643583922" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75X9hIBv7I/AAAAAAAAAAM/GAkh8KclZHk/s320/DSCN1555.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Ema nebe seidauk sente sai inan, nia sei seidauk hatene oinsa inan ida sente ba nia oan, satan iha nia sorsorin ema hadomi nia.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Estorso Santana nudar hau nia murak rai husi domin Izalde Santana moris iha mundu ne'e loron 14 fulan Setembro 2007 liu ba iha Hospital Nasional Guido Valadares-Bidau Toko Baru.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Atu lao ba fulan nen, sempre hanoin hela deit oin-nusa bele hamutuk hela deit nia iha uma, maibe realidade moris tenki obriga atu husik hela iha oras lima ou nen nia laran hodi hatutan moris iha futuru.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Saida mak sei mosu ba Estorso nia diak iha futuru. Ida ne'e sai hanesan pergunta nebe labele responde iha tempu badak nia laran.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2913733815041329011-4557225225930369931?l=ritatimorpost.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/feeds/4557225225930369931/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2913733815041329011&amp;postID=4557225225930369931&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4557225225930369931'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2913733815041329011/posts/default/4557225225930369931'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ritatimorpost.blogspot.com/2008/02/my-baby.html' title='My Baby'/><author><name>rita almeida</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06355296478176769162</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='31' height='21' src='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/SKj9juLz4AI/AAAAAAAAAFU/9S3CFXrNmzI/S220/DSC_0374.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_uCMkcOGsmEw/R75X9hIBv7I/AAAAAAAAAAM/GAkh8KclZHk/s72-c/DSCN1555.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
